Statsstöd i linje med klimatet

För första gången någonsin ser jag ett balanserat inlägg från svenska regeringen om EUs statsstödsregler. Sverige har tillsammans med fem ytterligare EU-länder enats om hur EU:s statsstödsregler bör klimatanpassas för att bidra till en grön omställning av den europeiska ekonomin. Det framgår av skrivelsen ”A State Aid Framework Fit for the Green Deal”, inskickad 31/5-21 till EU-kommissionen. Syftet med skrivelsen är att göra EUs nuvarande rigida regler kring statligt stöd anpassade till de behoven i den Gröna Given. Pandemin har skapat ett möjlighetsfönster när EU beslutet om en mer flexibel ekonomisk politik, där också statsstöd ska tolkas på ett generösare sätt. Det svenska inspelet är mycket vältajmat och positivt. EUs statsstöd ska ses över och nya regler ska finnas på plats till senast 2023. Se gärna min tidigare debatt med näringsminister Ibrahim Baylan (S) om detta.

EUs statsstödsregler är de facto ett generellt förbud mot allt offentligt stöd, förutom vissa undantag. Statsstödsreglerna är inskrivna i EUs fördrag och ger dem därför en mycket stark ställning, överordnade EUs och medlemsländernas lagstiftning. Grundregeln är alltså ett förbud mot statligt stöd. Statligt stöd kan vara allt från offentliga monopol till statliga eller kommunala bidrag, skattenedsättningar och mycket annat. Ett försök till att göra det mindre rigidt är därför välkommet och något Vänsterpartiet länge verkat för.

I min bok Om inte vi, vem? går jag igenom problemet med EUs statsstödsförbud rätt grundligt (sida 78 ff). Det viktiga att komma ihåg är att EUs statsstödsregler innebär ett förbud mot allt statligt stöd, med ett fåtal undantag. Om man ser staten och offentlig sektor som en pådrivare i klimatomställningen blir detta förstås ett problem. EU:s statsstödsförbud är sannolikt det hårdast reglerade i världen, då det är inskrivet i EUs fördrag och det är förenat med mycket dryga böter för de länder som bryter mot detta. EU:s statsstödsregler slår helt enkelt fast att statligt stöd är ”oförenligt med den inre marknaden” (artikel 107 i EU-fördraget). EU-kommissionen, domstolen samt nationella domstolar (!) är satta att bevaka så att detta förbud följs. Grundregeln är alltså ett förbud mot statligt stöd. Statligt stöd kan vara allt från offentliga monopol till statliga eller kommunala bidrag, skattenedsättningar och mycket annat.

Många kan nog instämma i att om vi ska få den förnybara energin att ersätta den fossila, utveckla hållbara transporter, bygga hållbara städer och byar och understödja klimatsmart växtbaserad kost i stor utsträckning kommer det att behövas en aktiv statsmakt i vid bemärkelse. Ställda inför risken att bötfällas eller ändlösa förhandlingar i Bryssel väljer svenska myndigheter och politiker att lägga fram förslag som syftar till att kringgå statsstödsförbudet. Det gäller inte minst svenska regeringen som gång på gång censurerar sig själva och lägger inte ens fram politiska förslag när de är rädda för att bannas av EU. Energiminister Anders Ygeman (S) varnade nyligen för att EUs statsstödsförbud kan försvåra för utbyggnaden av laddinfrastruktur, detta bara som ett exempel.

Ygemans utspel är för övrigt intressant. Är det Bryssel vi ska skylla på eller den svenska regeringen? Ofta används EUs statsstöd som en bekväm ursäkt av svenska ministrar för att inte göra någonting alls. För den som inte sitter i regeringen eller är välplacerad inom Brysselbyråkratin är det nästan omöjligt att veta vems ansvaret är. I det här fallet undrar man förstås om Ygeman verkligen har tagit upp frågan på högsta nivå inom EU eller om han använder EU som en ursäkt för att inte göra sitt eget jobb? Jag ska se om jag kan bringa mer klarhet i frågan.

Men helt klart är att statsstödsreglerna påverkar en stor del av vår politik. Sverige har fått drygt 100 ansökningar om statsstöd beviljade av EU-kommissionen under en tioårsperiod nyligen, ett tiotal av dessa på det förnybara energiområdet. Hur många avslag vi fått finns det emellertid ingen statistik över. Sådana uppgifter offentliggörs inte av kommissionen. Så, det är uppenbart att det handlar om en stor del av vår politik, inte minst på klimat-, miljö-, och energiområdet som påverkas av EUs statsstödsförbud. EU har vissa undantag för statsstödsreglerna, men många av dessa undantag är svårtolkade, så ytterst blir det ändå kommissionen och domstolen som avgör. Statsstödsförbudet verkar på det sättet som en våt filt över progressiv politik.

Med coronapandemin och behovet av en Grön Giv för att återstarta ekonomin på ett hållbart sätt har gjort EUs statsstödsförbud mer obsoleta än någonsin. Därför är det mycket välkommet att Sverige nu verkar för modernare statsstödsregler. Jag förutsätter att den svenska linjen är att statsstödsreglerna görs om i grunden så att medlemsstaterna alltid ska kunna främja miljö- och klimatinsatser utan att de riskerar att stoppas av EU:s statsstödsförbud. Det borde för övrigt gälla även på andra politikområden, till exempel folkhälsa, bostäder och sociala åtgärder. Sverige och andra medlemsstater måste alltid kunna vidta relevanta åtgärder utan att stoppas av Bryssel.

Tidigare har finansminister Magdalena Andersson (S) sagt att nyliberalismen är död och att det var coronapandemin som utfärdade dödsförklaringen. Vi får hoppas att pandemin nu också tar med sig dagens form av statsstödsregler ned i graven. Då försvinner nämligen en av EUs mest marknadsfundamentalistiska byggstenar. Jag kommer göra vad jag kan för att så ska bli fallet. Jag börjar med att lyfta frågan igen med Ibrahim Baylan.

När får vi besked om alla miljöbränslen?

Det är upprörande att EU – av marknadsfundamentalistiska skäl – lägger sig i hur vi vill främja miljövänliga drivmedel. Gott att Sverige äntligen fått igenom en förlängning av skattebefrielsen på biogas. Men hur blir det med skattenedsättningen av etanol och biodiesel? Se min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson (S) här eller nedan.

Skattebefrielse för miljöbränslen
I somras fick Sverige besked från EU-kommissionen om att skattebefrielsen för biogas kommer att förlängas med 10 år. Det var ett mycket positivt besked. Biogasen spelar en viktig roll för att minska utsläppen från transportsektorn. Men Sverige har även ansökt om undantag från EU:s statsstödsregler gällande etanol (E85) och biodiesel (HVO). Där har Sverige, märkligt nog, ännu inte fått något svar. Den skattebefrielsen löper ut vid årsskiftet om EU inte beslutar om förlängning. Dessutom finns stor risk för att skatteundantaget endast förlängs med ett år, något som inte är tillräckligt för att skapa långsiktiga förutsättningar för hållbara drivmedel.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad gör ministern för att Sverige så snart som möjligt ska få ett positivt besked om skattebefrielsen för etanol och biodiesel samt att vi ska få besked för längre än endast ytterligare ett års undantag?

………………………………………

Jens Holm (V)

Ska verkligen EU kunna förbjuda bra klimatåtgärder?

Ska EU kunna fortsätta att stoppa bra klimatåtgärder? Hoppas inte. Därför måste regeringen agera mot EUs statsstödsförbud. Jag ser fram emot att debattera detta med EU-minister Hans Dahlgren (S). Läs min interpellation här eller nedan.

Förändring av EU:s statsstödsregler
Interpellation 2018/19:219 av Jens Holm (V) till Statsrådet Hans Dahlgren (S)
För alla som tycker att staten ska spela en avgörande roll i klimatomställningen är EU och dess så kallade statsstödsregler ett stort hinder. EU:s statsstödsregler slår helt enkelt fast att statligt stöd är oförenligt med den inre marknaden (artikel 107 i EU-fördraget). Grundregeln är alltså ett förbud mot statligt stöd. Statligt stöd kan vara allt från offentliga monopol till statliga eller kommunala bidrag, skattenedsättningar och mycket annat. Många kan nog instämma i att om vi ska få den förnybara energin att ersätta den fossila, utveckla hållbara transporter, bygga hållbara städer och byar och understödja klimatsmart växtbaserad kost i stor utsträckning kommer det att behövas en aktiv statsmakt.

Även detta har EU förstått och därför finns ett antal undantag för statsstödsförbudet upptagna i EU:s fördrag, men miljöskydd och klimatåtgärder finns inte med bland undantagen. Och för varje undantag fordras ett beslut från EU-kommissionen. Sverige har lyckats förhandla till sig undantag från statsstödsreglerna, bland annat för att ha lägre skatt på biogas och en del andra förnybara drivmedel. Men undantagen är bara temporära och kan försvinna nästa år. Och att få ett undantag är krångligt, så krångligt att regeringar ofta undviker att vidta viktiga åtgärder som eventuellt kan vara oförenliga med statsstödsreglerna.

I dagsläget diskuteras nya statsstödsregler på EU-nivå. Här är det oerhört viktigt att Sverige verkar för att statsstödsreglerna i grunden görs om så att medlemsstaterna alltid ska kunna främja miljö- och klimatinsatser utan att de riskerar att stoppas av EU:s statsstödsregler. Även på andra politikområden, till exempel folkhälsa, miljöpolitik och sociala åtgärder, är det viktigt att medlemsstaterna kan vidta relevanta åtgärder utan att stoppas av Bryssel.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:

Avser statsrådet att verka för en grundläggande reform av statsstödsreglerna så att det blir enklare för medlemsstaterna att ge stöd till åtgärder för att bromsa klimatförändringen och rädda biologisk mångfald?
Avser statsrådet att verka för att miljöskydd och klimatåtgärder ska formuleras som uttryckliga skäl för undantag från statsstödsreglerna?

Rädda klimatet från EUs statsstödsförbud

För alla vi som tycker att staten ska spela en avgörande roll i klimatomställningen är EU och dess s k statsstödsregler ett stort hinder. EUs statsstödsregler slår helt enkelt fast att statligt stöd är ”oförenligt med den inre marknaden” (art 107 i EU-fördraget). Grundregeln är alltså ett förbud mot statligt stöd. Statligt stöd kan vara allt från offentliga monopol, statliga eller kommunala bidrag, skattenedsättningar och mycket annat. Det säger sig självt att om vi ska få den förnybara energin att ersätta den fossila, få hållbara transporter, bygga hållbara städer och byar, rulla ut växtbaserad kost i stor utsträckning och… ja, ställa om samhället i grunden, då kommer vi behöva en aktiv statsmakt.

Även detta har EU förstått därför finns ett antal undantag upptagna i EUs fördrag (se art 107-109), men miljöskydd och klimatåtgärder finns inte med bland undantagen. Och för varje undantag fordras ett beslut från EU-kommissionen. Sverige har lyckas förhandla till sig undantag från statsstödsreglerna bl a för att ha lägre skatt på biogas och en del andra förnybara drivmedel. Men undantagen är bara temporära och kan försvinna nästa år. Och att få ett undantag är krångligt, så krångligt att regeringar ofta undviker att vidta viktiga åtgärder som eventuellt kan vara oförenliga med statsstödsreglerna.

Därför måste EUs och medlemsländernas miljö- och klimatpolitik befrias från statsstödsförbudet. Och jag ser en del positiva tecken på att just detta nu sker. Ett intressant exempel är EUs s k batteriallians. Batterialliansen handlar om att EU vill främja en storskalig utbyggnad av elbilstillverkning i Europa, och här är batterier (i dagsläget) avgörande. Svenska Northvolt är ett av de mest framstående exemplen. Här har EU faktiskt fattat ett aktivt beslut och sagt att det är OK med offentligt stöd för att bygga upp en inhemsk batteriproduktion. Detta trots att det eg är i strid med statsstödsreglerna och att miljö och klimat inte är ett skäl för undantag mot dessa.

Läs själva hur EU svarar på frågan om statsstödsregler i frågor och svar om batterialliansen.

EU håller också i dagsläget på att se över statsstödsreglerna i grunden. Därför är EU-valet ett perfekt tillfälle att lyfta frågan om att miljö- och klimathänsyn måste överordnas EUs inre marknad (där statsstödsreglerna sorterar). Alla anhängare av en progressiv klimatpolitik borde fråga partierna frågan: Vill ni göra om/slopa EUs statsstödsregler så att medlemsstaterna aktivt kan stödja verksamheter som bidrar till en bättre miljö-, folkhälso- och klimatpolitik?

Jag skriver om detta på s 78 ff i min bok Om inte vi, vem? Har du inte läst den beställ den idag.