Regeringen överger miljömålet Levande skogar

Jag skriver tillsammans med min kollega Elin Segerlind (V) om hur vi ska kunna få mer levande skogar. Detta inte minst genom ett större gemensamt ansvar genom statliga Sveaskog. Läs hos Altinget eller nedan.

Regeringen överger miljömålet Levande skogar
Altinget, 2021-02-09

Över 2 000 skogslevande arter befinner sig i Sverige på rödlistan, det vill säga att de är hotade eller har kraftigt minskat. Deras framtid är osäker och den enskilt största orsaken till detta är det intensiva och ohållbara skogsbruket.

Trots att många hotade arter saknar livsmiljöer fortsätter skogar med höga naturvärden att avverkas. Inte ens svenska statens ägande av skog förmår vara lyhört för att värna social hänsyn, biologisk mångfald eller renbetesmarker i nödvändig utsträckning.

“Frihet under ansvar”
Sedan flera decennier tillbaka bygger den svenska skogspolitiken på frihet under ansvar och skogsvårdslagen säger att hänsynen till miljö ska väga lika tungt som produktionsintressen. Sverige når dock vare sig miljömål om Levande skogar eller internationella åtaganden om att bevara biologisk mångfald.

För Vänsterpartiet är det uppenbart att i stora delar av dagens skogsbruk går vinstintresset före miljöhänsynen i skogsbruket. För att Sverige ska uppnå ett hållbart skogsbruk krävs, precis som för andra verksamheter, regleringar och styrmedel för att stärka den miljömässiga och sociala hållbarheten i skogsbruket.

Saknas miljöhänsyn i skogsbruket
Nuvarande S-MP-regering väljer i stället att öka tempot för att fortsätta in på den väg som leder oss längre från miljömål och internationella åtagande. Man har inte föreslagit några åtgärder för att stärka miljöhänsynen i skogsbruket utan väljer i stället att ta fram en utredning för att stärka frivillighet och äganderätt.

Skogsutredningen föreslår bland annat att skydd av skog huvudsakligen ska ske genom frivilliga initiativ och inventering för att finna och registrera skogar med höga naturvärden, den så kallade nyckelbiotopsinventeringen, ska upphöra.

Viktigt för framtiden
Låt oss vara tydliga. Vänsterpartiet är varken emot privat äganderätt i skogen eller inslag av frivillighet inom skogsbruket. Men hur våra skogar brukas är enligt vår uppfattning en angelägenhet för oss alla och kommande generationer.

Fungerande ekosystem och bevarad biologisk mångfald är grunden för vår framtida välfärd. I den mån skogen kan bidra till att motverka klimatkrisen måste det ske inom ramen för ekosystemens bärkraft med bevarad biologisk mångfald.

Regleringar behövs
När skogsbolagen verkar för minskade ambitioner att skydda skog och för ökade arealer produktionsskog som ett sätt att lösa klimatkrisen, är det inte ett hållbart samhälle de försöker bygga i första hand. Det är ökad ekonomisk lönsamhet som de strävar efter.

För att värna ett hållbart skogsbruk, för både biologisk mångfald och klimat, behövs regleringar. De skogsägare som bedriver god miljöhänsyn i skogsbruket ska inte missgynnas ekonomiskt i jämförelse med de som frivilligt väljer att sänka ambitionerna på grund av bristande regelverk.

Vänsterpartiets förslag
Om S-MP-regeringen verkligen menar allvar med att våra miljömål ska nås, biologiska mångfalden bevaras enligt internationella åtaganden, och att även skogens sociala och kulturella värden ska bevaras, så borde de lyssna på Vänsterpartiets förslag:

Stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden. Sveriges trovärdighet inom det globala arbetet för att bevara biologisk mångfald är urholkat. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas trots att utarmningen av biologisk mångfald inte har bromsats. Lagstiftning bör tas fram som förhindrar avverkning av dessa skogar och de statliga anslagen för att ersätta skogsägare bör höjas.

Stärk regleringen för ökad naturvårdshänsyn inom skogsbruket. Den generella miljöhänsynen inom skogsbruket behöver tydligare regleras och alternativa skogsbruksmetoder stimuleras. Miljöhänsynen bör stärkas genom att effektiva sanktionsmöjligheter införs för brott mot hänsynsreglerna. En nationell målsättning för areal kalhyggesfritt skogsbruk bör införas och lagstiftning bör begränsa hur stora kalhyggen får vara.

Se över skogspolitiken för att nå våra miljömål. En översyn av skogspolitiken bör genomföras för att stärka uppfyllelsen av våra miljökvalitetsmål och för att uppnå hållbart nyttjande av naturresurser.

All statlig skog bör ha hållbart brukande som främsta mål. Det statliga ägandet av skogsområden bör samlas i ett bolag. Det nya skogsbolaget bör ha ett hållbart brukande av skogens resurser, inte avkastning, som främsta mål. Dagens vinstkrav gör det svårt för ett statligt bolag eller en statlig förvaltare att avstå produktiva skogar till andra intressen. I de fall där trakthyggesbruk med kalhyggen står i konflikt med andra intressen bör Sveaskog använda sig av andra lämpliga brukningsmetoder.

Stärk tillgängligheten till tätortsnära skogar. Skogen på de flesta håll i landet är vår viktigaste friluftsmiljö. Skogar i och nära tätorter lockar människor i alla åldrar till lek, rekreation och naturupplevelser. Enligt studier tycks människor trivas i skogar där man ser stor variation i struktur, trädslag och ålder. Ju äldre och större träden blir i en skog, desto mer bidrar de positivt till skogsupplevelsen. Studier i Sverige och utomlands visar att skillnaden i folkhälsa till följd av socioekonomisk status minskar i områden med god tillgång på gröna miljöer. Sverige bör anta nationell målsättning för skydd av tätortsnära skogar och stärka lagstiftningen för att värna skog med särskilt höga värden för rekreation och friluftsliv.

Elin Segerlind (V)
Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson
Jens Holm (V)
Riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

UNFCCC och biobränsle

Idag har jag debatterat ett svenskt klimatåtagande till FNs klimatkonvention, UNFCCC, och risken för att den ökade efterfrågan (som en följd av regeringens politik) på biobränsle kan hota biologisk mångfald, levande skogar i synnerhet. Fick jag några bra svar från klimatminister Isabella Lövin (MP)? Det kan diskuteras, men jag ser iaf fram emot att regeringen innan årsskiftet kommer att skicka in en svensk klimatstrategi till UNFCCC (dock inte ett eget klimatbidrag, som är en annan sak).

Jag är dock mycket oroad för den stora användningen av biobränsle som regeringens färdplaner för fossilfrihet, reduktionsplikten och andra delar i klimatpolitiken kan medföra. Där fick jag inte några betryggande svar från ministern.

Här kan du se debatten om svenskt klimatåtagande till UNFCCC.

Här kan du se debatten om biobränsle och värnandet av skogen.

Skydd av Europas naturskog

Är det inte märkligt att när EU väl uttrycker en önskan om att skydda Europas sista naturskog, ”…protection of remaining primary forests…” (punkt 21 i bifogade slutsatser) höjer Sverige och Lettland rösten mot det.

Slutsatser biologisk mångfald:

Varför? Vill vi skydda ännu mer skog? Säg det isåfall. Läs min skriftliga fråga nedan eller här till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Dessvärre har Lövin just meddelat att hon kommer att dröja ända till 11 november innan jag får ett svar.

Skydd av naturskog
Skriftlig fråga 2020/21:300, 2020-10-27

Av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Vid miljörådet den 23 oktober i år gjorde den svenska och den lettiska regeringen en röstförklaring mot punkt 21 i slutsatserna. Punkt 21 handlade om att värna den sista naturskogen i Europa. Den svensk-lettiska röstförklaringen invände mot punkten och underströk att de själva vill definiera urskog/naturskog. Så här löd röstförklaringen (endast engelsk version tillgänglig):

Sweden and Latvia support the Council Conclusions on Biodiversity – the need for urgent action. However, Sweden and Latvia reserve their right to define primary forest in accordance with national circumstances until the ongoing participatory processes on definitions to be used in EU is finalized and agreed by MS.

Det är vår förhoppning att regeringen inte ifrågasätter att all urskog (primary forest på engelska) ska skyddas. Jag tolkar regeringens agerande som ett sätt att egentligen söka en definition av begreppet old growth forest där rimligen våra sista resterande oskyddade skyddsvärda naturskogar ingår. Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att även dessa skogar skyddas från avverkning om en strategi för biologisk mångfald på allvar ska bli ett redskap för att bevara vår biologiska mångfald. Jag ställer mig dock frågande till regeringens motiv för röstförklaringen och söker därför en tydlig motivering.

Eftersom röstförklaringen sålunda väcker nya frågor vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Är syftet med den svensk-lettiska röstförklaringen att definiera naturskog på ett sätt som gör att avverkningar av den sortens skog upphör och den i stället kan ges ett framtida långsiktigt skydd?

IPCC: ät mindre kött och låt skogen växa

FNs klimatpanel, IPCC, presenterade igår den fascinerande och viktiga rapporten Climate Change and Land. Skogs- och markanvändning (jordbruk) står för 23 procent av alla utsläpp av växthusgaser, så det är bra att IPCC sätter fokus på hur världens landområden används. Några intressanta nedslag.

  • Jord och skog bidrar inte bara till stora utsläpp, rätt hanterat kan sektorerna bli en sänka, d v s absorbera istället för att släppa ut växthusgaser.  Detta uppnås enklast genom att låta skogen växa. Se DN-debatt idag om detta.
  • Med mindre kött och överlag förändrad kosthållning kan vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Man talar om: ”Balanced diets, featuring plant-based foods, such as those based on coarse grains, legumes, fruits and vegetables, nuts and seeds…” Se mer i stycket B6, s 25 f f.
    IPCC talar om minskade utsläpp i spannet 700 miljoner ton till 8 miljarder årligen (världens utsläpp ligger på ca 50 miljarder ton) av en mer växtbaserad kost. Rapporten konstaterar också att det finns stora hälsomässiga vänster att kamma hem på en mer växtbaserad kost liksom att stora ytor land kan sparas och användas till annat.
  • Man varnar för ett för ensidigt fokus på biobränslen.
  • Man talar om vikten av biologisk mångfald och överlag skogens potential som kolsänka.
  • Man tar också upp problemet matsvinn och konstaterar att 25-30 procent av all mat som produceras går bort som svinn (i alla led från produktion in till våra skafferier).

För oss i Vänsterpartiet stärker IPCC-rapporten oss i att fortsätta att verka för minskad köttkonsumtion, mer biologisk mångfald i skogen, hållbara drivmedel och åtgärder mot matsvinn. Vi är exempelvis det enda partiet som vid upprepade tillfällen motionerat om politiska beslut för minskad köttkonsumtion. Kan vi få med oss de andra partierna den här gången?

Det har skrivits mycket om IPCCs land- och skogsrapport. Här är några exempel
Svt
DN: Matvanorna måste ändras
Expressen Ät mindre kött för att rädda planeten
The Guardian We must change food production to save the world
George Monbiot, The Guardian We can´t keep eating as we are.

Vi behöver fler levande skogar

Jag svarar om vår skogspolitik, på en magsur ledare i Smålandsposten. Läs nedan eller där.

Vi behöver fler levande skogar
SMP, 2018-09-20
Dag Elfström (15/9) har rätt i att det växer fler träd än någonsin i Sverige, men det som växer är planterade träd på plantager – inte skog med stor biologisk mångfald. Elfström oroas uppenbarligen inte över utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige, utan påstår istället att vi fått fler arter i Sverige.

Men det är att välkomna contortatallen, jättelokan, mårdhunden och andra invasiva arter. Faktum är dock att vi endast kommer att nå två av våra 16 miljömål med nuvarande politik. Det specifika målet om ”Levande skogar” kommer exempelvis inte att nås. Tvärt emot Elfström välkomnar jag det växande engagemanget mot utarmningen av skogen. I mitt Facebookinlägg, som Elfström refererar, gav jag uttryck för den uppriktiga sorg jag kände över att den plats där jag många år har plockat svamp, joggat och vandrat med barnen nu förvandlats till ett kalhygge. Skogen finns inte längre. Jag tycker att det är trist att Elfström raljerar över mina intryck. Jag tror nämligen jag delar erfarenheten av en förlorad skog med många och en strävan efter något bättre.
I Elfströms värld är det uppenbarligen bara skogsägarna och skogsbolagen som ska få bestämma över skogens öde. I den verkliga världen är skogen ett intresse som ska delas av många. Jag har aldrig sagt att denna intresseavvägning är enkel, men nog borde mer kunna göras för att väga upp allmänintresset? Skogsvårdslagen stipulerar att miljöhänsyn ska väga lika tungt som produktionsintressen, men i praktiken har miljön alltid hamnat på undantag.

Därmed har vi fått en skog som är högavkastande, men i biologiskt innehåll blir den allt fattigare. Vi oroas med rätta över skövling av skog i fjärran länder, men hur är det egentligen ställt här hemma? Några steg på vägen mot mer levande skogar skulle kunna vara skydd av mer skog och en modern skogsvårdslag som tar större miljöhänsyn.

Vi behöver också stimulera fler skogsbruksmetoder vid sidan av trakthyggesbruket (med kalavverkningar). Åtgärder med särskilt stor negativ miljöpåverkan som gödsling, dikning, stubbrytning och främmande trädslag behöver regleras tydligare. Vi vill också underlätta för enskilda individer och relevanta organisationer att involveras i skogsbruket genom obligatoriska samråd inför slutavverkningar. På så sätt kan vi få en skogspolitik inte bara för skogsbolagen, utan också för svampplockaren, joggaren, hundrastaren och ekoturisten. Så får vi levande skogar.

Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson

Hållbar skogspolitik

Idag har vi debatterat skogspolitik i riksdagen. Nedan kan du läsa mitt anförande och här kan du se debatten.

Skogspolitik, MJU17
Anförande Sveriges riksdag, Jens Holm (V)
När jag lyssnar på anföranden särskilt från den borgerliga sidan undrar jag om inte rubriken för debatten borde ha varit ”skogsägarpolitik”, och inte en debatt om skogen. Ja, för det har varit ett ensidigt fokus på skogsägarnas villkor och skogsbolagens ”rätt” att avverka. Jag har den största förståelse för att enskilda skogsägare ibland kan komma i kläm av beslut fattade av politiker eller myndigheter. Då problemen måste isåfall lösas från fall till fall. Men den stora utmaningen för svensk skogspolitik handlar inte om hur skogsbolagen ska få större frihet att hugga ned skogen, utan snarare om hur vi bättre kan vårda den skog vi har.

Och det brådskar. För några veckor sedan kom Naturvårdsverket med sin genomgång av arbetet med våra 16 miljökvalitetsmål, där Levande skogar är ett. Med nuvarande politik kommer vi i bästa fall uppnå två av dessa 16 helt avgörande mål till 2020. 14 kommer alltså inte att nås. Det gäller också målet Levande skogar. Det är det dagens debatt borde handla om. Hur skapar vi en skogspolitik som ryms inom de ramar som naturen har satt åt oss, en politik som gör att vi når alla miljökvalitetsmål. Minns statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014: ”de nationella miljömålen ska klaras”. Vi är tyvärr alltför långt ifrån den målsättningen.

På skogens område är vi som sagt långt från att nå målet om levande skogar. Nästan dagligen får vi exempel på hur gamla skogar kalhuggs. Människor som återvänder till favoritskogen möts av stubbåkrar. Livsmiljöer för hotade arter försvinner. I Ore skogsrike utanför Rättvik vill statliga Sveaskog hugga ned ett stort område med mycket skyddsvärd skog. Detta som ett exempel.

Det håller inte längre att politiken lämnar skogen vind för våg. Maximen om frihet under ansvar måste överges. I Skogsvårdslagen står det att produktionsintressen ska väga lika tungt som miljöhänsyn. Det här har aldrig fungerat i praktiken. Det är i princip alltid produktionen som dragit längsta strået i svenskt skogsbruk. Därmed har vi fått en skog som är högavkastande, men i biologiskt innehåll blir den allt fattigare. Skogen växer så att det knakar, men det är timmeråkrar som breder ut sig, inte skogar med stor biologisk mångfald och ett myller av liv.

Vi i Vänsterpartiet vill komma till rätta med detta och vi har en plan för det. Vi vill ha ett hållbart skogsbruk. Några av vänsterpartiets förslag på temat:

• Fortsätt att skydda mer skog, men se till att det blir med ekologiskt representativa miljöer. Det är inte bara storleken som räknas, utan också innehållet. Och högre krav på de frivilliga avsättningarna måste kunna ställas.

• Hela skogsvårdslagstiftningen måste ses över. Det bästa vore om skogsvårdslagen kunde ingå i miljöbalken. Tanken om Frihet under ansvar måste överges. I vilka andra viktiga politikområden säger vi att aktörerna har friheten att bestämma själva? Sanktionsmöjligheter måste införas för brott mot hänsynsreglerna i skogsvårdslagen. Det ska löna sig att göra rätt, men också få konsekvenser om man gör fel.

• Vi vill ha större mångfald i skogsbruket. Nationellt stöd för hyggesfritt skogsbruk, att ett kalhyggesfritt skogsbruk ska ingå i målet om levande skogar. Vi vill också ha större mångfald i så måtto att mer än barrträd ska tillåtas växa; löv- och blandskog ska stimuleras.• Miljöhänsyn och allmän hänsyn måste väga tyngre. Idag ska produktion och miljö väga lika tungt, men vi alla vet att det inte funkar så.

• Avverkning av skog med höga naturvärden måste stoppas. Här är arbetet med s k nyckelbiotoper, alltså områden med höga naturvärden, hel avgörande. Här välkomnar vi att Skogsstyrelsen ska ha återupptagit arbetet med att inventera nyckelbiotoper, men ställer oss frågande till varför man sedan inte ska registrera det man har hittat. Här måste regeringen agera. Här vill jag yrka bifall på Vänsterpartiets reservation nr 2 som just handlar om att regeringen ska ge Skogsstyrelsen i uppdrag att inte bara inventera utan också registrera de nyckelbiotoper man finner.

• Stärk samrådsförfarandet vid slutavverkning av skog. Det ska inte kunna vara så att när du kommer hem från semestern så är skogen där du gått ut med hunden och plockat blåbär under årtionden helt plötsligt förvandlad till en stubbåker. Berörda ska alltid kunna säga sitt om en planerad avverkning. Därför behöver samrådsförfarandet i miljöbalken stärkas.

• S k produktionshöjande åtgärder som främmande trädslag, stubbrytning, gödsling, dikning måste regleras tydligare i miljöbalken.

I det här betänkandet ger de borgerliga partierna med stöd av SD fyra uppdrag till regeringen. Det är fyra exempel på inslagna dörrar där arbete redan pågår eller förslag som faller på sitt eget grepp. Jag ska endast kommentera ett av dem. De borgerliga+SD hemställer till regeringen om att göra en översyn av olika former av ersättningsmodeller till skogsägare vid skydd av skog. Detta för att skapa effektivare skyddsformer. Vän av ordning undrar förstås vilka av de nuvarande skyddsformerna är ni missnöjda med? Och ni säger att skyddet ska vara effektivare. Det implicerar att skyddet ska bli bättre. Men hur ska skyddet kunna bli effektivare och bättre med mindre pengar till skydd. Jag har här en sammanställning över de borgerliga partiernas+SDs förslag till budget. Och hör och häpna, alla ni fem partier vill unisont anslå mindre pengar till skydd av värdefull natur och halvera anslagen till skydd av skog och ersättningar till skogsägare. Hur ska ni kunna skapa bättre skyddsformer med hälften av pengarna? Hur ska landets skogsägare kunna få de ersättningar som de skäligen förtjänar?

Vi i Vänsterpartiet anser att skogen är en kollektiv nyttighet, något som vi alla ska ha rätt till. Är det skogsbolagens vinstintresse som ska styra eller allmänhetens rätt till marken som ska väga tyngst? I det här fallet säger vi att allmänhetens röst, och miljön i sig, måste väga mycket tyngre än vad de gör idag. Då blir det fullt logiskt att kritisera dogmen om ”frihet under ansvar”, verka för ökat skydd av skog, kräva större insyn i skogsbruket, mer skonsamma och varierade skogsbruksmetoder, och verka för större biologisk mångfald och ökad social hänsyn; kort och gott ett hållbarare skogsbruk.

Sveaskog, skogen, ansvaret

IMG_2249

Här kan du se dagens debatt mellan bl a mig och näringsminister Mikael Damberg (S) om Sveaskogs planerade avverkning av skogar i Ore skogsrike, Dalarna. Sveaskog äger vi ju tillsammans, som ett statligt skogsbolag. Det innebär att vi kan ställa kvar, t ex att högre hänsyn ska tas till miljön. Mikael Damberg lutade sig mot ägardirektiven som togs fram av den borgerliga regeringen, 2010. Varför ändrar han inte dessa? Och är det rimligt med så höga avkastningskrav som 4,5 procent? Risken är uppenbar att det är skogen som blir lidande.

Se hela debatten här.

Ore skogsrike i riksdagen

Oreskogsrike_riksdagen

Debatt med miljöministern om Ore skogsrike, Dalarna.

Tänker regeringen agera för att stoppa avverkningen av skogen i Ore skogsrike, norra Dalarna? Jag tog upp frågan idag med miljöminister Karolina Skog. Dessvärre gav hon inte mig det svar jag ville ha, men hon försäkrade att Sveaskog måste följa det uppdrag regeringen gett dem. Men då borde ministern och regeringen kunna agera. Läs vårt replikskifte. Se också det öppna brev som miljörörelsen idag skickat till regeringen om Ore skogsrike och som miljöministern sa till mig att hon hade tagit del av.

Rädda Ore skogsrike

Sveaskog vill avverka ett stort område med mycket skyddsvärd skog, Ore skogsrike, utanför Rättvik, Dalarna. Sveaskog äger vi tillsammans. Regeringen har därför alla möjligheter att styra bolaget så att de tar större miljöhänsyn. Tänker regeringen göra det? Se min interpellation nedan eller här. Debatt planerad till ti 27/2 med näringsminister Mikael Damberg. Miljörörelsen har en bra debattartikel idag på samma tema, Stoppa avverkningen av Ore skogsrike.

Avverkningshot i skogar med höga naturvärden
Interpellation 2017/18:363 av Jens Holm (V) till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Det har genom åren kommit ett antal rapporter om brister i Sveaskogs naturvårdsarbete. Vi i Vänsterpartiet är fullt medvetna om att Sveaskog inte är det enda skogsbolaget som brister i detta avseende, och att det även finns fall där Sveaskog har genomfört naturvårdsåtgärder som bör framhållas. Men Sveaskog är ett statligt skogsbolag som ägs av oss alla, vilket enligt Vänsterpartiets uppfattning bör innebära att höga krav bör ställas på att ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn inte ställs åt sidan för att bolaget ska ge ekonomisk avkastning till staten. Samtidigt är det ställt utom allt tvivel att statliga Sveaskog avverkar skyddsvärda skogar, trots regeringens uttalade ambition att skyddsvärda skogar ska bevaras och inte avverkas. Att säkerställa att statens eget bolag inte avverkar skyddsvärda skogar, och därmed ställer ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn åt sidan, måste rimligen vara utgångspunkten för varje regering som värnar om ett ekologiskt och långsiktigt hållbart skogsbruk.

Det finns ett flertal exempel på att Sveaskogs naturvårdsarbete tydligt brister i både transparens och hänsyn. Naturskyddsföreningen har vid ett flertal tillfällen lyft behovet av att de naturvärdesinventeringar som bolaget gör inför avverkningsplaner blir offentliga för allmänheten. I dag kan bolaget förändra klassificeringen av ett skogsområde som frivilligt skyddas till att bli en skog för produktion utan att det kommer till allmänhetens kännedom. Inte heller kommer själva grunderna för denna omklassificering allmänheten tillkänna. När Sveaskog vägrar redovisa sina inventeringsresultat framstår det som att bolaget har något att dölja, i synnerhet när det kommer till skogar där ideell naturvård har kunnat påvisa mycket höga naturvärden. Att tillgängliggöra Sveaskogs inventeringar för allmänheten skulle dock kunna stärka bolagets trovärdighet i naturvårdsarbetet.

Genom åren har Sveaskog även genomfört ett flertal slutavverkningar i skogar som varit dokumenterat skyddsvärda. För tillfället finns ett akut hot mot de skyddsvärda skogarna vid Norra Brännvinsberget och Södra Ormtjärn i Ore skogsrike i Rättviks kommun. Sedan mitten av december finns både miljöorganisationer och ideella naturvårdare från Dalarna på plats i området för att bevaka utvecklingen och framföra krav på att skogarna skyddas från avverkning. År 2016 avverkade Sveaskog ett av områdena på Brännvinsberget trots att bolaget informerats om de höga naturvärden som fanns där. I det avverkade området hade Naturskyddsföreningen dokumenterat mer än 160 fynd av 40 olika signalarter, varav 26 stycken rödlistade.

Jag är starkt oroad över de många signaler jag får runt om i landet om att Sveaskog avverkar dokumenterat skyddsvärda skogar med livsmiljöer för en mängd hotade och rödlistade arter. Det får mig att undra om Sveaskogs avkastningskrav är så högt satta att bolaget bedömer att de måste avverka skyddsvärd skog för att nå sina ekonomiska mål.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

1. Avser ministern att vidta några åtgärder för att, via ägardirektiven, förändra styrningen av Sveaskog så att bolaget ges utrymme att öka sitt naturvårdsarbete och därmed sluta avverka livsmiljöer för hotade arter?

2. Avser ministern att vidta några åtgärder för att bolagets transparens, och därmed trovärdighet gentemot allmänheten, i naturvårdsarbetet ska kunna öka?

3. Tänker ministern vidta några åtgärder med anledning av nuvarande hot mot de skyddsvärda skogar i Ore skogsrike som förvaltas av Sveaskog?

Debatter om fiskeavtal och nyckelbiotoper

Jag debatterade igår EUs nykoloniala fiskeavtal med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Bucht avsåg inte att lyfta ett avskaffande eller modifiering av dessa avtal på havskonferensen i New York nästa vecka. Synd, men då vet vi det. Den debatten kan ses här.

Jag debatterade också stoppet av inventering och registrering av s k nyckelbiotoper (mycket värdefulla naturområden) med miljöminister Karolina Skog. Skog var väldigt oroad över situationen i skogen och inte minst stoppet i nyckelbiotopsinventeringen. Men vad gör hon för att det arbetet kan komma igång igen? Den debatten kan ses här.