Snart är Andersson lika extrem som Bolsonaro

Skriver i Flamman om skogen. Läs min krönika nedan eller hos Flamman.

Snart är Andersson lika extrem som Bolsonaro
Flamman, 2022-06-19

I Sverige är det helt okej för en skogsägare att förvandla en levande skog till ett kalhygge precis när den känner för det. Precis som i Bolsonaros Brasilien, med andra ord.

De flesta politiskt medvetna svenskar upprörs över skövlingen av Amazonas. Det är en fullt rationell reaktion på att tusentals kvadratkilometer levande skog förvandlas till plantager eller betesmark för biffkossor. Men vad gör vi egentligen med vår egen skog? Vi är det EU-land med mest skog, något vi vårdar ömt. Vi svenskar sägs älska skogen och vår allemansrätt. Men samtidigt tillåter vi ett brukande av skogen som påminner om skövlingen av de tropiska skogarna.

Enligt svensk skogsvårdslag gäller frihet under ansvar. Det ger skogsägaren maximal frihet. Vill hen hugga ned hela skogen går det bra. Det behövs inte ens ett tillstånd, bara en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Det görs ungefär 60 000 sådana per år i Sverige. I fjol avverkades så mycket som 97 miljoner kubikmeter skog. Aldrig någonsin har det avverkats så mycket träd i Sverige som under 2021 om vi bortser från 2005, när stormen Gudrun slog till.

Människor vittnar om hur de kommer tillbaka till sitt torp i skogen för att upptäcka att det nu ligger mitt på ett hygge. För ett par år sedan gick min favoritskog för svamp och blåbär samma öde till mötes. Det var som att få en kniv instucken i kroppen.

I det senaste förslaget från dåvarande S-MP-regeringen till ny skogspolitik stärktes skogsägarnas rättigheter ytterligare. Så här kommer det fortsätta om vi inte protesterar. Tack och lov är det många som gör det. Samer, miljöorganisationer, ekoturismföretag och helt vanligt folk gör sitt bästa för att förändra, minska eller helt stoppa avverkningar av skog.

När skogsutredaren Charlotta Riberdahl vid ett seminarium i Almedalen 2016 ställde den helt relevanta frågan om det är rimligt att den privata äganderätten övertrumfar allmänintresse och miljömål i skogen väckte det ramaskri hos skogslobbyn och snart därefter fick hon sparken av regeringen. Detta och en mängd andra intressanta skogspolitiska målkonflikter skildras omsorgsfullt i DN-­journalisten Lisa Röstlunds bok Skogslandet. Läs den gärna.

Vi sägs vara mellanmjölkens land. Inte när det kommer till skogen. Där är Magdalena Andersson snart lika extrem som Jair Bolsonaro i Brasilien.

Jens Holm

Skogens betydelse för klimat och biologisk mångfald

Ser mycket fram emot den här debatten. Vi behöver öka kolinbindningen för att minska CO2koncentrationen i atmosfären samtidigt som vi stärker den biologiska mångfalden i skogen, något som tagits upp av flera instanser nu senast av Konjunkturinstitutet. Har regeringen en politik för detta? Följ debatten när det blir dags så får vi veta.

Jag har just fått besked om att Strandhäll lämnat över ansvaret till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S). Det blir bra det också.

Min interpellation kan läsas hos riksdagen eller nedan.

Skogens betydelse för klimat och biologisk mångfald
2022-01-12, Interpellation 2021/22:260

Av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Klimatnödläget och krisen för biologisk mångfald måste hanteras gemensamt för att bygga det hållbara samhället. Hur vi hanterar våra kvarvarande naturskogar och hur vi bedriver skogsbruket i Sverige är därför centralt för hur vi nationellt möter dessa kriser och lever upp till våra globala åtaganden.

Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar i sin årsrapport Miljö, ekonomi och politik 2021 att det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. KI anser att det behövs en mer heltäckande klimatpolitik för att stärka skogens klimatnytta då klimatet inte gör åtskillnad på koldioxid från fossila eller biogena källor. Myndigheten konstaterar att skogen kan minska atmosfärens koldioxidkoncentration genom att lagerhålla kol eller genom att skogens biomassa ersätter produkter förknippade med fossila utsläpp (substitution). Eftersom ett träd inte kan stå och lagra kol i skogen samtidigt som det nyttjas för energi- eller materialsubstitution står dessa två strategier ofta i konflikt. I ett kortare tidsperspektiv är klimatnyttan stor av att i högre utsträckning låta träden stå kvar. KI föreslår att styrmedel införs för att främja skogens förmåga att binda kol, exempelvis subventioner till skogsägare som låter träden stå.

I en debattartikel i Aftonbladet den 4 januari konstaterar en rad klimatexperter i likhet med KI att vi i högre grad måste låta träden stå. Skogarna är dock inte bara träd, och det som händer nere i marken är också avgörande. Högre temperaturer medför sannolikt ökade utsläpp av koldioxid från mikroorganismer i marken och från permafrost som tinar allt snabbare, med mer utsläpp av koldioxid och metan som följd. Samtidigt kan enligt klimatexperterna upptag av kol ovan jord öka när lövträd ersätter barrträd i ett varmare klimat. Den senaste IPCC-rapporten varnar dock för att ekosystem på land kommer att ta upp mindre kol i framtiden, i relation till utsläppen. Givet osäkerheterna kring hur svenska skogar kommer att växa och ta upp kol i framtiden – och riskerna för klimatrelaterade störningar – uppmanar klimatexperterna i artikeln till omedelbara åtgärder för att minska skogens sårbarhet. Det ligger i både industrins och samhällets intresse. Man konstaterar att en viktig väg att minska riskerna är att skydda den biologiska mångfalden, vilket nyligen framhölls av FN:s båda expertpaneler för klimat och biologisk mångfald, IPCC och Ipbes. Vi kan alltså hjälpa våra skogar att klara klimatförändringarna genom att öka mångfalden när det gäller arter, åldersfördelning, fuktiga och dränerade marker och så vidare.

Vänsterpartiet delar KI:s uppfattning att en oreglerad marknad inte kommer att leda till att skogens resurser automatiskt används på ett sätt som ger störst samhällsnytta. En viktig uppgift för miljöpolitiken är därför att korrigera för detta. Den skogsproposition regeringen lade 2021 har alltför stort fokus på äganderätt och frivillighet och löser inte de utmaningar som föreligger. Vänsterpartiet har, i linje med vad som förespråkas av klimatexperterna i Aftonbladet den 4 januari, föreslagit en rad olika styrmedel för att främja skogens nytta för klimatet och den biologiska mångfalden. Vi har bland annat föreslagit att den naturliga kolsänkan i Sverige ska fördubblas och att ekonomiska incitament för skogsägare bör införas i syfte att stärka kolinlagringen samt att det behöver införas stärkt reglering för ökad variation i våra skogar. Kalhyggesfritt skogsbruk måste öka och 30 procent av skogsmarken bör ges långsiktigt skydd.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att vidta omedelbara åtgärder för att minska skogens sårbarhet för klimat och biologisk mångfald?
Avser ministern att vidta åtgärder för att långsiktigt säkra skydd för de kvarvarande gamla naturskogarna på grund av deras höga biologiska värden och stora kollager?
Avser ministern att verka för skogsbruksmetoder baserade på den bästa vetenskapliga kunskapen?
Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att stärka skogens alla värden, inklusive lokal och global klimatnytta, rening av luft och vatten, turism och rekreation?

Biologisk mångfald

Stoppa avverkning av skyddsvärd skog, ekocid, skydda den fjällnära skogen, främja hyggesfritt skogsbruk, inrätta fler naturreservat och nationalparker, återuppta nyckelbiotopsinventeringen, skogsvårdslagen in i miljöbalken, hållbart fiske, flytta ut trålgränsen, värna strandskyddet m m. Läs vår helt nya motion Biologisk mångfald här:

Eller läs den hos riksdagen

Biologisk mångfald
Motion 2021/22:3279 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Investera i naturreservaten

Så här kan vi skapa tusentals nya jobb, förbättra folkhälsan och värna miljön. Rusta upp och tillgängliggör våra naturreservat på ett hållbart sätt. Läs i Altinget eller nedan.

Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb
Altinget, 2021-05-18

Våra naturreservat, nationalparker och grönområden har sett en stor ökning av besökare under coronapandemin och 2021 har utsetts till friluftslivets år. Det här är en trend som vi politiker bör arbeta för att behålla och förstärka även efter pandemin. Men det kräver att vi också investerar i våra naturområden och ser till att de blir tillgängliga för alla.
Sveriges natur bjuder på underbara klimatsmarta semestrar och stadsnära naturreservat ger otroligt bra effekter på folkhälsan. Eftersom 87 procent av Sveriges befolkning bor i storstäder är urbana grönområden och naturreservat en klart underprioriterad fråga i storstadspolitiken.

Får inte bli en klassfråga
Bara i Stockholmsregionen finns så mycket som 330 naturreservat, 10 av dem finns inom Stockholm stads gränser. Att det är nära och enkelt att ta sig till naturområdena är avgörande för att man ska komma ut och studier visar att människor mår bättre om de har god tillgång till gröna miljöer. Det gäller inte minst i områden med låg socioekonomisk status. Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Gröna jobb
Intresset för naturen kan skapa många nya gröna jobb. Av de utländska turistbesök som görs i Sverige görs uppskattningsvis en fjärdedel för att uppleva naturen. Det blir i pengar ungefär 30 miljarder kronor, och lika mycket spenderar vi svenskar på naturupplevelser. Det är pengar och besök som, enligt Naturturismföretagen, skapar omkring 33 000 jobb i Sverige.

Skydda och tillgängliggöra
Vi i Vänsterpartiet vill skapa hållbara och klimatsmarta städer för alla som bor i dem. Och trots att många nu hittar ut i naturreservaten så är det inte lika lätt för den som inte har någon egen bil eller den med bristande kunskaper om vad som gäller i naturen. För många vet inte var man får elda, hur man ska göra med toabesöket i skogen, eller när en får avvika från leden. Därför efterlyser vi fler åtgärder för att skydda våra naturområden och göra dem tillgängliga för fler.

Populariteten i vissa grönområden har nu under pandemin tyvärr fått negativa effekter som överfulla parkeringar, kö till grillplatser, fyllda papperskorgar och att områdena slits och behöver rustas upp. Besöken behöver spridas ut på de reservat som finns och då måste det också finnas välfungerande kollektivtrafik och cykelvägar till och från parkerna. Dessutom behöver antalet grillplatser och papperskorgar öka, såväl som kunskapen om naturliv och allemansrätten.

Gynnar hälsa, klimat och sysselsättning
Vi har följande förslag för att göra naturreservaten ännu mer tillgängliga:

Anställ kommunala/regionala värdar i naturreservaten som kan guida besökare i området och berätta vad som gäller. Stockholms stad bör gå före med en satsning på sommarjobb i naturreservaten så att fler ungdomar kan få chansen att komma ut på sitt första arbete.
Rusta upp vandrings- och cykelleder som är slitna och behöver nya spänger, skyltar med mera.
Möjliggör för sopsortering vid reservaten.
Säkerställ goda kollektiva trafikförbindelser till och från naturreservaten.
Förbättra cykelvägar och möjliggör för säker låsning av egen cykel såväl som möjlighet att ta lånecykel till naturreservaten.
Förbättra tillgängligheten med fler anpassade leder för människor med funktionsnedsättning.
Anlägg fler toaletter och grillplatser i de populära naturreservaten.
I Stockholm stad bör de planerade naturreservaten i Hagsätraskogen och Kyrkhamnsområdet färdigställas så snart som möjligt och på sikt måste också fler naturreservat inrättas i Stockholmsregionen.
Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen.

Jens Holm (V), riksdagsledamot, klimatpolitisk talesperson
Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd, region Stockholm
Rikard Warlenius (V), klimatpolitisk talesperson Stockholms stad

Miljöhänsynen i skogen måste gå först

Jag skriver tillsammans med Malin Björk (V) och Elin Segerlind (V) om vikten av att vårda skogen bättre. Sverige har alldeles för länge låtit kortsiktiga produktionsintressen överordnas miljöhänsyn. Hög tid att ändra på det! Vårt inlägg är ett svar till Centerpartiet. Läs vårt inlägg på DN-debatt eller nedan.

Enkelspårigt låta produktionsintressena i skogen gå före miljöhänsynen
Dagens Nyheter debatt 2021-04-26

Ledande centerpartister hävdar att debatten om skogen och bioenergin är ”enkelspårig”. Detta med anledning av DN:s, som vi tycker, utmärkta artikelserie som belyst de stora brister i skogsbruket som finns i Sverige och andra länder. Frågan är naturligtvis extra aktuell nu när EU-kommissionen just lagt fram sitt förslag till lista på hållbara investeringar, den så kallade taxonomin. Där har den svenska regeringen framgångsrikt lobbat för att det svenska skogsbruket ska klassas som hållbart.
Men sanningen är att skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald samt sociala och kulturella värden under lång tid skymts av ekonomiska intressen. Om det är något som varit enkelspårigt så är det just att miljöhänsynen varit underställd produktionsintressena i skogen.

Med sin artikel tydliggör Centern att partiets fokus är lika enkelspårigt. Enligt C förbättras skogens biologiska mångfald ständigt och det långsiktigt bästa vi kan göra för klimatet är att avverka skogen. Finns det något som enligt C ska förbättras så är det att äganderätten måste stärkas. Tyvärr verkar det också vara S- och MP-regeringens inriktning. Det svenska skogsbruket är enligt deras uppfattning redan hållbart. Vägen framåt är enligt dem stärkt äganderätt och ökad frivillighet för skogsägarna när det gäller skogsskyddet.

Det är en märklig hållning från partier som vill framstå som gröna. Den svenska skogen består till stor del av monokulturer och kalhyggen. Nyligen konstaterade både regeringen och Skogsstyrelsen att utvecklingen av miljömålet Levande skogar är negativ. Det beror bland annat på att skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas och att livsmiljöer för känsliga arter minskar. Över 2000 skogslevande arter hotas av utrotning eller har kraftigt minskat. Den enskilt största orsaken till det är det intensiva och ohållbara skogsbruket.

Vänsterpartiet är varken emot privat äganderätt eller inslag av frivillighet inom skogsbruket. Men hur våra skogar brukas angår oss alla. Fungerande ekosystem och bevarad biologisk mångfald är grunden för vår framtida välfärd. När skogen kan bidra till att motverka klimatkrisen måste det ske inom ramen för ekosystemens bärkraft. Det kan vara hållbart att nyttja bioenergi från restprodukter från skogen, men bara om vi bedriver ett ekologiskt hållbart skogsbruk och tydligt bokför klimatpåverkande utsläpp från biobränslen.

När skogsbolagen vill försvaga skogsskyddet och öka arealen produktionsskog som ett sätt att lösa klimatkrisen är det inte ett hållbart samhälle man försöker bygga i första hand. Det är ökad ekonomisk lönsamhet som eftersträvas. För att värna ett hållbart skogsbruk behövs regleringar. Skogsägare som bedriver hållbara skogsbruk ska inte missgynnas ekonomiskt jämfört med de som sänker ambitionerna på grund av bristande regelverk. Ett framtida hållbart skogsbruk är möjligt genom skärpt miljöhänsyn, stöd för omställning till kalhyggesfritt skogsbruk och ökat skydd för våra kvarvarande skogar med höga naturvärden.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson

Elin Segerlind (V), miljöpolitisk talesperson

Biobränsle och klimat- och miljömålen

Mer eller mindre biobränsle? Hur skydda skogen och den biologiska mångfalden? Hur ska ni ha det i S/MP-regeringen. Ser mycket fram emot denna debatt med miljö- och klimatminister Per Bolund (MP), fre 28/5. Läs min interpellation här eller nedan.

Biobränsle och klimat- och miljömålen
Interpellation 2020/21:666, 2021-04-22 av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Dagens Nyheter har i flera artiklar avslöjat hur svensk användning av bioenergi leder till att skog avverkas både i Sverige och i andra länder. I artiklarna har det också framkommit att utsläppen från bioenergiverksamheten inte redovisas i den officiella svenska statistiken. Detta speglar något Vänsterpartiet länge varnat för, nämligen regeringens stora tilltro till biobränslen som ett sätt att nå snabba utsläppsminskningar. Med regeringens förslag baserat på färdplanerna för fossilfritt Sverige samt reduktionsplikten för flyg och bensin och diesel väntas biobränsleanvändningen öka ännu mer. Till Dagens Nyheter säger Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt:

”I Sverige i dag har vi fem miljoner bilar, värmeproduktion och industriella processer som är utformade på ett visst sätt. Där vill vi ha bort det fossila och då kan andelen bioenergi öka. Men energimängden ska inte få öka på totalen – den ska minska.”

Bioenergi kan produceras på olika sätt. I dagsläget importerar Sverige den största delen av biobränslet. Det är inte hållbart. Men det är inte heller hållbart att tro att denna import kan ersättas av biobränsleproduktion med den svenska skogen som källa. Lägg därtill den förväntade kraftiga ökningen när färdplanerna ska realiseras. Dessutom har riksdagen antagit 16 miljökvalitetsmål, där Levande skogar är ett bland flera mål som påverkas av hur vi brukar skogen. Trenden för att uppnå miljömålet Levande skogar är negativ, och Sverige når endast ett av våra sexton miljömål. Vi måste prioritera bättre, arealen skyddad skog måste öka och miljöhänsynen måste förbättras. Centralt i detta är att vi måste anlägga ett landskapsperspektiv på hur vi nyttjar skogen samtidigt som livsmiljöer för hotade arter bevaras. En utgångspunkt skulle kunna vara att endast restprodukter från skog och jordbruk samt från vårt avfall får användas för att producera biobränsle. Därutöver kan man nyttja den biomassa som frigörs när man ur naturvårdssynpunkt gör röjningar i syfte att bevara hotade djur- och växtarter.

Ingen annan regeringsföreträdare vill svara på Dagens Nyheters frågor.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

Avser ministern att verka för att införa nya åtgärder eller styrmedel för att stärka miljöhänsynen inom våra näringar för att motverka att ökad användning av biobränslen ytterligare försvårar våra möjligheter att nå våra nationella miljökvalitetsmål?
Avser ministern att vidta åtgärder för att tydligare redovisa de utsläpp av växthusgaser som kommer från biobränsle?

Regeringen överger miljömålet Levande skogar

Jag skriver tillsammans med min kollega Elin Segerlind (V) om hur vi ska kunna få mer levande skogar. Detta inte minst genom ett större gemensamt ansvar genom statliga Sveaskog. Läs hos Altinget eller nedan.

Regeringen överger miljömålet Levande skogar
Altinget, 2021-02-09

Över 2 000 skogslevande arter befinner sig i Sverige på rödlistan, det vill säga att de är hotade eller har kraftigt minskat. Deras framtid är osäker och den enskilt största orsaken till detta är det intensiva och ohållbara skogsbruket.

Trots att många hotade arter saknar livsmiljöer fortsätter skogar med höga naturvärden att avverkas. Inte ens svenska statens ägande av skog förmår vara lyhört för att värna social hänsyn, biologisk mångfald eller renbetesmarker i nödvändig utsträckning.

“Frihet under ansvar”
Sedan flera decennier tillbaka bygger den svenska skogspolitiken på frihet under ansvar och skogsvårdslagen säger att hänsynen till miljö ska väga lika tungt som produktionsintressen. Sverige når dock vare sig miljömål om Levande skogar eller internationella åtaganden om att bevara biologisk mångfald.

För Vänsterpartiet är det uppenbart att i stora delar av dagens skogsbruk går vinstintresset före miljöhänsynen i skogsbruket. För att Sverige ska uppnå ett hållbart skogsbruk krävs, precis som för andra verksamheter, regleringar och styrmedel för att stärka den miljömässiga och sociala hållbarheten i skogsbruket.

Saknas miljöhänsyn i skogsbruket
Nuvarande S-MP-regering väljer i stället att öka tempot för att fortsätta in på den väg som leder oss längre från miljömål och internationella åtagande. Man har inte föreslagit några åtgärder för att stärka miljöhänsynen i skogsbruket utan väljer i stället att ta fram en utredning för att stärka frivillighet och äganderätt.

Skogsutredningen föreslår bland annat att skydd av skog huvudsakligen ska ske genom frivilliga initiativ och inventering för att finna och registrera skogar med höga naturvärden, den så kallade nyckelbiotopsinventeringen, ska upphöra.

Viktigt för framtiden
Låt oss vara tydliga. Vänsterpartiet är varken emot privat äganderätt i skogen eller inslag av frivillighet inom skogsbruket. Men hur våra skogar brukas är enligt vår uppfattning en angelägenhet för oss alla och kommande generationer.

Fungerande ekosystem och bevarad biologisk mångfald är grunden för vår framtida välfärd. I den mån skogen kan bidra till att motverka klimatkrisen måste det ske inom ramen för ekosystemens bärkraft med bevarad biologisk mångfald.

Regleringar behövs
När skogsbolagen verkar för minskade ambitioner att skydda skog och för ökade arealer produktionsskog som ett sätt att lösa klimatkrisen, är det inte ett hållbart samhälle de försöker bygga i första hand. Det är ökad ekonomisk lönsamhet som de strävar efter.

För att värna ett hållbart skogsbruk, för både biologisk mångfald och klimat, behövs regleringar. De skogsägare som bedriver god miljöhänsyn i skogsbruket ska inte missgynnas ekonomiskt i jämförelse med de som frivilligt väljer att sänka ambitionerna på grund av bristande regelverk.

Vänsterpartiets förslag
Om S-MP-regeringen verkligen menar allvar med att våra miljömål ska nås, biologiska mångfalden bevaras enligt internationella åtaganden, och att även skogens sociala och kulturella värden ska bevaras, så borde de lyssna på Vänsterpartiets förslag:

Stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden. Sveriges trovärdighet inom det globala arbetet för att bevara biologisk mångfald är urholkat. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas trots att utarmningen av biologisk mångfald inte har bromsats. Lagstiftning bör tas fram som förhindrar avverkning av dessa skogar och de statliga anslagen för att ersätta skogsägare bör höjas.

Stärk regleringen för ökad naturvårdshänsyn inom skogsbruket. Den generella miljöhänsynen inom skogsbruket behöver tydligare regleras och alternativa skogsbruksmetoder stimuleras. Miljöhänsynen bör stärkas genom att effektiva sanktionsmöjligheter införs för brott mot hänsynsreglerna. En nationell målsättning för areal kalhyggesfritt skogsbruk bör införas och lagstiftning bör begränsa hur stora kalhyggen får vara.

Se över skogspolitiken för att nå våra miljömål. En översyn av skogspolitiken bör genomföras för att stärka uppfyllelsen av våra miljökvalitetsmål och för att uppnå hållbart nyttjande av naturresurser.

All statlig skog bör ha hållbart brukande som främsta mål. Det statliga ägandet av skogsområden bör samlas i ett bolag. Det nya skogsbolaget bör ha ett hållbart brukande av skogens resurser, inte avkastning, som främsta mål. Dagens vinstkrav gör det svårt för ett statligt bolag eller en statlig förvaltare att avstå produktiva skogar till andra intressen. I de fall där trakthyggesbruk med kalhyggen står i konflikt med andra intressen bör Sveaskog använda sig av andra lämpliga brukningsmetoder.

Stärk tillgängligheten till tätortsnära skogar. Skogen på de flesta håll i landet är vår viktigaste friluftsmiljö. Skogar i och nära tätorter lockar människor i alla åldrar till lek, rekreation och naturupplevelser. Enligt studier tycks människor trivas i skogar där man ser stor variation i struktur, trädslag och ålder. Ju äldre och större träden blir i en skog, desto mer bidrar de positivt till skogsupplevelsen. Studier i Sverige och utomlands visar att skillnaden i folkhälsa till följd av socioekonomisk status minskar i områden med god tillgång på gröna miljöer. Sverige bör anta nationell målsättning för skydd av tätortsnära skogar och stärka lagstiftningen för att värna skog med särskilt höga värden för rekreation och friluftsliv.

Elin Segerlind (V)
Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson
Jens Holm (V)
Riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

UNFCCC och biobränsle

Idag har jag debatterat ett svenskt klimatåtagande till FNs klimatkonvention, UNFCCC, och risken för att den ökade efterfrågan (som en följd av regeringens politik) på biobränsle kan hota biologisk mångfald, levande skogar i synnerhet. Fick jag några bra svar från klimatminister Isabella Lövin (MP)? Det kan diskuteras, men jag ser iaf fram emot att regeringen innan årsskiftet kommer att skicka in en svensk klimatstrategi till UNFCCC (dock inte ett eget klimatbidrag, som är en annan sak).

Jag är dock mycket oroad för den stora användningen av biobränsle som regeringens färdplaner för fossilfrihet, reduktionsplikten och andra delar i klimatpolitiken kan medföra. Där fick jag inte några betryggande svar från ministern.

Här kan du se debatten om svenskt klimatåtagande till UNFCCC.

Här kan du se debatten om biobränsle och värnandet av skogen.

Skydd av Europas naturskog

Är det inte märkligt att när EU väl uttrycker en önskan om att skydda Europas sista naturskog, ”…protection of remaining primary forests…” (punkt 21 i bifogade slutsatser) höjer Sverige och Lettland rösten mot det.

Slutsatser biologisk mångfald:

Varför? Vill vi skydda ännu mer skog? Säg det isåfall. Läs min skriftliga fråga nedan eller här till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Dessvärre har Lövin just meddelat att hon kommer att dröja ända till 11 november innan jag får ett svar.

Skydd av naturskog
Skriftlig fråga 2020/21:300, 2020-10-27

Av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Vid miljörådet den 23 oktober i år gjorde den svenska och den lettiska regeringen en röstförklaring mot punkt 21 i slutsatserna. Punkt 21 handlade om att värna den sista naturskogen i Europa. Den svensk-lettiska röstförklaringen invände mot punkten och underströk att de själva vill definiera urskog/naturskog. Så här löd röstförklaringen (endast engelsk version tillgänglig):

Sweden and Latvia support the Council Conclusions on Biodiversity – the need for urgent action. However, Sweden and Latvia reserve their right to define primary forest in accordance with national circumstances until the ongoing participatory processes on definitions to be used in EU is finalized and agreed by MS.

Det är vår förhoppning att regeringen inte ifrågasätter att all urskog (primary forest på engelska) ska skyddas. Jag tolkar regeringens agerande som ett sätt att egentligen söka en definition av begreppet old growth forest där rimligen våra sista resterande oskyddade skyddsvärda naturskogar ingår. Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att även dessa skogar skyddas från avverkning om en strategi för biologisk mångfald på allvar ska bli ett redskap för att bevara vår biologiska mångfald. Jag ställer mig dock frågande till regeringens motiv för röstförklaringen och söker därför en tydlig motivering.

Eftersom röstförklaringen sålunda väcker nya frågor vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Är syftet med den svensk-lettiska röstförklaringen att definiera naturskog på ett sätt som gör att avverkningar av den sortens skog upphör och den i stället kan ges ett framtida långsiktigt skydd?

IPCC: ät mindre kött och låt skogen växa

FNs klimatpanel, IPCC, presenterade igår den fascinerande och viktiga rapporten Climate Change and Land. Skogs- och markanvändning (jordbruk) står för 23 procent av alla utsläpp av växthusgaser, så det är bra att IPCC sätter fokus på hur världens landområden används. Några intressanta nedslag.

  • Jord och skog bidrar inte bara till stora utsläpp, rätt hanterat kan sektorerna bli en sänka, d v s absorbera istället för att släppa ut växthusgaser.  Detta uppnås enklast genom att låta skogen växa. Se DN-debatt idag om detta.
  • Med mindre kött och överlag förändrad kosthållning kan vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Man talar om: ”Balanced diets, featuring plant-based foods, such as those based on coarse grains, legumes, fruits and vegetables, nuts and seeds…” Se mer i stycket B6, s 25 f f.
    IPCC talar om minskade utsläpp i spannet 700 miljoner ton till 8 miljarder årligen (världens utsläpp ligger på ca 50 miljarder ton) av en mer växtbaserad kost. Rapporten konstaterar också att det finns stora hälsomässiga vänster att kamma hem på en mer växtbaserad kost liksom att stora ytor land kan sparas och användas till annat.
  • Man varnar för ett för ensidigt fokus på biobränslen.
  • Man talar om vikten av biologisk mångfald och överlag skogens potential som kolsänka.
  • Man tar också upp problemet matsvinn och konstaterar att 25-30 procent av all mat som produceras går bort som svinn (i alla led från produktion in till våra skafferier).

För oss i Vänsterpartiet stärker IPCC-rapporten oss i att fortsätta att verka för minskad köttkonsumtion, mer biologisk mångfald i skogen, hållbara drivmedel och åtgärder mot matsvinn. Vi är exempelvis det enda partiet som vid upprepade tillfällen motionerat om politiska beslut för minskad köttkonsumtion. Kan vi få med oss de andra partierna den här gången?

Det har skrivits mycket om IPCCs land- och skogsrapport. Här är några exempel
Svt
DN: Matvanorna måste ändras
Expressen Ät mindre kött för att rädda planeten
The Guardian We must change food production to save the world
George Monbiot, The Guardian We can´t keep eating as we are.