Vi bidrar inte till sänkta ambitionsnivåer

Jag skriver svar på DN-debatt om den klimatstrategi som föreslagits av Miljömålsberedningen. Läs där eller nedan.

Vi bidrar inte till sänkta ambitionsnivåer
DN-debatt, 2016-06-17
Sex av sju partier samt ordförande i Miljömålsberedningen presenterar på DN-Debatt (18/6) delar av vårt betänkande om en klimatstrategi och luftvårdsstrategi för Sverige. Vi har som parti arbetat i beredningen i ett och ett halvt års tid med att ta fram långsiktiga klimatmål. I mars lade vi fram ett gemensamt betänkande med förslag på nettonollutsläpp till senast 2045, klimatlag, klimatpolitiskt råd och överlag ett klimatpolitiskt ramverk för bättre ordning av klimatpolitiken.

I det betänkande som nu läggs fram ska det långsiktiga målet fyllas med innehåll i form av en strategi för nollutsläppen till 2045. Men, även om det finns mycket bra, kommer det inte vara den här strategin som gör den omställningen.

Jag noterar att artikeln lägger stort fokus på transportsektorn. Det är paradoxalt när just det här betänkandet föreslår en sänkning av ambitionerna på transportområdet. Betänkandet frångår nämligen den tidigare ambitionen om att minska vägtransportutsläppen med 80 procent till 2030, i enlighet med förslaget från utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta (FFF). FFF-utredningen har varit utgångspunkten både för den nuvarande, men också den tidigare borgerliga regeringens transport- och klimatpolitik. Även i våra förhandlingar i Miljömålsberedningen hade vi en majoritet för att följa just målet om en minskning med minst 80 procent i transportsektorn. Men, enligt min bedömning, var det ett av de borgerliga partierna som plötsligt satte sig på tvären och ambitionsnivån sänktes. Det var det partiet som ville minst för klimatet som fick sätta målet. Det håller inte.

Det är också djupt olyckligt att beredningen öppnar för ett användande av osäkra så kallade flexibla mekanismer, i synnerhet uppköp av krediter i andra länder för att uppnå utsläppsminskningar i Sverige. Jag hade önskat att vi hade kunnat vara överens om det grundläggande; nämligen att när vi ska minska utsläppen här i Sverige gör vi också det helt och hållet på hemmaplan, utan kredittrixande.

Det är också djupt otillfredsställande att beredningen inte föreslår något mål och konkreta styrmedel för att de konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska, inte minst flygsektorns snabbt växande utsläpp. Utsläppen från flygbranschen är några av våra snabbast växande utsläpp och utsläppen har mer än fördubblats de senast 20 åren och närmar sig nu nivån för våra 4,5 miljoner privatbilar. Redan Klimatberedningen 2008 konstaterade att det inte räcker att driva frågan internationellt. Sverige behöver ta vårt ansvar för flygets snabbt växande utsläpp. Att beredningen i det här läget helt avstår från målsättningar och åtgärder mot flygets utsläpp är ett stort tillkortakommande. För mig är det helt obegripligt varför just flygets utsläpp ska vara helt befriat från klimatåtaganden. Återigen har det parti med lägst ambitioner fått diktera villkoren.

Min ambition var hela tiden att Vänsterpartiet skulle vara med på det här betänkandet på samma sätt som vi fullt ut backade upp det första betänkandet om ett klimatpolitiskt ramverk. Men det går inte att låta dem som vill minst i fråga efter fråga bestämma ambitionsnivåerna. Så har det dessvärre varit i den här processen. Det är inte att ta klimatpolitiken framåt. Och är det något världen behöver i dessa tider av skogsbränder, värmerekord och extremväder så är det just länder som vågar sätta modiga mål och åtgärder för att våra utsläpp snabbt ska minska. Att inte göra det när Sveriges klimatpolitik för mer än två decennier ska läggas fast är att försitta en historisk möjlighet. Mitt hopp står nu till att regeringen lägger fram förslag som går utöver Miljömålberedningens, något vi i Vänsterpartiet kommer att verka för.

Klimatstrategin – ambitioner ska höjas, inte sänkas

Idag presenterar sex av sju partier i Miljömålsberedningen delar av vårt betänkande om en klimatstrategi och luftvårdsstrategi för Sverige. Vi är inte med på artikeln. Även om vi som parti står bakom de båda strategierna kommer vi lägga en reservation mot klimatstrategin när det på onsdag är dags för överlämnande till miljöminister Karolina Skog.

Jag vill börja med att understryka vikten av att hitta långsiktiga överenskommelser för klimatpolitiken. Därför stod vi i Vänsterpartiet bakom Miljömålsberedningens första betänkande som innehöll nettnollutsläpp till senast 2045, klimatlag, klimatpolitiskt råd och överlag ett klimatpolitiskt ramverk för bättre ordning av klimatpolitiken. Det var mycket i det betänkandet som inte var perfekt, men vi tyckte att det var viktigt med en bred uppslutning i en så viktigt fråga som klimatet.

Uppdraget för det betänkande som nu ska presenteras har varit att ta fram en strategi för att nå klimatmålet 2045 samt att ta fram en luftvårdsstrategi. Vi står bakom luftvårdsstrategin utan reservationer.

Gällande klimatstrategin har vår utgångspunkt hela tiden varit att det måste vara ett dokument som tar politiken framåt på klimatområdet. Och det finns mycket i strategin som är jättebra och utvecklar klimatpolitiken. Nu ska ”alla politikområden integrera klimataspekten”, står det ex vis i betänkandet. Vi pekar också på kollektivtrafikens avgörande roll, och vill ha ökade satsningar, liksom vikten av att Sverige ska driva på EU för skarpare klimatambitioner. I strategin konstateras också att utsläppen från livsmedelsindustrin ska minska bl a genom förändrade kostvanor med mer vegetabilier och mindre kött. Ja, det finns mycket mer att lyfta upp från de dryga 700 sidorna som strategierna består av. Men resten av detaljerna kommer jag återkomma till då betänkandet är publicerat nu på onsdag.

Men det är djupt otillfredsställande att beredningens majoritet nu föreslår sänkta ambitioner för transportsektorn. Utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta (FFF) föreslog i sitt betänkande för tre år sedan att utsläppen från vägtransporterna skulle minska med 80 procent till 2030 samt att det fanns en teknisk potential att minska med 90 procent. I beredningen har det funnits en bred uppslutning kring det målet (även om vi i V ville gå länge och nå fossilfrihet för transportsektorn till 2030). Ja såvitt jag förstått det var det endast ett av de borgerliga partierna som var tveksamt till det målet. Och tillslut blev det så att det var det partiet som fick som det ville och FFF-målsättningen frångicks. Den som ville minst fick sätta målet. Det håller inte.

Det är också djupt olyckligt att beredningen öppnar för ett användande av osäkra s k flexibla mekanismer, i synnerhet uppköp av krediter i andra länder för att uppnå utsläppsminskningar i Sverige. När Sverige åtar sig att göra en utsläppsminskning borde det helt och hållet göras på hemmaplan.

Det är också djupt otillfredsställande att beredningen inte föreslår något mål och konkreta styrmedel att de konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska, inte minst flygsektorns snabbt växande utsläpp. Utsläppen från flygbranschen är några av våra snabbast växande utsläpp och utsläppen har mer än fördubblats de senast 20 åren. Man har länge talat om att hitta internationella lösningar för att minska flygets utsläpp, främst inom ICAO och EU. Men förhandlingarna går sakta och precis som konstaterades av Klimatberedningen redan 2008 behövs åtgärder även på hemmaplan. Att i det här läget inte rekommendera målsättningar och åtgärder för flygsektorn är ett underbetyg för beredningen.

Min ambition var hela tiden att Vänsterpartiet skulle vara med på det här betänkandet på samma sätt som vi fullt ut backade upp det första betänkandet om ett klimatpolitiskt ramverk. Men det går inte att låta de som vill minst i fråga efter fråga bestämma ambitionsnivåerna. Så har det dessvärre varit i den här processen. Och det är inte ett sätt att ta klimatpolitiken framåt. Och är det något världen behöver i dessa tider av skogsbränder, värmerekord och extremväder så är det länder som tar klimatpolitiken framåt. Att inte göra det när Sveriges klimatpolitik för decennier ska läggas fast är att försitta en historisk möjlighet.

Jag kommenterar klimatstrategin idag i DN och i SvD.