Bra men sent om miljözoner

Regeringen kommer idag presentera förslag om begränsningar av utsläpp från bilar genom möjligheter till miljözoner i våra städer. Det är överlag ett bra förslag som kommer göra det möjligt att begränsa dieselbilar med höga utsläpp av kväveoxider. Det är helt och hållet nödvändigt för folkhälsan och miljön. Idag dör omkring 5000 svenskar i förtida dödar på grund av för dålig luft, och kväveoxidutsläppen från dieselbilar liksom partikelutsläpp är en av de viktigaste orsakerna till detta. Folkhälsokostnaderna räknas i miljarder för vården. Vi behöver agera skyndsamt för att rädda liv och miljön.

Men frågan är akut i flera av våra städer, därför är jag besviken över att regeringen vill vänta ända till 2022 tills förslaget helt och hållet har gått igenom. Regeringen borde ha gått på Transportstyrelsens förslag och genomfört miljözonsförslaget senast 2020. Genom att vänta så länge är risken uppenbar att förslaget kanske inte ens blir av i verkligheten eller förändras till det sämre av en framtida regering. 2022 är som bekant valår.

Jag känner också ett visst medlidande med alla de som köpt en ny dieselbil under förespeglingen att det varit en ”miljöbil” i enlighet med miljöbilsdefinitionen från 2013. Det var den tidigare borgerliga regeringen som införde den definitionen som tydligt gynnade dieselbilar och har också en viktanpassning så att större bilar faller in inom definitionen på max 95 grams utsläpp/km. Jag förstår också att köpare av dieselbilar kan känna sig lurade av VW och andra biltillverkare som fuskat med utsläppsstatistiken från sina bilar. Ansvaret ligger helt och hållet på den tidigare borgerliga regeringen som gynnat dieselbilar och biltillverkarna som lurat sina kunder.

Att regeringen nu vill ta ansvar för folkhälsan och miljön är det enda rätta. Men att vänta ända till 2022 innan det träder i kraft fullt ut skapar osäkerhet och kommer ge oss flera fortsatta år med alldeles för dålig luft, sjuka människor och människor som dör förtida dödar. Det är ett pris som är för högt att betala.

Nu är förslaget presenterat hos regeringen.

Steg framåt för miljöbilar

Regeringen har idag presenterat förslag till ett s k bonus malussystem för personbilar. Det är ett klart steg framåt och vi i Vänsterpartiet har också fått igenom en del förbättringar. Idag finns en s k supermiljöbilspremie som betalas ut för inköp av nya miljöbilar. Det innebär att staten, alla vi skattebetalare, är med och finansierar inköp av nya dyra bilar. En direkt subvention till bilfabrikanterna och de redan rätt välbeställda som har råd att köpa en ny bil för minst 300 000 kr. Idag lägger regeringen ut 700 miljoner kronor på detta årligen. Inte OK!

Bonus malus innebär att en bonus betalas ut till bilar med små eller inga utsläpp av växthusgaser. Högst bonus får rena elbilar på 45 000 kr (vi i Vänsterpartiet lyckades få upp den bonusen lite grann). Detta finansieras med en ”malus” alltså förhöjd skatt på bilar med högre utsläpp. Ju högre utsläpp desto högre skatt. Obs! Skatten gäller bara nya bilar, annars gäller ordinarie fordonsskatt.

Detta gör att vi behöver gå in med 0 kronor från skattekollektivet, allt finansieras med skatt på högutsläppande bilar. Det är bra både för miljön och rättvisan!

Dessutom får biogasbilar en särskild bonus på 7500 kr, en summa som vi i V också fått upp väsentligt.

Vän av ordning kan tycka att det inte finns några miljöbilar. Även en elbil kräver mycket energi och naturresurser för att framställas. Det är helt sant. Därför är det så viktigt att vi inriktar vårt stöd till kollektivtrafik, cykling och gång, alltså alternativ till massbilismen. Men vi måste också förhålla oss till de bilar som de facto säljs. Och då är det helt rätt att bilar med stora utsläpp ska finansiera de med inga eller små utsläpp.

Men förr eller senare borde vi kunna enas om ett slutdatum för försäljning av bilar med fossila drivmedel. Men det får tas upp i en annan lagstiftningen.

Stockholmare kör mest bil

Vi hör det ofta: Nej, höj inte bensin- eller dieselskatten. Det drabbar människor i glesbygd. Men, det stämmer inte. Åtminstone inte om vi ser till vilka som kör mest med bil. Det är nämligen bilarna i Stockholm, Uppsala och Västra Götaland som rullar längst sträckor. Glesbygdslän som Jämtland, Västerbotten och Norrbotten ligger långt efter storstadsborna i körda mil med bil.

Detta enligt Trafikanalys fordonsstatistik för 2014 (publicerat 25/3-15, se tabell RS7, s 43)

Län:                                                 körda mil 2014
Stockholms län                            1289
Uppsala län                                   1284
Västra Götaland                           1239
Jämtland                                        1183
Norrbotten                                    1178
Västerbotten                                1172
Genomsnitt                                  1222

Det kan också vara viktigt att komma ihåg att det är vanligare att äga en bil i glesbygdslän jämfört med storstadsområdena. I Stockholms län finns det 393 bilar per 1000 invånare, medan siffran för t ex Norrbotten är 560. Se tabell RSK2, s 11, Trafikanalys.