Stå upp mot klimatförnekare och dinosaurier

Jag skriver med Malin Björk (V) om att regeringen måste driva högre klimatmål på EUs toppmöte imorgon samt på miljörådet den 23 oktober. Läs hos Altinget eller nedan.

Stå upp mot klimatförnekare och dinosaurier
Altinget, 2020-10-13

Som ett svar på den enorma folkliga mobiliseringen, inte minst av unga människor, runtom i Europa har EU-kommissionen utlovat krafttag för klimatet under den här mandatperioden. Ett av de viktigaste instrumenten från EU:s håll är förslaget till en helt ny klimatlag där EU ska slå fast sina målsättningar och göra dem bindande.

V och MP vill ha högre mål
EU-parlamentet har precis antagit sin ståndpunkt i frågan om en ny klimatlag. Snart förväntas också EU:s medlemsländer lägga fast sin förhandlingsposition. Miljöministrarna ska träffas den 23 oktober och tills dess måste Sverige ha landat i vilken förhandlingsposition vi ska ha.

En av den mest omdiskuterade och centrala delarna handlar om vilken målsättning EU bör enas om för att minska våra utsläpp av växthusgaser. Vänsterpartiet har lyssnat på vetenskapen och alla de medborgare som kräver att Parisavtalet ska respekteras. Därför är vårt förslag att EU måste minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

I EU-parlamentet fick vi stöd från Miljöpartiet, medan de flesta andra svenska partier ställde sig bakom ett mål på 65 procent utsläppsminskningar till 2030.

”Varje procent räknas”
Tyvärr satte sig EU högern på tvären, och drev ner EU-parlamentets mål till 60 procent, vilket inte är tillräckligt för att klara klimatomställningen. Positivt är dock att EU-parlamentets mål är 60 procent i absoluta tal (det vill säga inte inkluderar några kolsänkor som kan räknas av) och att målet föreslås bli bindande, inte bara för EU som helhet utan också för varje enskilt medlemsland.

Det är viktigt att understryka att målen för våra utsläppsminskningar är långt ifrån en piruett med siffror. Det handlar om fullständigt vägledande beslut som kommer avgöra om vi klarar av att respektera Parisavtalet eller inte, om vi ska klara av klimatomställningen eller inte. Vi måste i siffror och konkreta mål se till att övrig lagstiftning, pengar och investeringar styrs i rätt riktning. Varje procent räknas.

Kan skada Sverigebilden
Nu går förhandlingarna om den europeiska klimatlagen in i nästa kritiska skede, där medlemsländerna måste enas om sin förhandlingsposition, för att sedan förhandla med EU-parlamentet. Här måste Sveriges regering göra som Danmark och i förhandlingarna kräva ett EU-mål på 65 procents utsläppsminskningar till 2030.

Om Sverige lägger sig på en lägre nivå skulle det kraftigt skada den internationella bilden av Sverige som ledande inom klimatomställning.

Att lägga sig på en lägre målsättning än 65 procent skulle också vara snudd på obegripligt, eftersom det uppenbarligen bör finnas en majoritet i riksdagen för att driva på för 65 procent-målet. I alla fall om vi följer hur de svenska partierna agerat i EU-parlamentet. Och vi får väl hoppas att partierna företräder samma politik vare sig de sitter i EU-parlamentet eller i riksdagen.

Ansvarig förhandlare i EU-parlamentet är dessutom svenska socialdemokraten Jytte Guteland som själv föreslog ett mål på 65 procent utsläppsminskningar till 2030. Det vore märkligt om svenska regeringen, med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, skulle lägga sig på en lägre nivå.

Stå upp mot dinosaurier
Vi är många som vet att vi inte har råd att misslyckas med den europeiska klimatlagen. Det är här och nu den svenska regeringen måste ta strid tillsammans med andra nordiska länder för ett Europa som klarar klimatomställningen.

Vår förväntan är att S- och MP-regeringen inte sänker Parisavtalet och inte sänker klimatlagens mål. Gör som Danmark och stå upp mot klimatförnekare och dinosaurier i Europa och globalt. Ta ställning för 65 procent utsläppsminskningar till 2030.

Malin Björk (V)
EU-parlamentariker
Jens Holm (V)
Riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Det skamliga avtalet med Libyen

holm_libyen2017-02-15Igår debatterade vi EUs överenskommelse med Libyen med Stefan Löfven (se debatten här, mitt inlägg vid 18,10 min). Överenskommelsen, som egentligen är ett avtal via Italien, syftar till att försvåra för människor att fly i från Libyen. Idag finns så många som 700 000 – 1 miljon människor i läger i landet. Villkoren är helt omänskliga och lägren är snarare primitiva fångläger än boenden för flyktingar. Organisationer som Amnesty och Human Rights Watch vittnar om systematiska övergrepp, tortyr, utpressning och våldtäkter i lägren. Avtalet är ännu ett ex på hur EU försöker flytta ut sin yttre gräns mot länder i Nordafrika och Turkiet. Tanken är att låta de länderna bli en buffert mot människor som är på flykt. EU gör sig också beroende av högst tvivelaktiga stater. Vem styr egentligen Libyen? Vad är det för regim? Och vad är Turkiet för regim, där president Tayyip Erdogan har skickat tusentals oppositionella i fängelse inklusive oppositionspartiet HDP. Hur bra är det att Sverige och EU sätter sig i knäet på en sådan man?

EU lägger förstås otroligt mycket pengar på detta avtal. EU betalar ut 200 miljoner Euro direkt visserligen en del humanitära insatser, men huvudfokus är på att hålla människor borta. Ännu mer pengar kommer från andra fonder. Vi i Vänsterpartiet vill lägga alla dessa pengar på att skapa lagliga vägar in i Europa och att rädda liv på Medelhavet, inte att till varje pris hålla människor borta.