Gör det lättare att ladda

Ser fram emot ett lättbegripligt och enhetligt laddsystem för elbilar i Sverige. Det finns dessvärre inte idag. Regeringen borde ställa krav användbarhet på de pengar man betalar ut till laddstolpar. Jag kommer att debattera den frågan med energiminister Anders Ygeman (S) ti 13 april. Läs min interpellation här eller nedan.

Laddstolpar för elfordon
Interpellation 2020/21:595 av Jens Holm (V) till Statsrådet Anders Ygeman (S)

Den 15 september debatterade jag de svårigheter personer som vill ladda en elbil stöter på. Det finns en myriad av olika krångliga betalningssystem. Jag har själv stått och försökt ladda ned appar, swisha pengar och blippa med brickor vid offentliga laddstolpar, inte alltför sällan helt förgäves. Det är ett oerhört uppsplittrat och krångligt system för bilister som i dag vill köra ett laddbart fordon utan utsläpp. Det här är ett stort problem som försvårar den viktiga klimatomställningen av transportsektorn. Till 2030 ska utsläppen ha minskat med minst 70 procent. Om det målet och vikten av ett enklare laddsystem var jag och energiministern överens. Därför blev jag glad över det löfte som ministern presenterade i riksdagens kammare, nämligen att laddkrångelproblematiken skulle vara löst inom ett halvår. Så här sa Anders Ygeman (S) i vår debatt den 15 september:

”Det var för lite mindre än en månad, kanske tre veckor, sedan som jag träffade branschen. Säg att vi har ett nytt möte om en månad eller två, så att branschen verkligen har kunnat komma överens. Om det då finns en bra lösning är implementeringstiden ett kvartal, så vi kan nog ha en lösning utrullad och på plats om ungefär ett halvår.”

Om ett halvår skulle det alltså finnas en lösning på laddkrånglet för elbilisterna. Nu skriver vi slutet av mars och det har gått ett halvår sedan energiministerns löfte. Efter egna kontroller längs landets publika laddinfrastruktur och kontakter med berörda kan jag konstatera att det inte stämmer. Laddkrånglet är inte löst. Detta är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att de ungefär 9 000 publika laddningspunkter som finns i Sverige i dag har finansierats med offentliga medel. Då borde det vara rimligt med motkravet att elbilisterna också enkelt ska kunna använda laddstolparna på ett smidigt sätt.

Enligt organisationen Power Circle kommer antalet publika laddpunkter att behöva tiofaldigas i Sverige till 2030. Sverige är ett av de länder i Europa där antalet sålda laddbara fordon ökar mest. Det är glädjande, men det ställer också krav på ett heltäckande och enhetligt laddsystem för laddbara fordon. Det finns inte i dag.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

När får Sverige ett enkelt system att ladda elfordon vid publika laddpunkter, och vilka konkreta åtgärder vidtar statsrådet för att så ska bli fallet?
Hur stort bedömer statsrådet att antalet publika laddpunkter behöver vara till 2030?

Varför motarbetar Vattenfall svensk havsbaserad vindkraft?

Varför har Vattenfall svängt och numera motarbetar bättre villkor för havsbaserad vindkraft? Är de rädda för de sänkta elpriser som mer vindkraft kan medföra? En eftergift för Svenskt Näringsliv? Och varför investerar vårt största statliga bolag i havsbaserad vindkraft i andra länder, men inte i Sverige? Läs min skriftliga fråga till energiminister Anders Ygeman (S). Här eller nedan.

Vattenfalls satsning på havsbaserad vindkraft i Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:1063 av Jens Holm (V) till Statsrådet Anders Ygeman (S)

För att den kommande elektrifieringen av både industrin och transportsektorn ska ge största möjliga klimatnytta måste vi utöka vår elproduktion. Vindkraft är den elproduktion som växer i särklass snabbast i Sverige. Fram till 2023 planeras för stora mängder ny landbaserad vindkraft. Redan under andra halvan av 2020-talet kan den havsbaserade vindkraften ge ett omfattande bidrag till vår elförsörjning.

Både EU-kommissionen och rådet har slagit fast vikten av havsbaserad vindkraft för att EU ska nå målet om nollutsläpp till 2050. Regeringen har ett stort ansvar för att ta sin del av ansvaret och skapa förutsättningar för havsbaserad vindkraft också i Sverige.

För fem år sedan slog regeringen fast följande: ”Regeringen kommer att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.”

Sedan dess har statliga Vattenfall genomfört en rad satsningar på landbaserad vindkraft. Men hur kommer Vattenfall att ställa sig till ytterligare investeringar nu när det också är dags för en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft? En förutsättning för denna utbyggnad är att regeringen gör verklighet av energiöverenskommelsen och slopar anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft.

Men samtidigt finns det aktörer som aktivt motsätter sig att slopa anslutningskostnaderna, exempelvis Svenskt Näringsliv och branschorganisationen Energiföretagen. Den egentliga orsaken är sannolikt att ytterligare elproduktion pressar elpriset, vilket är bra för elkonsumenterna men minskar lönsamheten för den befintliga kärnkraften och vattenkraften.

För två år sedan skrev Vattenfall i ett remissvar: ”Slopandet av anslutningsavgifterna för havsbaserad vind är en del av helheten i energiöverenskommelsen och bör genomföras med elsystemets bästa i åtanke.” Men nu är Vattenfall medlem i en branschorganisation som opinionsbildar mot att slopa anslutningskostnaderna. Det förefaller osannolikt att Energiföretagen skulle kommit fram till denna ståndpunkt utan att Vattenfall, deras tyngsta medlemsorganisation, skulle ha gett sitt klartecken.

Som Vänsterpartiet ser det är det orimligt att Vattenfall – via sin branschorganisation – är med och opinionsbildar för att sätta käppar i hjulet för en tidig utbyggnad av havsbaserad vindkraft, något som förutsätter slopade anslutningskostnader.

Det är också orimligt att Vattenfall hittills har begränsat sina investeringar i havsbaserad vindkraft till stora projekt i Nederländerna och Danmark. Vattenfall bör också, så snart man fått tillstånd, genomföra omfattande investeringar i havsbaserad vindkraft i Sverige. Detta är något som aktualiseras än mer av de storskaliga satsningar som planeras av bland andra SSAB, LKAB och Northvolt, som alla kommer att kräva mycket ny ren el.

Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet Anders Ygeman:

Vilka nya initiativ avser statsrådet att ta i styrningen av Vattenfall för att säkerställa att bolaget bidrar kraftfullt till utbyggnaden av både land- och havsbaserad vindkraft i Sverige?