Läser Jan-Erik Gustafssons, ordförande i Nej till EU, bisarra uttalande i DN idag: ”Det allra bästa vore om så få som möjligt gick och röstade…”. Man får hoppas att han är felciterad, men än så länge har jag inte sett någon dementi på Nej till EUs webb. Det är märkligt. Organisationen, där jag också är medlem i driver ju inte frågan om en röstbojkott. Tvärt om, de har tidigare informerat om vilka som är EU-kritiker, bland annat Eva-Britt Svensson (f ö vice-ordförande i Nej till EU).
Att röstbojkotta kan i förstone framstå som en smula radikalt. Den ultimata tjotablängaren mot hela EU-systemet… Och blir valdeltagandet lågt kan vi räkna med floder av krokodiltårar säkert flera veckor efter valet. Politiker efter politiker, expert efter expert kommer lägga huvudet på sned och beklaaaga det låååga valdeltagandet. Men vad händer sedan? Jo EU-staten kommer tuffa på precis som förut, faktiskt snabbare och till och med mindre friktionsfullt än tidigare.
Historien om EU är historien om ett allt lägre valdeltagande i EU-valen. EU är också historien om en ständigt ökande maktöverförande till Bryssel. Ser någon ett samband? Det gör jag. Ju mindre deltagande desto lättare att flytta bort makten. Ju färre Eu-kritiker desto lättare att flytta makten. Ju färre folkomröstningar desto lättare att flytta makten.
Så här ser statistiken ut sedan 1979, då direktval till EP infördes:
1979, 63 procent
1984, 61
1989, 59
1994, 57
1999, 50
2004 46 procent.
2009 ?
I Sverige var det 37,9 procent som röstade i senaste valet.
När har vi kunnat använda denna statistik som argument för minskad Brysselisering? Aldrig.
Jan-Erik Gustafsson har med sitt uttalande gjort hela den EU-kritiska rörelsen en otjänst. Om EU-kritikerna inte röstar stärks högern och de lojala ja-sägarna. EU-staten stärks med en röstbojkott. Det kan väl ändå inte vara vad Jan-Erik Gustafsson vill?
Kommentarer
4 svar till ”Röstbojkott stärker EU-staten”
Jag talade igår som hastigast med Jan-Erik Gustafsson – min kollega och kompis på KTH. Jag frågade halvt skämtsamt om han var beredd att bli sparkad som ordförande i Nej till EU eftersom han uppenbarligen gjort utspel utan stöd i sin organisation. Han svarade (ungefär) att han sagt att man kunde välja mellan att rösta på ett EU-kritiskt parti eller demonstrera genom att avstå, vilket inte skulle strida mot Nej till EU:s principer (vilket låter helt osannolikt, eller hur?)
Jens Holm, det har inte slagit dig att valdeltagandets fallande tendens kanske är en protest mot den överföring av makt som sker till Bryssel på det sätt som du beskriver?
Att EU-kritiska väljare röstat i större utsträckning tidigare, men insett att deras röst inte spelar roll och därför i senare val valt att bojkotta hela EU-eländet?
Har just fått pressmeddelandet nedan från Nej till EU. Bra med förtydligande, men varför skulle det ta så lång tid?
Pressmeddelande från Folkrörelsen Nej till EU
För att undanröja eventuella missförstånd med anledning av artikeln i Dagens Nyheter den 4 juni med rubriken ”Bäst att strunta i valet”, gör Folkrörelsen Nej till EU följande klargörande:
Vår organisation anser att det finns två sätt att visa sitt EU-motstånd i valet till EU-parlamentet, antingen bojkotta valet eller att rösta på en EU-kritiker. Som organisation anser vi inte att det ena alternativet är bättre än det andra. Det är lika dugligt att rösta på en EU-kritiker som att som en protesthandling strunta i att rösta. Eller som det formuleras på en av våra valaffischer: ”Bojkotta EU. Eller rösta på en EU-kritiker. Du väljer.”
Anledningen till att vi som organisation inte tar ställning för det ena eller andra alternativet, är helt enkel att det bland våra medlemmar finns olika åsikter. Vi anser att det för en folkrörelse som har till målsättning att Sverige ska lämna EU, finns mer brännande frågor än valet till EU-parlamentet. Främst gäller det att försöka förhindra att Lissabonfördraget, EU:s nya grundlag, träder i kraft.
Irland har i en folkomröstning sagt nej till Lissabonfördraget, på grund av att det ger Bryssel mer makt, hotar löntagarnas rättigheter och militariserar EU. Men EU-ledningen vägrar att respektera det irländska folkets nej, utan kräver att det hålls en ny folkomröstning till hösten. För folken i EU:s medlemsländer är Irlands nya folkomröstning om Lissabonfördraget, mycket viktigare än det pågående EU-parlamentsvalet.
Irländarnas kamp är också vår kamp: Stoppa Lissabonfördraget.
Jan-Erik Gustafsson
Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU
http://www.nejtilleu.se
[…] Röstbojkott stärker EU-staten […]