LSU och EU-parlamentets kontor i Sverige berättar idag på DN-debatt att endast en tredjedel av svenskarna vet om att det är val till EU-parlamentet nu i juni. Vem är egentligen förvånad? Jo, jag är det. Förvånad över att det var så många som en tredjedel som kände till att det var val. Min erfarenhet från skolor och andra ställen där jag träffar folk är att det nog är ännu värre. Ytterst få vet om och ytterst få bryr sig.
Det är tragiskt. EU bestämmer över 70 procent av alla beslut som tas i en svensk kommunfullmäktigeförsamling. Då borde fler engagera sig.
Ändå minskar valdeltagandet för vart val som går. Vid senaste EU-valet i Sverige (2004) röstade blott 37,9 procent. I de flesta av EUs medlemsländer är valdeltagandet på nedgång. I valet 2004 röstade endast 45,6 procent av EU-medborgarna, vilket var en minskning med fyra procentenheter jämfört med det tidigare valet 1999.
Så här har valdeltagandet sett ut i EU sedan man införde direktval till EU-parlamentet, 1979:
1979, 63 procent
1984, 61
1989, 59
1994, 57
1999, 50
2004 46 procent.
2009 ?
Samtidigt har EUs makt ökat för varje mandatperiod. Alltså: mer makt till Bryssel, mindre på hemmaplan = minskat engagemang i EU-valen.
Mindre makt till EU, måste bli den rimliga slutsatsen.
Se också: Expressen.
Kommentarer
3 svar till ”Vem är förvånad?”
Överdriver inte artikeln i GP den lagstiftande makten hos parlamentet?
Det kan lätt låta som om de skulle ha lagstiftningsinitiativ.
Främst är det väl ytterst få journalister som bryr sig eller kan något om hur EU fungerar. Följer inte tidningar beslut och så vidare så är det såklart svårt för allmänheten att få insyn. Vidare så känns nog inte 18 ledamöter av 785 i olika partigrupper som så vida stort inflytande. Det är ju inte uppbyggt för att representera de nationella intressena. 1/3 återspeglar nog väl hur många svenskar som faktiskt kommer att rösta. Dvs en fortsatt minskning.
Har inte sett GP-artikeln, men det är vanligt – de få gånger – då man skriver upp EU-parlamentet. Vi h a r faktiskt mycket makt när det är ett medbeslutandeförfarande. Men när det handlar om att ta initiativ till nya lagar och påverka den grundläggande inriktningen är det byråkratorganet kommissionen som bestämmer. De som har minst att säga till om i Europapolitiken är de som står närmast folket, de nationella parlamentarikerna. Dumt nog.
Visst är det så, men det förutsätter ju att kommissionen vill ta åt sig era råd och ändringar.
Givetvis är det ju också så att de nationella parlamentens makt har urholkats.
Ser spänt på det kommande valet, vänsterns väljare brukar vara bra på att rösta i EU-valet.