Valet är klart. Vi fick blott 5,6 procent, tappade över 7 procentenheter mot förra EU-valet. Det är riktigt, riktigt illa. Jag är besviken.
Varför gick det så illa? Det finns några rätt uppenbara orsaker:
1. Vi lyckades inte mobilisera EU-kritikerna. Över 25 procent av svenskarna är motståndare till EU. Varför röstar det inte på oss? Därför att de inte röstar alls.
2. För mycket EU-motstånd – för lite politik. EU-valet 2004 genomfördes strax efter folkomröstningen om EMU, som vi på nej-sidan vann med besked. Ett EU-kritiskt parti som vänsterpartiet seglade vidare i det kritiska kölvattnet. Då fick vi 12,7 procent. Den här valrörelsen har handlat mer om vilken politik som ska bedrivas i EU. Även om vi har en himla bra politik i EU-parlamentet har det inte framgått. Folk förknippar vänsterpartiet med EU-motstånd inte med vilken politik vi de facto vill föra på Europanivå. Det straffade sig i det här valet.
3. Anti-etablissemang lönar sig. EU-valet är verkligen ett val där de stora partierna får sig rejäla näsknäppar och små bråkiga partier kan göra framgångar. Följaktigen blev Piratpartiet valets stora segrare. De framstod som anti-etablissemang, det stora kritikerpartiet. Även MP och Fi gick fram. Den stora frågan är: varför går vänsterpartiet inte fram? Varför framstår vi inte som anti-etablissemang.
4. Röstsplittring på vänsterkanten. Grattis till Fi som ökade till 2,2 procent! Det innebär 2,2 procent minus för vänsterpartiet. Fi är idag ett renodlat vänsterparti, vilket innebär att vi konkurrerar om samma väljare. Fi får förstås ställa upp i de val de vill (i nästa behöver de inte Benny Andersson, valsedlarna kommer tryckas upp gratis av staten), men tyvärr innebär varje röst på dem en förlorad för vänsterpartiet. Sensmoral: vi måste bli bättre på feminism.
5. Vi har tappat ungdomarna. I det här valet blev vänsterpartiet inte längre ett parti med massor av ungdomsröster. MP och PP blev de stora vinnarna i det segmentet. Återigen: vi uppfattas inte som anti-etablissemang. Vi uppfattas inte som moderna. Det är ett gigantiskt problem!
Sensmoral: I nästa valrörelse måste det bli mindre av nejsägeri och mer av politikens innehåll (klimatet, jobb, global rättvisa, djurrätt m m). Vi måste vinna tillbaka ungdomarna och antietablissemangsrösterna. Vi har varit bra på att ställa sjukdomsdiagnoser över tillståndet i den Europeiska Unionen, men sämre med lösningar. Ibland har folk till och med ifrågasatt om vi ens vill ha lösningar andra än kravet att lämna EU. Folk röstar på de som vill förändra, de som har en lösning. I nästa val måsta vi visa att vi har visionerna och lösningarna. Change we can!
P S På pluskontot:
Vi blev större än både C och KD (en klen tröst jag vet…).
Sverigedemokraterna kom inte in.
Miljöpartiet växte, välförtjänt.
Sören Söndergaard från Folkebevaegelsen modt EU är kvar i parlamentet (länge uträknad i opinionsundersökningarna). Socialistiskt Folkparti gick fram med ett mandat i Danmark.
I Portugal gick Bloco de Esquerda fram med två mandat till. Totalt fick vänstern närmare 20 procent och har nu fem mandat. Inte illa!
I Frankrike växte vänstern till troligen fem ledamöter (fyra för Front de Gauche och en för NPA, mot tre nu. Med ett proportionerligt valsystem skulle de få många fler).
I Tyskland gick Die Linke fram till åtta mandat, men de borde ha fått ännu fler.
Bakslag för Lissabonfördragsanhängarna på Irland.
Valdeltagandet var under 44 procent i Sverige. Även det riktigt illa. Egentligen anser jag att val på under 50 procent borde ogiltigförklaras och göras om.
Det var allt för nu.
Kommentarer
10 svar till ”Riktigt illa”
Brukar inte ofta hålla med dig men detta är den ärligaste och bästa valanalys jag sett från partiet hittills. Jag hoppas att de här insikterna når fram till partistyrelsen och att de inte helt stoppar huvudet i sanden. (V) är helt klart i desperat behov av modernisering och förnyelse, vilket absolut inte behöver betyda högersväng. Vad jag däremot tror att det behöver betyda är partiledarbyte och någon sorts symbolisk markering mot kommunistnostalgin. Tyvärr är väl hoppet ganska lågt för detta…
Jag tillhör de där som alltid velar mellan v och mp, och jag ska erkänna att om du hade ställt upp igen hade det nog blivit v, men nu kändes det mer som om det var mp som gällde.
Jag är uppvuxen med mp och röstade på dem, och ändå så tänker jag bara
Äh! Hälften föll bort.
Jag tänkte: Synd att V inte fick fler röster. Jag tror V förlorade både till MP, F! och PP. Av nån anledning verkar folk ha fått för sig att PP är vänsterliberaler eller nåt.
För mig stod det mellan MP och Vänstern, då du inte var med detta år, så hamnade min röst på MP Carl.
Kære Jens, ærgeligt at dit store og gode arbejde i Europaparlamentet ikke blev belønnet af vælgerne i Sverige.
Vi fejrede Folkebevægelsens fremgang i Danmark i går aftes, men de fleste andre steder i Europa ser det ikke ud til at der er meget at råbe hurra for.
Tak for indsatsen og dine kloge kommentarer om hvad der er gået galt!
Jag tror att du är ganska fel ute om du på riktigt tror att 2,2% till Fi är 2,2% mindre till V. Jag är själv fiare och kan ärligt säga att V inte varit ett alternativ för mig på väldigt länge. Och det samma gäller många andra som röstar på Fi. Här finns många som skulle kunna rösta på Mp,S eller på Fp också om Fi inte fanns. Eller inte rösta alls. Fi är inget utpräglat vänsteralternativ, även om många av våra frågor är sådana som traditionellt står till vänster.
För min del skulle V aldrig vara ett alternativ så länge Lars Ohly är partiledare. Han har aldrig lockat mig; han känns för agressiv, för negativ och för mycket \
Synd att du inte ställde upp i detta val, Jens (även om jag förstår dina skäl). Vänsterpartiet förlorade sin tydligaste röst i miljöfrågorna, vilket jag tror gjorde att en del väljare valde att rösta mp istället.
Bra jobbat som parlamentariker och njut av pappaledigheten!
Helt rätt har du på punkt två. Vänsterpartister får i EU-valet oftast inleda med att svara på varför de vill sitta med i ett EU som de inte vill att Sverige ska vara med i. Pratet om att föra över makt från EU hem till Sverige för dessutom lätt tankarna till nationalism. I flera frågor vill väl vi i vänstern att EU ska pressa länderna hårdare; nej till skatteparadis, beskattning av valutatransaktioner, minimiregler mot social dumpning etc. Både FN och EU måste få mer makt över länder som åsidosätter fackliga och mänskliga rättigheter
Varför ska man rösta in personer i en församling som de vill avveckla! Vänsterpartiet är ständigt på efterkälken och inte förrän väljarna ger partiet storstryk förstår ledningen att den kanske måste ändra politik. Valet är en katastrof för arbetarrörelsen i Europa. Den kamp för ekonomisk och social rättvisa som varit dess existensberättigande tycks inte vara lika viktig längre för europeer som i regel lever ganska gott. Dessa väljare är trötta på V:s gnäll. Tänk om vi vågade säga något positivt om EU! Vara kritiska på ett konstruktivt sätt!
Per Sundgren
I ett av Sveriges största företag finns en fackklubb där samma personer väljs in år efter år. På årsmötet dyker det numera bara upp 1 % av medlemmarna, det är meningslöst att gå dit anser dom.
Odemokratiskt?
Inte alls, anser facket. Det bevisar ju bara hur nöjda alla är med sittande styrelse!