CDM – hur miljoner blir miljarder

Hur kan regeringens 670 miljoner kronor förvandlas till 7 miljarder i utvecklingsländerna (se näst sista stycket)? Jo, den magiska formeln heter: lägg ut ansvaret på de fattiga. Genom s k CDM-projekt kan regeringen på ett billigt sätt (faktor tio enligt regeringen) minska sina utsläpp och samtidigt kalla det bistånd. Missa inte vår konferens i riksdagen imorgon om detta.

Se uppdaterat program: klimat_cdm_progr.pdf

Se också min debattartikel mot Andreas Carlgren (c).


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

2 svar till ”CDM – hur miljoner blir miljarder”

  1. Profilbild för Eva Nordahl
    Eva Nordahl

    Jens–

    Du som är insatt i hur miljöministern tänker, kanske du har svar på den här frågan.

    Jag såg att en rapport från Stanford Universitet kom fram till att det går att ”fixa” CDM systemet, så att kvaliteten blir bättre (en norsk CDM valideringsfirma, den största CDM valideringsfirman, tror jag, åkte just dit beträffande oegentligheter och som du säkert också vet så visar studie efter studie att CDM projekt ofta inte resulterar i egentliga utsläppsminskningar) men att det kräver mycket bättre regelverk och verifieringssystem.

    Men Stanford forskarna menar att då stiger också priset på CERs från projekten. Det låter logiskt.

    Om jag har förstått Carlgren rätt så skall Sverige lobba för att förbättra CDM processen.

    Först tog jag det som att vi skulle se till att regelsystemet blir bättre och verifieringssystemet bättre, i och med att det annars är rätt mycket kejsarens nya kläder över hela alltet.

    Men nu undrar jag. Om Carlgren tror att utsläppsminskningar skall kosta en tiondel så mycket genom CDM som i Sverige….då verkar det inte som att det är sådana förbättringar det gäller. Nej, då måste det vara nya ”bättre” system som alltså gör det enklare för fuskprojekt att snabbt ta sig igenom processen. Eller?

    Carlgren menar dessutom att mkt av kritiken som riktas mot CDM är, just missriktad. Varför? Jo, för situationen är så akut (och det kan man ju hålla med om, i och för sig) att vi måste få bäst valuta för utsläppsminskningspengarna. Och den får vi i uländerna. Detta tolkar jag också som att CDM inte skall ”förbättras,” utan processen skall förenklas, så att fler projekt blir möjliga.

    Fler projekt som i och för sig inte skapar marknader, driver folkstöd för mer ambitiös politik, eller, oftast, ens faktiskt sänker utsläppen.

    Tycker du jag är rättvis mot Carlgren i min tolkning?

  2. Profilbild för Petter
    Petter

    Problemet med att bara hjälpa utvecklingsländer istället för att koncentrera på sig själv är att dessa länder inte har nått sin topp i energiförbrukning/användning än och kommer att fortsätta öka sina utsläpp, varken vi eller dom använder alltså mindre fossila bränslen. Många industriländer kan rent av sänka sin energiförbrukning, vi som har råd att bygga låg-energihus och tom enligt passiv haus standarden bör ju göra det.

    Visst ska man ge stöd till u-länderna – majoriteten av världen, men inte istället för att göra något själva.

    Svenska satsningar på andra generationens biobränslen (som redan finns i kommersiell skala i andra delar av världen) blir larviga om de är svenska satsningar, vi ligger efter u-länder i vissa fall tom och stödet kommer ju bara användas till att bygga fler pilotanläggningar medan andra bygger kommersiellt? Varför inte de ta in de som klarar att kommersialisera detta istället? Svenska företag skulle få en roll även i det. Världen är ju trotts allt inte centrerad runt Sverige.

    Att vi är ledande på biobränslen (att använda dom) har ju bara en anledning skog eller ja två kärnkraft också. Vi har ju mer elkraft än västeuropeiska länder om vi så bara skulle ha vår vattenkraft. Eldningsoljan är i stort sett utfasad och har varit det i många år, fjärrvärme är utbrett. Fast allt detta har inte så stor betydelse då vi utförde våra sänkningar innan kyotoavtalets referensår vilket i princip betyder att vi kan säga att vi är bäst samtidigt som vi ökat våra utsläpp av koldioxid eller ökat oljeanvändningen.

    Vi har en enorm potentiell vindkraftkapacitet i Sverige. Fast istället för att vänta på de stora bolagens stora projekt borde varenda kommun satsa på vindkraft, men inte gör dom det? Vindkraftverk är inte särskilt dyrt, idag finns det stora turbiner som gör att man behöver betydligt färre vindkraftverk än länderna som var tidigt ute som Tyskland (som har mindre land än vad vi har). Tyvärr pysslar ju inte varenda kommun med att generera el längre heller. Här är inte ens fjärrvärmen kommunal. Kraftvärme är något som kan satsas mer på också. Sverige står ju stilla på området ser det ju ut som, då krävs det något mer än politiken vi redan för.