Läs min och Wiwi-Anne Johanssons (v) debattartikel om EUs roll i utfiskningen och vad Sverige borde göra (som vår regering tyvärr inte gör) i Gotlands Allehanda i lördags. Eller läs den nedan.
Stäm EU-kommissionen för fiskeutrotningen
Gotlands Allehanda 2008-03-01
EU:s fiskeripolitik har havererat. Torsken i Kattegatt och flera andra fiskbestånd hotas av kollaps på grund av överfiske. Regeringen bör stämma EU-kommissionen för att den inte följer sina egna bindande återhämtningsplaner för torsk. Sverige måste införa ett fiskestopp för torsk inom svensk ekonomisk zon – inte bara för det svenska fisket utan även för fiske från andra nationer.
För att rädda torsken har EU antagit återhämtningsplaner. Tyvärr följs de inte. Planen för torsk i Kattegatt syftar till att öka mängden lekmogen torsk till minst 10 500 ton. Den absoluta miniminivån för hur lite torsk det får finnas i havet är 6400 ton.
Enligt forskarna ligger torskbeståndet i Kattegatt redan betydligt under miniminivån. Havsfiskelaboratoriet i Lysekil har inte hittat någon torsk som föddes förra året. Forskarna föreslog ett fiskestopp, men Kommissionen sa nej och föreslog en minskning av fisket med 25 procent. EU:s fiskeministrar beslutade om en minskning med endast 8 procent vilket innebär sannolikt att Kattegattorskens dagar är räknade.
Sedan återhämtningsplanen för torsk i Östersjön antogs 2002 har torsken minskat med hela 20 procent. Då planen misslyckades antog EU en ny plan 2007. Men i samma andetag som den nya återhämtningsplanen godkändes gick EU-kommissionen emot forskarnas rekommendationer igen och vägrade föreslå ett fiskestopp på frund av att ett sådant skulle ”underminera den ekonomiska basen för fiskenäringen”.
Istället beslutades att torskfångsterna minskas med endast 15 procent. Denna ansvarslösa fiskeripolitik är ohållbar och gynnar ingen på lång sikt när fisken tar slut och blir mycket dyrare att köpa från andra länder.
Vi anser att regeringen måste göra en kraftfull markering mot EU:s ohållbara fiskeripolitik och stämma EU-kommissionen för att den inte följer sina egna återhämtningsplaner för torsk. Regeringen bör söka stöd i denna fråga hos andra EU-länder. Vi hänvisar till den förra regeringen som stämde Kommissionen för att ha godkänt det giftiga ämnet parakvat i bekämpningsmedel och EG-domstolen gav den svenska regeringen rätt.
Ett fiskestopp skulle kunna rädda torsken. Enligt Sture Hansson, professor i systemekologi vid Stockholms universitet, skulle Östersjöns torsk kunna återhämta sin inom några få år om man stoppade fisket. Vi kräver att ett fiskestopp ska införas inom svensk ekonomisk zon – inte bara för det svenska fisket utan även det utländska. Men år 2002 sa EU-kommissionen nej till att Sverige skulle införa ett nationellt fiskestopp av torsk. Regeringen måste begära att frågan måste prövas igen och arbeta för att allt fiske automatiskt upphör för hotade arter och bestånd på samma sätt som hotade djur på land blir fridlysta.
Vad gör den svenska regeringen då? Jordbruksministern Eskil Erlandssons har ändrat Sveriges linje i EU:s fiskeförhandlingar att alltid följa forskarnas råd och för första gången har Sverige röstat ja till de allt för höga fiskekvoterna. Ministern sa dessutom i en riksdagsdebatt den 15 februari att han inte vill införa nationellt fiskestopp med hänvisning till bl.a. gamla avtal med Danmark.
Vi anser att den svenska regeringen ska arbeta för att avtal som visar sig leda till fiskeutrotning behöver ändras. Det är konstigt att insikten om situationens allvar verkar har nått alla andra – konsumenter, kommuner och stjärnkockar – men inte den politiker som är ytterst ansvarig för frågan i regeringen.
Wiwi-Anne Johansson (v) ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
Jens Holm (v) ledamot av EU-parlamentet