Läs vår debattartikel i Göteborgs-Posten nedan.
Nu behövs starka beslut för planeten
GP 5/12-07
Det handlar inte om varmare badvatten och lite svårare att hitta bra skidåkning. Det handlar om att havens ekosystem närmar sig sammanbrott. Om orkaner, skyfall, torka och översvämningar. Situationen kräver snabba och kraftfulla politiska beslut på så hög nivå som möjligt, skriver Wiwi-Anne Johansson och Jens Holm.
Varje enskild hyresgäst kan inte ha rätten att stänga kranen till brandslangen, när alla andra vill rädda huset som står i brand. Huset är gemensamt och var och en har rätt att försöka rädda sin bostad. På samma sätt är allt som lever på jorden beroende av de förhållanden som råder på den. Därför kan det inte vara varje individs eller nations rätt att hindra andras försök att rädda jorden från katastrof.
Nu möts statschefer från hela världen på den indonesiska ön Bali. Deras formella uppgift är att påbörja förhandlingarna om en fortsättning på klimatarbetet när Kyotoavtalet går ut 2012.
Men världen har insett att klimatet verkligen är på väg att kollapsa, just i dag, här och nu. Världen väntar sig därför något helt annat – starka gemensamma beslut för en gemensam planet.
Vi anser att det viktiga för såväl Balimötet som för alla andra politiska församlingar är att bortse från motståndet från dem som bara ser kortsiktiga vinster och från dem som fortfarande vägrar inse att klimatet är hotat.
USA ska inte hindra oss
Vi kan alltså inte låta USA hindra oss i klimatarbetet. Även om USA vägrar delta så måste detta arbete ändå drivas med all kraft av EU och av alla de länder som kan och vill.
Vi kan inte låta EU:s oförmåga att minska utsläppen från flyget, köttindustrin, lastbilarna och bilarna hindra oss. Även om EU ger efter för industrilobbyn så måste Sverige ändå göra allt vi förmår.
Och även om min egen granne kör stadsjeep till affären som ligger på gångavstånd, så måste jag själv ändå göra allt jag kan för att minska min egen klimatpåverkan.
För det handlar inte om varmare badvatten och lite svårare att hitta bra skidåkning. Det handlar om att havens ekosystem närmar sig sammanbrott. Det handlar om orkaner, skyfall, torka och översvämningar. Öknar breder ut sig. Polernas isar och världens glaciärer smälter och hotar att sätta enorma arealer av världens bördigaste marker under havsvatten. Svält och död rycker närmare för miljarder människor. Djur och växter utrotas i en accelererande hastighet. Situationen kräver snabba och kraftfulla politiska beslut på så hög nivå som möjligt.
Rop på hjälp
Denna insikt har nu äntligen spritt sig till och med ända in i oljebolagens styrelserum. Graeme Sweeney, vice ordförande i Shell och ansvarig för Shells framtida bränslen och CO2, deltog i ett möte med EU-parlamentariker i november. Det han sa låter för oss som ett rop på hjälp från industrin. Sweeney anser att för att rädda klimatet behövs ett tydligt politiskt ramverk, så att industrin kan ”fokusera på resurser som kan levereras inom framtidens begränsningar”. Frivilliga initiativ räcker inte, de ”kommer inte att leverera de förändringar som krävs”.
Vänsterpartiet är redo för en omedelbar och förutsättningslös diskussion med alla organisationer som är villiga att tala konstruktivt om hur vi ska bevara framtiden. Här är några av våra förslag:
Utsläppsmål för varje enskilt land, baserade på antal invånare.
Global skatt på växthusgaser.
Massivt klimatbistånd till utvecklingsländer.
Minska köttkonsumtionen genom information och minskade bidrag och subventioner till köttdjursuppfödning. Köttindustrin står för en femtedel av världens klimatpåverkan.
Satsa stort på solenergi. Nobelpristagaren Carlo Rubbia (Fysik 1984) hävdar att 0,1 procent av världens öknar tar emot samma mängd solenergi som hela planetens årliga energikonsumtion. Upp till 30 procent av solenergin som genereras i Sahara kan transporteras över Medelhavet. Det skulle även bli en kraftig ekonomisk sporre för Afrika.
Sverige bör återinföra det svenska klimatinvesteringsprogrammet Klimp. Det var ett misstag att lägga ner denna effektiva klimatåtgärd som hjälpt många kommuner att genomföra klimatinvesteringar. Sverige bör avsätta en procent av BNP till klimatåtgärder, såsom att införa gratis kollektivtrafik på försök.
Framför oss ligger ett svårt och viktigt arbete. Målet måste vara att vända den globala uppvärmningen och återfå den naturliga balansen, den klimatbalans som vi människor har rubbat. Vi måste använda all vår kraft och kreativitet för att nå dit. Om vi inte lyckas går vi mot en katastrof med oöverskådliga följder.
För oss bleknar det svåra när vi tänker på vilken fråga vi vill höra från våra barn i framtiden. Vill vi att de frågar hur vår generation avvärjde klimatkatastrofen? Eller vill vi höra dem fråga varför vi bara lät katastrofen komma, utan att ens orka välja bort bilen för att ta dem till skolan? Det är det valet vi gör nu: Varför gjorde ni inget? Eller: Hur lyckades ni?
Wiwi-Anne Johansson
ledamot (v) riksdagens miljöutskott och klimatberedningen
Jens Holm
EU-parlamentariker (v) ledamot i parlamentets tillfälliga klimatutskott