Ska handeln få övertrumfa klimatet?

malmström2017-09-28

Idag talade EUs handelskommissionär Cecilia Malmström i riksdagens förstakammarsal. Det blev mycket tal om EUs framtid, men också om EUs handelspolitik. Jag kritiserade att EU kräver att det ska finnas ett s k investeringsskydd, ISDS, i de handelsavtal som EU sluter med andra länder. Med investeringsskyddet kan bolag stämma stater i tribunaler utanför det ordinarie rättsväsendet, men stater kan inte  – omvänt stämma bolagen. Intressant är dock att det handelsavtal som EU nu ska sluta med Mercosurländerna i Sydamerika inte innehåller något investeringsskydd. Flera av länderna, bl a Brasilien, har motsatt sig detta. Ändå väljer EU att sluta avtalet. Även de avtal som EU nu förhandlar med Australien och Nya Zeeland är befriade från ISDS. Det går alltså att ha handelsavtal utan gräddfiler för storbolagen, vilket skulle kunna vara stilbildande för kommande handelsavtal.

Cecilia Malmström var stolt över att det finns en referens till Parisavtalet i EUs handelsavtal med Japan. Det visar att EU numera tar klimatet på allvar, även i handelspolitiken, menade Malmström.
”Japanavtalet är det första avtalet med referens till Parisavtalet. Handelsavtalen är ett av flera verktyg för att uppnå EUs utrikespolitiska mål”, sa Malmström
På min direkta fråga om vilken juridisk status referensen till Parisavtalet kommer att ha och kommer formuleringen kunna användas rättsligt så att man kan stämma ett land som inte följer Parisavtalet svarade Cecilia Malmström:
”Nej, referensen till Parisavtalet är inte juridiskt bindande i så måtto att vi kan stämma Japan om de inte följer den.

Är inte detta rätt beskrivande för EU? När det gäller bolagens ”rättigheter” till investeringar är reglerna bindande på alla tänkbara sätt, men skydd för miljön är blott fina formuleringar. Som Naomi Klein sa vid alternativtoppmötet i Paris 2015: ”Handeln övertrumfar miljön.”

Men detta kan lätt ändras genom att ta bort EUs investeringsklausuler i avtal samt se till att skydd för miljö, folkhälsa, djurskydd och arbetsrätt blir rättsligt bindande. Hög tid för en rättvis handelspolitik.

En budget som omfördelar

I budgetpropositionen, s59-60, finns två intressanta diagram. Den ena rör budgetens påverkan på olika inkomstgrupper uppdelat i deciler (i tiondelar). Som det framgår av bilden nedan och i budgettexten har budgeten en tydligt omfördelande effekt, där den ekonomiskt sett svagaste tiondelen tjänar mest på budgeten. I texten står det: ”Reformerna bedöms ha en tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil där effekten är störst i de lägre inkomstgrupperna.” (s 59)

Detsamma gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Kvinnor som grupp tjänar mest på budgeten. I budgeten står det:
”Regeringens politik under mandatperioden har stärkt den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män (se 2017 års ekonomiska vårproposition, bilaga 2). Kvinnor gynnas i större utsträckning än män av reformerna även i denna proposition och därmed stärks den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män ytterligare.” (s 60)

Diagrammen nedan kring omfördelning mellan inkomstgrupper samt mellan kön.

bp18_inkomstfördelningbp18_genus

 

Miljöbudget 2018

Idag har regeringens budget för 2018 presenterats. Vi i Vänsterpartiet har varit med och förhandlat, och det märks tydligt på alla höjda välfärdsanslag. Mycket är redan känt, men det tål att upprepas att det är tack vare Vänsterpartiet vi nu får extra satsning på förlossningsvården, gratis simskola för barn, gratis kollektivtrafik för barn och unga på sommaren, höjt studiebidrag, pengar till fler bibliotek, blir billigare att gå till tandläkaren och nästan 5 miljarder extra till vården. Men det finns också många otroligt bra miljösatsningar i budgeten. Totalt höjs miljöbudgeten (utgiftsområde 20) från 8 (2017) till närmare 10 miljarder kronor för nästa år. Det innebär att miljöbudgeten nu blir mer än dubbelt så stor som under det tidigare borgerliga styret. Några av de bästa satsningarna är:

Klimatklivet som nu får 1,6 miljarder kronor, med sikte på hela 3 miljarder år 2020. Med klimatklivet kan lokala investeringar i det som ställer om – biogas, laddstolpar, cykelbanor och annat, finansieras – främst inom kommuner och landsting.

Den borgerliga ”supermiljöbilspremien” där hela skattekollektivet finansierade rabatter på nyinköp av s k miljöbilar byts nu ut mot ett s k Bonus Malussystem där de smutsigare bilarna får finansiera de miljövänligare. Premien för t ex elbilar höjs till 60 000 kr.

Gröna jobb i skogen. En ny satsning där arbetslösa kan få subventionerade jobb genom att rensa sly, plocka skräp, tillgängliggöra vissa områden och helt enkelt sköta om skogen.

En helt ny satsning – industriklivet – på 300 miljoner kronor som ska skynda på omställningen av svensk industri.

Mer pengar till skydd av värdefull natur, vilket är oerhört viktigt för den biologiska mångfalden. Nu kan vi få mer naturreservat, men också mer pengar till att bättre ta hand om de skydd vi redan har.

15 miljoner kronor extra till fler och bättre djurskyddsinspektioner. Pengarna kommer gå till Länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer.

Flygskatt införs från och med nästa år. Även om skatten borde ha varit högre är det ändå ett viktigt första steg mot att flyget ska ta ett större klimatansvar.

Det blir också höjt stöd för de som investerar i solceller. Från och med nästa år får du 30 procent i bidrag (mot tidigare 20) för kostnaden att lägga på solceller på taket.

Från och med idag finns också ett bidrag på 25 procent av kostnaden för de som köper en elcykel.

Mer pengar läggs också till de myndigheter som arbetar med miljöfrågor, t ex Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

Summerar vi satsningarna kan jag konstatera att det här är den i särklass bästa miljöbudgeten under min tid i riksdagen, sannolikt den bästa på decennier. En sak som stör mig dock är finansminister Magdalena Anderssons fixering vid avbetalning på statsskulden. Sverige har, som finansministern brukar skryta med, den lägsta statsskulden sedan 1977. I ett EU-perspektiv har Sverige näst lägst statsskuld, endast slaget av Luxemburg. Det här innebär i praktiken att Sverige avstår från att ta lån för att finansiera investeringar. Och precis så är det, vår investeringskvot är idag långt mycket lägre än t ex på 1960-talet, samtidigt är behoven enorma; klimatomställningen, bostadsbyggandet, snabbtågen, utbyggnad av offentlig service – ja listan kan göras lång. Här krävs i grunden en annan politik. Lånefinansierade investeringar, en separat investeringsbudget och en statlig investeringsbank för grön omställning skulle vara steg i rätt riktning. Läs gärna min artikel på temat.

Lägg ned krypskyttet

Jag kommer just från riksdagen där SD – återigen – har försökt avsätta statsminister Stefan Löfven i en misstroendeomröstning. Tack och lov gick det inte så bra, endast 43 ledamöter röstade för deras förslag (bl a moderaten Finn Bengtsson). Gott så, men det är tröttsamt med denna ständiga fokusering på det politiska spelet, inte innehållet. På tisdag är det dags igen då M och KD kräver att hela riksdagen ska samlas för att rösta om försvarsminister Peter Hultqvists framtid. Inte heller det försöket lär gå igenom, när de har en majoritet mot sig.

Samtidigt händer en mängd andra saker i världen som inte får det utrymme det förtjänar, svältkatastrofen i Sydsudan, Burmas folkmord mot Rohingyas, flyktingkris (på många platser), viktiga beslut på EU-nivå och en isar som fortsätter att smälta i rekordhastighet på grund av den globala uppvärmningen. Låt oss nu ägna oss åt politik istället. Och lägg ned krypskyttet mot regeringen, men även regeringens anpassningspolitik mot borgarna.