Ska livsmedelsstrategin användas till försämringar för djuren?

Jag skriver på Altinget om grisarna och livsmedelsstrategin. Läs där eller nedan.

Ska livsmedelsstrategin användas till försämringar för djuren?
Altinget, 2017-08-28
Regeringen presenterade, efter långa förhandlingar med de andra partierna, tidigare i år sitt förslag till livsmedelsstrategi. Vi i Vänsterpartiet hade många synpunkter, inte minst kring vikten av att maten måste vara hållbar. Vi fick inte igenom allt, men vi tycker ändå att strategins målsättningar (det var dessa vi kom överens om parlamentariskt) var ett steg på vägen mot mer hållbar matproduktion i Sverige.

Djurskyddet avgörande
En förutsättning för att vi överhuvudtaget skulle ställa oss bakom livsmedelsstrategins mål var att den ökade livsmedelsproduktionen inte får ske på bekostnad av andra viktiga målsättningar, exempelvis djurskydd. I livsmedelsstrategin står det bland annat att nya regler ska tas fram ”utan att göra avkall på viktiga områden som t.ex. konsumentintresse, djurskydd och miljöhänsyn”. Det finns också ett relativt omfattande kapitel om djurskydd/djurvälfärd där strategin radar upp flera goda argument för varför det är bra för Sverige med en god djurvälfärd.

Förvånande förslag från Jordbruksverket
Därför var vi många som studsade till när vi nyligen tog del av Jordbruksverkets förslag till nya villkor för grisuppfödning och slakt. De nya förslagen är klara försämringar för djuren och Jordbruksverket använder just livsmedelsstrategin som argument. I den nya förordningen kommer griskultingar att kunna tas bort från suggan en vecka tidigare än vad som gäller nu. Fler grisar ska också kunna stallas upp på slakterierna, innan slakt.

Kritik från forskare
Förslagen har kritiserats hårt från djurskyddsorganisationer och forskare inom djurvälfärd. Att separera griskultingar tidigare än i dag torde ha mycket negativ inverkan på både suggan och kultingarna som har stort behov av närheten till varandra. En tidig avvänjning av kultingarna ökar risken för sämre djurhälsa och därmed ökad antibiotikaanvändning, enligt flera vetenskapliga studier. Tidigare forskning pekar dessutom på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar.

Att tränga ihop ännu fler djur inför slakt kommer att öka stressen och risken för skador bland djuren. Det är trångt redan som det är på svenska slakterier, något jag själv har bevittnat. Jordbruksverkets förslag torde alltså gå emot regeringens ambitioner om att djurskyddet inte ska försämras i Sverige.

Inget stöd i oberoende forskning
Jordbruksverket kan inte hänvisa till oberoende forskning som stöd för sina förslag. Jordbruksverket argumenterar för förslaget med att produktionen måste öka. Håkan Henrikson, divisionsdirektör för främjande och förvaltning på Jordbruksverket, säger till Sverige television (21/8) att förslagen är i linje med regeringens livsmedelsstrategi och att man inte kan invänta det vetenskapliga råd för djurskyddsfrågor som regeringen i våras beslutade skulle tillsättas. Vad är nu detta? Livsmedelsstrategin säger ju det motsatta, att djurskyddet inte får försämras.

Vad anser ansvarig minister, Sven-Erik Bucht. Tänker han låta sitt flaggskepp, livsmedelsstrategin, användas för att försämra för djuren? Vad anser andra socialdemokrater och miljöpartister?

Jordbruksverkets förslag måste kastas i papperskorgen. Sverige ska vara ett land där djuren får det bättre, inte sämre.

Jens Holm (V), riksdagsledamot


Publicerat

i

av