Julianne Richards och de andra på Climate Justice Programme samt Heinrich Böll Stiftung har ett intressant förslag för hur den s k mekanismen för förluster och skador (loss and damage) ska kunna finansieras. Utvecklingsländerna har sedan tidigare beslut på klimattoppmöten rätt att få hjälp med att hantera de förluster och skador som klimatförändringen medför för deras invånare. En av de svåra knäckfrågorna är finansiering; vem ska betala för den förstörelse som orkaner, extrem torka, plötsliga skyfall och andra extrema väderhändelser orsakar?
Climate Justice Programme föreslår att man tar ut en avgift (”a global fossil fuel extration levy”) på upptaget av fossila energikällor som olja, kol och gas. De stora fossilbolagen (s k Carbon Majors) får betala baserat på hur mycket som de tar upp i ton, fat eller kubikmeter. Från början kan man sätta avgiften på en låg nivå (förslaget är 2 dollar/ton CO2) för att den sedan årligen ska skalas upp, menar Richards. Intäkterna ska sedan gå till en s k loss and damage-fond varifrån drabbade länder ska kunna söka ekonomiska medel.
Richards menar att det finns liknande lösningar på andra områden och nämner särskilt den internationella oljeutsläppsfonden (International Oil Pollution Compensation Fund) och de försäkringspremier världens kärnkraftsbolag måste betala.
Jag träffar Richards lite senare och frågar henne om det inte är riskabelt att bygga upp en finansiering med något som man i grunden vill ska försvinna (fossila energikällor). Hon svarar att så länge som det fossila finns kvar måste det ta sitt ansvar för de skador som de åsamkar. Hon understryker också att denna avgift endast kan vara en del av finansieringen av de förluster och skador som klimatförändringen skapar. När det fossila en dag försvinner får man helt enkelt hitta andra finansieringskällor.
Finns det då något land som driver detta förslag? Nej, inte i dagsläget. Jag tog upp förslaget med klimatminister Åsa Romson som visade ett visst intresse. Richards planerar en resa till Oslo för att diskutera förslaget med den norska regeringen. Jag uppmanade henne då att passa på att också komma till Stockholm. Kanske kan de nordiska länderna lägga fram ett gemensamt förslag där fossilföretagen får betala för de skador de skapar?