Färre djurtransporter

Flera tusen grisar kommer de närmsta veckorna att skickas till Tyskland för slakt. Transporten blir längre än den svenska gränsen på åtta timmar. Dessutom har det avslöjats att djur i Sverige transporteras i strid med åttatimmarsgränsen. Vi politiker kan inte stillatigande se på när djurskyddslagen kränks på det här sättet. Därför har jag lämnat in en interpellationtill ansvarig minister, Eskil Erlandsson. Debatt i riksdagen tisdag  den 18/2. Jag hoppas också att riksdagen någon gång röstatar igenom vårt förslag: Hållbara matlandet – Sverige. Då får vi mer vegetarisk mat, mer god mat, färre djurtransporter, mer eko och mer närproducerat.

Interpellation: 2013/14:250 Färre djurtransporter
av Jens Holm (V) till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Svenska grisuppfödare har börjat skicka grisar till Tyskland för slakt. Resultatet blir en djurtransport som överskrider åtta timmar, maxgränsen för en slaktdjurstransport i Sverige. Det tyska slakteriet har större kapacitet och betalar dessutom bättre än svenska slakterier. Djuren blir lidande då transporten blir ännu längre än vanligt. Det kan handla om tusentals grisar som i närtid kommer att exporteras till Tyskland. Det innebär att tusentals grisar kommer att transporteras i strid med den svenska åttatimmarsgränsen. Det här är inget vi politiker stillatigande borde acceptera.

Dessvärre ses djur som vilken vara som helst på EU:s inre marknad. Levande djur transporteras därför kors och tvärs över Europas gränser. Men enskilda länder borde kunna hänvisa till djurens bästa och förhindra djurtransporter som sker på ett sätt som står i strid med landets lagstiftning. Sverige borde driva på för att djurens välfärd ska kunna överordnas den inre marknadens krav på fri rörlighet.

Inom Sverige finns också problem med för långa djurtransporter. Tidningen ATL har avslöjat att svenska djuruppfödare i norra Sverige låter transportera sina djur till slakt i södra Sverige, där de får mer betalt (ATL 10/1-14). Genom att kalla djuren för ”livdjur” i stället för ”slaktdjur” kan djuren få transporteras längre än åtta timmar. Enligt tidningen är det fullt möjligt att göra detta i dag med nuvarande lagstiftning.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Eskil Erlandsson:

1. Avser ministern att vidta åtgärder för att djurtransporterna ska bli kortare och färre?

2. Avser ministern att ta initiativ på EU-nivå för att djurens välfärd ska kunna överordnas den inre marknadens krav på fri rörlighet, t.ex. att Sverige ska kunna förhindra att export av djur från Sverige sker på ett sätt som strider mot svensk lag?

3. Avser ministern att vidta åtgärder för att förhindra att slaktdjur transporteras under beteckningen livdjur och därmed längre än åtta timmar?

Så här ställer vi om Sthlm

Ser fram emot att tala om Ställ om Sthlm ikväll för Vänsterpartiet Storstockholm tillsammans med Lina Hjorth, föreslagen som kandidat till riksdagen för V. Stockholm skulle verkligen kunna bli en föregångare i klimatarbetet. Vi i Vänsterpartiet tog inför förra valet fram rapporten Slipp 850 000 ton från dina axlar – tio steg för ett bättre klimat i Stockholm. Det är en rapport som jag fortfarande tycker hållet måttet väldigt väl. Läs den här: klimatprogram_sthlm

Våra tio steg mot ett bättre klimat i Stockholm
minskningen i ton CO2e
1. Bioeldad fjärrvärme   410 000 ton
2. Kommunalt biobränslevärmeverk   (täcks av ovan)
3. Energieffektivisera miljonprogrammet 10 000 ton
4. Vegetariskt Stockholm   152 000 ton
5. Bilfri innerstad   115 000 ton
6. Gigantiskt kollektivtrafiksatsning 130 000 ton
7. Stockholm – cykelstaden 13 000 ton
8. Minska avfallet 8 000 ton
9. Ekostad Bromma 12 500 ton
10. Gränslös koldioxid

Summa: 850 000 ton CO2e

Visioner för landsbygden

Ikväll debatterar jag landsbygdspolitik. Det är LRF som arrangerar. Debatten äger rum i Västerås.

Jag ska försöka undvika att överträffa de andra partierna om att ge mest till bönderna. Kanske finner man att Vänsterpartiet gör det, om man jämför våra budgetar. Men landsbygden är så mycket större och mer kompletxt än att bara betala ut bidrag. Sverige är sannolikt Euopas mest urbaniserade land. Till Stockholm, där jag bor, flyttar det drygt 30 000 personer per år. De flesta andra kommunerna i Sverige är faktiskt avfolkningsbygder. Jag tror att det finns en enorm potential att få landsbygden att växa och blomstra. Och jag tycker att det är önskvärt. Men då är det några grundläggande saker som behöver komma till stånd.

Några av de saker jag tänker på är:

* Gör upp med avregleringarna och privatiseringarna. De senaste årens avregleringar och privatiseringar har varit till förfång för många, inte minst glesbygden. Marknaden är inte väl lämpad att bestämma var apotek, skolor, sjukvård och annan grundläggande samhällsservice ska finnas. Därför ska marknaden inte heller syssla med det. När järnvägen – både underhåll och trafiken – nu är avreglerad ser vi ett försämrat underhåll och att operatörerna flockas kring de mest lönsamma linjerna. Vem ska köra i glesbygden? När vem som helst kan öppna en vårdcentral ser vi att de växer upp i Stockholms innerstad och att det blir nedläggningar där man inte kan tjäna pengar. Så här vill Vänsterpartiet inte ha det. Vi vill ha bort vinstintresset från välfärden. De som har en pedagogisk idé med en alternativ skola eller vill driva en förskola i kooperativ drift är välkomna, men riskkapitalisterna som är här för de snabba cashens skull kan åka tillbaka till Caymanöarna eller var de nu huserar. Vi vill ta ett mycket större samhälligt ansvar för allt som rör samhällsservice; kollektivtrafik, utbyggnad av fiber/bredband, skola, sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg m m. Här behövs mer resurser och bättre planering. Marknaden och vinstintresset löser inte detta.

* Se potentialen i Sverige – hållbara matlandet. Vänsterpartiet har lagt en motion till riksdagen om hur vi vill att produktionen av hållbara och goda livsmedel ska öka. Vi tror att Sverige med rena jordar, stor tillgång på rent vatten, utbildad befolkning, mat fri från GMO och antibiotika har fantastiska möjligheter att bli en mycket större producent av livsmedel. Idag importerar vi hälften av all mat som konsumeras i Sverige, trots att vi skulle kunna göra det mesta här. Vi importerar t ex ekologiska livsmedel för nästan fem miljarder varje år. Varför gör vi det inte själva? Vi borde kunna använda den offentliga upphandlingen mycket mer strategiskt för att handla in mer miljövänlig och lokalt producerade livsmedel. Vi borde också kunna ge direkta stöd till skolor och andra offentliga instanser som vill börja tillaga sin egen mat, laga mer vegetariskt och överlag höja nivån på det man äter. Det finns massvis att göra.

* Turismen. Besöksnäringen växer kraftigt i Sverige och borde ses som en av våra basnäringar. Med en omsättning på över 200 miljarder kronor omsätter turismen mer än de flesta av våra industriföretag. Varför kommer man då till Sverige? Ja, många kineser, europeer och andra vill se det som ibland kallas för Europas sista vildmark. Då är det viktigt att vi värnar den miljö och djurliv som vi har här idag. Det är också viktigt att människor kan bo kvar på landsbygden så att det finns kvar en grundläggande service – tåg/bussar, vandrarhem/hotell, mackar, affärer m m – så att turisterna kan tas om hand. Här finns det enromt mycket att göra.

Läs gärna mer:
Min krönika Makten över maten, publicerad i tidskriften Husdjur.
Vår motion Sverige – det hållbara matlandet.
Vänsterpartiets landsbygdspolitiska plattform.

Motion – kemikalier

Nedan eller här vår senaste motion om kemikalier. Vi lade i höstas en rätt omfattande kemikaliemotion, Kemikalier i vår omvärld. Det här är en motion på regeringens proposition På väg mot en giftfri vardag. Så, det som inte omfattas i denna motion finns i vår tidigare. Båda motionerna kommer att behandlas i riksdagen nu under våren.

Motion med anledning av prop. 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med en åtgärdsplan för nationella förbud och begränsningar i närtid av kemikalier som inte bedöms regleras inom rimlig tid inom EU för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till år 2020.
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på förstärkning av såväl tillsynsvägledning som tillsyn av kemikalier i varor och lokaler för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till år 2020.

2 Bakgrund

Propositionen redovisar en strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och generationsmålet. Strategin består huvudsakligen av de etappmål om farliga ämnen som regeringen beslutat om samt insatser som bidrar till att nå etappmålen. Vidare föreslås ändringar i miljöbalkens straffregler med anledning av att en ny EU-förordning om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter har börjat gälla.

Dessutom föreslås i propositionen en ändring i lagen om handel med utsläppsrätter.

3 Kemikaliepolitiken kräver nationella åtgärder

Vänsterpartiet har i motionen Kemikalier i vår omvärld (2013/14:MJ299) föreslagit åtgärder för en hållbar kemikaliepolitik. För att stärka arbetet med att riskbegränsa allmänkemikalier och bekämpningsmedel samt öka kunskapen om kemikaliers påverkan på miljön anslår vi i motion (2013/14:MJ421) även ökat anslag för giftfri vardag.

Propositionen föreslår en plattform för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som innehåller viktiga etappmål med nationella insatser och åtgärder inom EU. Vi ser många förtjänster och lämpliga åtgärder i den strategi som regeringen presenterar. Hit hör bl.a. en ökad fokusering på kemikalier i barns vardag, skärpning av REACH, kadmiumstrategi, textildirektiv och åtgärder för minskad miljöpåverkan från kemikalier i läkemedel. Vi ser även positivt på att undersöka förutsättningarna för ett nationellt kunskapscentrum för ökad substitution av farliga ämnen. Men vi vill understryka att ett sådant center inte kan ersätta, utan endast får vara ett komplement till, myndigheternas lagreglerade arbete med att fasa ut farliga kemikalier.

Regeringen bedömer därmed behov av insatser i ett flertal angelägna kemikalieområden som Vänsterpartiet under en rad år uppmärksammat och där vi även föreslår åtgärder i motionen Kemikalier i vår omvärld (2013/14:MJ299). Men propositionen saknar en uttalad strategi för hur Sverige ska kunna uppnå en giftfri miljö när EU:s beslut på området brister eller dröjer längre än vad som kan anses acceptabelt för människors hälsa eller för miljön. Av just detta skäl har vi förslag på mer långtgående nationella regleringar och förbud mot de farligaste ämnena. Vår bedömning är att detta är en nödvändighet för att säkra högt ställda mål för människors hälsa och för våra ekosystem i enlighet med våra miljökvalitetsmål. Det står heller inte i motsättning till det mer långsiktiga påverkansarbete gentemot EU som redovisas i plattformen. Därför bör regeringens plattform för kemikaliepolitiken skyndsamt kompletteras med en åtgärdsplan i närtid för nationella förbud och begränsningar för kemikalier. Åtgärdsplanen bör inte minst omfatta nationella förbud för en rad hormonstörande ämnen.

Regeringen bör skyndsamt återkomma med en åtgärdsplan för nationella förbud och begränsningar i närtid av kemikalier som inte bedöms regleras inom rimlig tid inom EU för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till år 2020. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vänsterpartiet är positivt inställt till ekonomiska styrmedel som komplement till regelstyrning. Vi menar att t.ex. skatter på kemikalier kan vara effektiva för att minska förekomst och exponering av en rad kemikalier i ett flertal varugrupper. Därför förväntar vi oss att den utredning som regeringen nu tillsatt kommer att arbeta skyndsamt med detta och att regeringen snarast möjligt återkommer med konkreta förslag på ekonomiska styrmedel.

3.1 Tillsynen av kemikalier

En effektiv varutillsyn beträffande kemikalier är av stor betydelse för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. De stickprov som tillsynsmyndigheterna gör visar att tillåtna halter av farliga kemikalier inte sällan överskrids i varor. Propositionen framhåller ett nära samarbete mellan främst Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket för att utveckla och effektivisera kemikalietillsynen inom EU. Det är en inriktning vi delar. Men vi ser även behov av att i nuläget vidta åtgärder för att stärka vår nationella kemikalietillsyn. I många kommuner saknas tillräcklig vägledning för att utöva tillsyn inom områden som t.ex. förskolor för att minska barns exponering för farliga kemikalier. Regeringen bör återkomma med förslag på förstärkning av såväl tillsynsvägledning som tillsyn av kemikalier i varor och lokaler för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till år 2020. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 17 januari 2014  
Jens Holm (V)  
Torbjörn Björlund (V) Siv Holma (V)
Hans Linde (V) Kent Persson (V)

Klimatet som en transaktion

Vid gårdagens partiledardebatt pressade Jonas Sjöstedt Centerns Annie Lööf på varför regeringen i fjol sålde det svenska överskottet av utsläppsrätter. Ni som ännu inte sett replikskiftet titta på det här. Det är sällan man ser en politiker stå i en debatt helt utan svar, men det gjorde faktiskt Annie Lööf här. Hon svarar överhuvudtaget inte på Sjöstedts fråga om varför regeringen i februari i fjol sålde 1,3 miljoner utsläppsrätter (=1,3 miljoner ton CO2) till Bank of America Merril Lynch. Ett överskott av utsläppsrätter kan antingen annulleras, d v s inte användas eller säljas vidare. Om det säljs vidare kommer utsläppen att äga rum på annan plats i världen. För att vi verkligen ska få klimatnytta vid ett överskott måste utsläppsrätterna annulleras.

Jag debatterade samma fråga med miljöminister Lena Ek i förrgårkväll. Då fick jag iallafall ett svar (se också min interpellation). Men det svaret var dessvärre nedslående. Ek tyckte inte försäljningen var något större problem, utan att den var ”god hushållning med statens finansiella tillgångar i enlighet med budgetlagens krav”. Där har vi det – dessvärre – alltså svart på vitt att Centerpartiet och regeringen är beredd att förvandla vårt klimatarbete till en transaktion på den internationella marknaden.

Jag ser nu att Lena Ek försöker försvara sin försäljning av överskottet. Hon menar att detta överskott redan var utlovat till ”marknaden”. Det stämmer inte. Sverige hade ett val att sälja överskottet eller annullera det. Jag vet åtminstone fem EU-länder som beslutade om annullering, Frankrike, Portugal, Estland, Irland och Malta. Många länder fick inte överskottet varför de inte behövde förhålla sig till annullering eller försäljning. Riksrevisionen kritiserar också försäljningen. På sid 61 i ”Klimat för pengarna?” (RiR 2013:19) skriver de: ”Regeringen hade kunnat låta utsläppsrätterna i Sveriges reserv frysa inna, så att utsläppsrätterna inte hade kunnat utnyttjas i handelssystemet.” Det intressanta i detta är att källan till denna uppgift kommer från Miljödepartementet självt (se fotnot 160).

Riksrevisionen fortsätter sedan att skriva: ”En sådan åtgärd hade bidragit till motsvarande mängd minskade utsläpp på EU-nivå. Istället såldes utsläppsrätterna i reserven till företag som kan spara dessa till kommande period.”

God affär? Jodå, regeringen fick in 38,4 miljoner kronor på försäljningen. De går oavkortat till nya skattesänkningar. Det ska vi tänka på när utsläppen ökar tack vare regeringens försäljning av våra utsläppsminskningar.

V-kongress 2014

På plats på Vänsterpartiets kongress i Stockholm. Otroligt peppande att träffa alla engagerade vänsterpartister och lyssna på förslag på hur Vänsterpartiet ska bli ännu bättre. Gläds åt flera av besluten som innebär att inte mer makt ska flytta iväg till partistyrelsen, utan istället finnas kvar hos kongressen. Upplyftande också att lyssna på alla som tycker ungefär som jag; att partiet är en bred folkrörelse som måste synas i fler frågor än den – otroligt viktiga – stopp mot ”vinster i välfärden”. I stort gick partistyrelsens förslag på valuttalande igenom med ett stenhårt fokus på kamp mot ”vinster i välfärden”.

Det där med fokus skrev jag om i en artikel i Flamman. Jag ser också att Flammanjournalisten Jonas Wikström är något intressant på spåret i denna diskussion om fokus/prioriteringar. Kanske är det så att det här med ensidiga prioriteringar ev en enstaka fråga i framtiden kommer att bytas mot en mångfald av frågor lyfts upp för att fånga in så många grupper som möjligt?

I vart fall borde det ändå finnas goda möjligheter att få in viktiga frågor som klimat, antirasism, asylrätt, feminism, arbetstidsförkortning, djurrätt och annat i den viktiga valplattformen som ska antas nu redan i april. Även om kongressen nu antagit ett kort valuttalande är det i valplattformen vi konkretiserar oss och lyfter upp de frågor som vi ska driva i valrörelsen.

Gillar också Jonas Sjöstedts kaxiga utmaning till Miljöpartiet. Ja, Vänsterpartiet är de nya gröna.