Obamabesöket

USAs president Barack Obama mellanlandar i Stockholm innan han fortsätter vidare till G20-mötet i St Petersburg, Ryssland. Det här har fått vår polis och andra myndigheter att gå fullständigt bananas. Kommer man överhuvudtaget att kunna ta sig nånstans imorgon? Att det hela känns en smula överdriver är förstås ett understatement.

Men vad är det statsminister Fredrik Reinfeldt vill visa upp den amerikanske statschefen? Massarbetslöshet? Ökade klyftor? Privatiserad välfärd? Skola i förfall? Miljöpolitik som har chanserat?

Nej, dessvärre är Sverige inget föredöme längre. Om hur vi rasat på miljöområdet skrev jag igår i Miljöaktuellt.

Men än viktigare är förstås vad Reinfeldt tar upp med Obama.

Massövervakningen
Det faktum att USAs motsvarighet till FRA, NSA, har övervakat människor över hela världen och att USA spionerat på EU och andra länder inför toppmöten måste få Fredrik Reinfeldt att slå näven i bordet. Det här är helt oacceptabelt. Och vad sysslar USA-företag som Google och Facebook med? De har samarbetat när med NSA och lämnnat ut uppgifter om oss. Hur hade tonläget varit om det hade varit exempelvis Venezuela som gjort detta? Snacka om att president Nicolas Maduro skulle fått sig en avhyvling, om han ens hade varit välkommen till Stockholm. Ska vi göra skillnad bara för att det är USAs president som kommer?

Krig
Reinfeldt måste markera att militära angrepp inte är någon lösning på svåra problem. Vi borde tydligt visa att vi är ett land som tror på fred, nedrustning och förhandling. Även om det ibland är svårt.

Klimatet
USA som världens näst största utsläppare måste ta sitt ansvar och skriva under Kyotoprotokollet (eller dess uppföljare), minska sina utsläpp och hjälpa utvecklingsländerna.

Nån som tror att Fredrik Reinfeldt slår näven i bordet? Varför tvivlar jag…

Nedan min artikel i Miljöaktuellt:

Obama, det här är sanningen om svensk miljöpolitik
Miljöaktuellt, 2013-09-02
Fredrik Reinfeldt och Lena EK vill göra Obamabesöket till ett stort propagandajippo. Men frågan är om vi egentligen har något att skylta med. Det skriver Jens Holm (v) i en debattartikel för Miljöaktuellt.

Om några dagar besöker USAs president Barack Obama Sverige. Några veckor senare, i slutet av september kommer FNs klimatpanel IPCC till Stockholm. Det här är gyllene tillfällen att visa upp svensk miljö- och klimatpolitik. Det är något både statsminister Fredrik Reinfeldt och miljöminister Lena Ek förstått och de vill gärna göra Obamabesöket till ett stort propagandajippo. Men har vi egentligen så mycket att skylta med?

Det är helt korrekt att Sverige länge setts som en föregångare på miljöområdet. Vi var först i världen med att införa en koldioxidskatt, 1991. Andra miljöskatter och avgifter kom i dess efterföljd. Sverige har också tidigare stått upp för de fattiga länderna. I klimatfrågan är detta särskilt viktigt eftersom den alltmer har utvecklats till en fråga mellan Nord och Syd. Men dessvärre är allt detta ett minne blott.

Regeringen påstår att Sverige har Europas högst ställda klimatmål. Men det stämmer ju inte. Sverige har åtagit oss att minska våra utsläpp med 40 procent till 2020, men en tredjedel av dessa utsläppsminskningar kommer att göras genom uppköp av utsläppskrediter i andra länder. Det är förstås inte fel att minska utsläppen i andra länder, men de ansträngningarna borde inte avräknas det nationella klimatmålet.

 I OECD-rapporten ”Taxation, Innovation and the Environment – OECD 2010” jämförs i-ländernas olika nivåer av miljö- och energiskatter. I den ser man att Sverige numera ligger långt ifrån toppen vad det gäller att ta ut skatter och avgifter på det som smutsar ned. Åtminstone nio länder, till exempel Danmark, Nederländerna och Finland, har högre miljöskatter än Sverige om man räknar i förhållande till BNP.

De flesta inser nog det ohållbara i detta. Först och främst släpper varje svensk ut ungefär 10 ton koldioxid per år. Det är långt mer än vad som är hållbart.  Men ett annat skäl till varför det är viktigt vad små aktörer gör är att de kan tjäna som goda exempel. Det är just tack vare att enskilda länder har gått före andra vi har kunnat dra nytta av deras framsteg.

Det är klart att Sverige återigen skulle kunna bli ett land som tar täten i miljöfrågor. Det är dags att vi använder skatter och avgifter för att göra det dyrare att släppa ut samt att generera nödvändiga resurser till miljöarbetet.

Att vi verkar för en minskad köttkonsumtion och hjälper skolor och alla privatpersoner som vill äta mer vegetariskt. Att vi antar en målsättning om 100 procent förnybar energiproduktion och en avveckling av kärnkraften. Att mer transporter sker på järnväg och att vi gör massiva investeringar i kollektivtrafiken. Vi måste införa ett nytt och additionellt klimatbistånd för att hjälpa utvecklingsländerna med deras klimatarbete.
Sist men inte minst måste vi återigen blir en röst till stöd för de fattiga länderna, de som idag drabbas extra hårt av klimatförändringen. Detta arbete skulle kunna börja redan nu i november då världens länder möts i Warszawa för nya klimatförhandlingar.

Det är just detta jag skulle önska att Fredrik Reinfeldt talade med Barack Obama om.

Att vi i lilla Sverige kommer att ta ett större ansvar för att den industrialiserade världen ska sluta att tära på planetens begränsade resurser och att vi ska hjälpa den fattiga världen när jorden blir allt varmare.

Någon måste göra det. Sverige har en tradition av att våga sätta sig upp mot stormakter. Det är dags att göra det igen, även om det var länge sedan sist.

Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

2 svar till ”Obamabesöket”

  1. Profilbild för Fredrik Sjölin
    Fredrik Sjölin

    Obama måste skyddas framförallt mot stenkastarvänstern.
    Jag tycker du skall ta dina kompisar i örat eller valfri kroppsdel och be dom behandla en gäst som just gäst.

  2. Profilbild för jens
    jens

    Fredrik, jag har inga kompisar som kastar stenar. Vi får ta dom i öronen tillsammans isåfall, i den mån stenar kommer kastas (vilket jag inte tror).