Svensk miljöbeskattning inte längre bäst

I Sverige finns det näst intill ett konsensus kring att våra skatter och avgifter på miljöförstörande verksamhet ligger på en hög nivå. Men hur är det egentligen? Hur ligger vi till om vi jämför oss med andra länder? Kanske har vår verklighetsbeskrivning passerat bäst före datumet, d v s att våra miljöskatter var ambitiösare förr?

Jag bad riksdagens utredningstjänst, RUT, titta närmare på detta. RUTs rapport finns här: miljöskatter_rut_holm (som pdf).

I OECD-rapporten ”Taxation, Innovation and the Environment – OECD 2010” jämförs i-ländernas olika nivåer av miljö- och energiskatter, vilket är den rapport RUT lutar sig mot (det är inte exakt definierat vilka skatter som avses, men främst skatter som rör energi och fossila bränslen). Sverige ligger visserligen över OECD-snittet, men vi är långt från bäst. Åtminstone nio länder, t ex Danmark, Nederländerna och Finland, har högre miljöskatter än Sverige om man räknar i förhållande till BNP (vilket är ett rimligt mått). 

RUT konstaterar:
”Vid en jämförelse inom OECD framstår Sverige snarast som ett medelland med avseende på användningen av miljöskatter.”

Samt: 
”Danmark och Nederländerna har som jämförelse ett väsentligt högre uttag av miljöskatter än Sverige…”

Ännu tydligare blir det om man tittar på miljöskatternas utveckling över tid. Jämfört med både 2002 och 1996 har miljöskatternas andel av de totala skatteintäkterna gått ned betänkligt i Sverige. Idag utgör miljöskatternas andel inte mycket mer än ungefär 5 procent av Sveriges totala skatteintäkter. Detta är lite av en allmän trend bland OECD-länderna, miljöandelen av skatteuttaget blir allt mindre hos de flesta. Men det finns också undantag, exempelvis Nederländerna och Turkiet.

Som parantes kan Grekland nämnas. 1996 hade de högst andel miljöskatter av alla OECD-länder. Idag har detta halverats. Man undrar varför? Är det för att de andra skatterna har höjts eller för att miljöskatterna gått ned? I vart fall är denna dimension; möjligheten att beskatta det som smutsar ned något som nästan helt saknas i EUs och IMFs åtgärdsprogram för landet som främst drabbar vanligt folk. Genom att införa ex vis en koldioxidskatt skulle landet dra in stora summor till statskassan och samtidigt minska utsläppen. Varför föreslår man inte detta?

Av detta kan man dra slutsatserna:
1. Sverige är långt från bäst i världen på miljöskatter.
2. Sverige och de flesta andra OECD-länderna har dragit ned på miljöskatternas andel av de totala skatteintäkterna.
3. Sverige halkar efter många andra jämförbara länder.
4. Vi borde kraftigt höja våra miljöskatter (något Vänsterpartiet föreslår).


Publicerat

i

av