Ingen klimatförnyelse från Ek

Då har jag haft min första drabbning med nya miljöministern, Lena Ek. Vi hade överläggningar på miljö och jordbruksutskottet om bland annat klimattoppmötet i Durban och det stora miljömötet i Rio, Brasilien, juni 2012. Skulle Lena Ek passivt ta efter Andreas Carlgrens klimatpolitik, eller skulle något nytt komma? Tyvärr blev jag besviken. Regeringens hållning inför båda toppmötena är passiv och man förlitar sig på att EU ska göra jobbet.

Inför Durban väckte jag bland annat dessa frågor för miljöministern:

* Kommer regeringen verka för att EU skalar upp sina minskningsambitioner, från 20 till minst 30 procent?
* Kommer regeringen verka för en reform av CDM-systemet så att det totalt sett blir färre krediter och att det fungerar bättre än idag?
* Kommer regeringen verka för att överskottet av utsläppsrätter (AAU) inom FN-systemet inte flyttar över till nästa period av utsläppshandel (efter 2012)? Kommer Sverige annulera sitt stora överskott av utsläppsrätter.
* Vilken finansieringsmekanism (t ex skatt på flygbränsle, intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter, Tobinskatt o dyl) driver Sverige i de internationella förhandlingarna ?

Tyvärr var inget av svaren på dessa frågor särskilt upplyftande. Trots att Lena Ek tidigare har drivit att EU ska skärpa sina klimatambitioner tycks det inte vara något hon nu längre driver som minister. Om Sverige bidrar till en reform av CDM-systemet fick jag inte svar på, inte heller om det fanns någon klimatfinansieringsmekanism som regeringen drev. Ek menade att den svenska linjen var att den kommande handelsperioden med utsläppsrätter, AAUs, måste utformas så att miljöintegriteten bibehålls (upprättas?). Men vad som ska hända med det svenska stora överskottet, liksom andra länders, fick vi inget besked om.

V, S och MP reserverade oss därför både mot den svenska positionen inför Durban liksom inför Rio. De som hade hoppats på en förnyelse av klimatpolitiken med Lena Ek har efter dagens överläggningar skäl att känna sig besvikna. Tyvärr.