Närhetsprincipen

Idag har riksdagen förkastat, på förslag av oss i Miljö- och jordbruksutskottet, EUs förslag om att använda 500 miljoner euro (!) för att köpa upp mat från EUs livsmedelsöverskott. Maten skulle sedan ha delats ut till ”de mest behövande”. Det är inte så svårt att ha invändningar i sak mot att EUs jordbruksbudget ska svälla ännu mer. Det var en enig riksdag som fattade beslutet, det tackar man för.

Men frågan är egentligen mest principiellt intressant. Riksdagen opponerar sig nämligen mot förslaget med hänvisning till subsidiaritetsprincipen. Om ett beslut kan tas på närmare nivå ska så göras. I det här fallet menar vi, förutom att det är fel att öka på jordbrukssubventionerna, att EU inte ska fatta beslut om det som rör medlemsländernas socialpolitik.

I och med EUs nya fördrag, Lissabonfördraget, finns en chans för medlemsländerna att skicka tillbaka lagförslag från EU. Om minst en tredjedel av de 27 parlamenten inom åtta veckors tid opponerar sig mot ett förslag skickas det tillbaka till EU-kommissionen. Jag har alltid tyckt att detta är lite av skendemokrati. Kommissionen kan ju ändå återkomma med samma förslag som parlamenten har protesterat mot. Kommissionen tutar alltså innan den kör över oss. Och åtta veckor i denna värld är en mikrosekund. I fallet ovan har vi bara fem dagar (!) kvar på oss att övertyga de andra parlamenten.

En verklig demokratisk reform hade varit om parlamenten verkligen hade involverats i lagstiftningsarbetet på EU-nivå och om det hade varit från parlamenten lagstiftningsinitiativet hade kommit, inte från kommissionen.

Men nu är det som det är och jag kommer iallafall göra allt jag kan för att värna närhetsprincipen. Men det behövs en del för att det ska kunna funka någorlunda. Det borde t ex finnas en ansvarig i varje parlament som håller underhandskontakt med de andra parlamenten. Ska man lyckas stoppa knäppa EU-förslag inom åtta veckor måste kontakten tas omedelbart när de anmäls hos riksdagen (det räcker inte att bara rapportera till databasen Ipex). Jag tror inte att riksdagen har någon sådan funktion ännu, men det går förhoppningsvis att ändra på.

Än så länge tror jag att de nationella parlamenten aldrig har lyckats skicka tillbaka ett ärende med den nya hänvisningen till subsidiaritetsprincipen. Men med lite bättre koordinering ska vi se till att vi snart ser den första gången.