Har just talat inför bangladeshier i exil i Stockholm. Få andra länder är ett så tydligt exempel på den orättvisa som klimatförändringarna medför. Genom att vara ett låglänt land med stor befolkning (166 miljoner på mindre än en tredjedel av Sverige) är man extremt känsligt för problem som havsnivåhöjning, sinande floder och ett allt hetare klimat.
En medborgare i Bangladesh släpper i genomsnitt endast ut en trettiondel så mycket växthusgaser som en svensk gör. Ändå är det bangladeshierna som tvingas fly från sina byar och åkermarker på grund av klimatförändringarnas verkningar. Inom två decennier förväntas 20 miljoner av landets medborgare att vara på flykt undan klimatförändringarna. Sverige skulle kunna, och borde, göra en skillnad för alla dessa människor: Genom att kraftigt minska våra egna utsläpp, att satsa på klimatbistånd (och inte urholka den nuvarande biståndsbudgeten, som regeringen gör) och genom samarbete så att Bangladesh och andra fattiga länder inte upprepar samma misstag som den rika världen redan har gjort.
Jag talade om detta på kvällens möte, arrangerat av Bangladesh Freedom Fighters Solidarity Council. De är en organisation som verkar för upprättelse och rättvisa för de kanske upp till tre miljoner offren i det folkmord som Pakistans militär och paramilitärer utförde 1971, när Bangladesh gick från att vara Östpakistan till ett självständigt land. Jag hoppas att Sverige kan ge det bangladeshiska parlamentet och regeringen stöd i sina nyliga beslut att verka för att de ansvariga ska dras inför rätta.