Miljön vann mot marknadsfundamentalismen

Ah, vilken lättnad. I tisdags kom EU-domstolens dom i ärendet C573/12. Företaget Ålands vindkraft AB hade stämt Sverige för att de inte fick ta del av det svenska elcertifikatsystemet. EU-domstolens generaladvokat hade i ett förhandsutlåtande sagt satt det svenska systemet stred mot EU-rätten och skulle behövas öppnas upp för hela den europeiska marknaden. Det skulle sannolikt blivit dödsstöten för vårt system med elcertifikat som framgångsrikt fått fram mycket förnybar energi.

Jag kan konstatera att domstolen inte var riktigt så marknadsfundamentalistisk som jag befarat. Domstolen slår bland annat fast:
”Medlemsstaterna är inte skyldiga att stödja produktion av energi från förnybara energikällor i andra stater inom unionen.”

Det är bra. För en gångs skull har miljön vunnit över marknadsfundamentalismen i EU. Det är ovanligt.

Nu kan vi fortsätta med våra elcertifikat och se till att systemet blir bättre så att vi kan fortsätta utbyggnaden av förnybar energi i Sverige. Vi ska självklar verka för mer förnybart även i andra länder, men det får bli med system och målsättningar som är riggade för för detta (vilket vårt elcertifikatssystem inte är).

Almedalen 2014

Snart är det dags för Almedalsveckan på Gotland. Jag kommer vara där tisdag till lördag. Mitt program är rätt späckat. 19 schemalagda aktiviteter på fyra dagar! Nedan de offentliga debatter/seminarier som jag medverkar i (obs! jag har annat inbokat också, men det är inte offentliga möten). Kom gärna förbi!

Ti 1/7
9.00-11.00 Miljöaktuellt. Grillning av politiker. Fornsalen Gotlands Museum
12.00-12.50 Fossilfri fordonsflotta. Fornsalen Gotlands museum.
13.30-15.00 Hagainitiativet, Mer action i klimatfrågan, Teaterskeppet
14.45-16.15 The Sea as a Resource. Almedalsbiblioteket.
16.30-17.00 Bilen i framtiden. Debatt mot Lars Tysklind (FP), Skeppsbron. Arr: Bil Sweden.
18.00-24.00 Studiebesök till Stora Karlsö med bl a WWF.

On 2/7
7.45-9.45 Exploatering av alunskiffer. Debatt. Arr: SNF m fl. Strandgatan 18.
10.00-11.00 VD med fika. Hagainitiativet, hamnplats 209. Sofia Arkelsten (M), Jens Holm (V) frågar ut företagsledare om miljö.
11.00-12.00 Mod som förändrar världen. Högskoland, B24.
13.00-14.30 Östersjön 2020 – vad vill de politiska partierna göra för att nå miljömålen? Debatt. Almedalsbiblioteket
15.05-15.20 Debatt miljö- och skogspolitik. Jens Holm (V) Karin Karlsbro (FP). Arr: SNF. Strandgatan 25.
16.00-17.45 Djurfrågor i fokus. Debatt. Arr: Djurens Rätt. Högskolan, B23.
17.00-18.45 Så når vi fossilfri fordonsflotta. Strandgatan 18. Obs! Jens Holm från kl 18.00.

To 3/7
14.00-15.45 Debatt om koldioxidlagring. Arr: Heidelberg group, Cementa, Bastor m fl. Miljöaktuellts arena.
16.00-17.00  WWFs granskning av partiernas miljöpolitik. Arr WWF. Teaterbåten.
17.00-18.45   Vi är laddade – är ni klara? Eon, Sweko, Gröna bilister, m fl, Strandg 18, Sjöbergs bakgård,
19.30         Stora Miljökvällen. Gotlands museum, Strandgatan 14.

Fre 4/7
Vänsterpartiets dag!
10.25-11.00 Sveriges Radio debatt
11.30-12.00 Sveriges Radio. Intervjuas av P5.
14.00-14.30 Vägval Europa: Vilka frågor vill Vänsterpartiet driva på EU-nivå? ARR: EU-kommissionen. Strandvägen, H522.
19.00 Jonas Sjöstedt talar i Almedalen.

Lö 5/7
Hemresa till Stockholm.

Sätt åt matfuskarna

Att vi ska kunna lita på den mat vi äter borde vara något av det mest självklara som finns. Men det är det inte. DN berättar idag om det som är en trend runt om i Europa, nämligen att det finns organiserad brottslighet bakom matfusket. Matfusket är utbrett. Och det finns stora pengar att tjäna. Straffen är nästan obefintliga.

2006 tog riksdag och regering bort fängelsestraffet för den som fuskar med mat. Idag döms endast böter för brott mot livsmedelslagen. Så här i efterhand kan vi konstatera att det var ett mycket dåligt beslut. Vänsterpartiet vill därför skärpa straffen mot de som fuskar med mat. Det är något som dessutom Livsmedelsverket krävt vid upprepade tillfällen av regeringen.

För ett par veckor sedan tog jag upp frågan med både landsbygdsminister Eskil Erlandsson och justitieminister Beatrice Ask. De har inte stängt dörren helt för hårdare sanktioner i livsmedelslagen, men det borde ha kommit för länge sedan och ännu har regeringen inte lagt fram något konkret förslag. Det behövs kanske en ny regering för att det ska bli av… 

Se mina debatter; med Erlandsson och med Ask.

Allt talar mot Förbifart Stockholm

Idag har jag och flera andra ett inlägg mot Förbifart Stockholm, i Dagens ETC. Läs det där eller nedan.

Allt talar mot Förbifart Stockholm
Dagens ETC, 2014-06-23
Tanken bakom Förbifart Stockholm är att den trafik som ska förbi staden inte ska köra igenom. Så tror de flesta ännu i dag men ”Förbifarten” blir ingen förbifart enligt Trafikverkets beräkningar. Högst tre procent av trafiken är genomfartstrafik. Övriga 97 procent är trafik som ska till eller från mål i regionen. Det innebär ökade köer i de centrala delarna – inte tvärtom.

I dag sker 50 procent av arbetsresorna kollektivt. Klimatkrisen kräver ett stopp för utsläpp av växthusgaser. Alla experter hävdar att bilismen därför måste minska kraftigt. Glädjande nog planar nu bilanvändningen ut i hela världen och mycket tyder på en framtida minskning. En utplaning har vi redan sett i bland annat Sverige, Japan och USA.

Förbifart Stockholm bidrar enligt alla prognoser till att bilandelen och utsläppen av växthusgaser ökar. Helt oavsett utvecklingen i övrigt.

Vägprojektet innebär en miljömässig katastrof för Skärholmen och områdena runt Järvafältet.

Samtidigt dras den i tunnel i villaområden och på kungens och Wallenbergs marker på Lovön. I stadens låginkomstområden, redan allvarligt skadade av E4 och E18, förstörs det som är kvar.

Förbifart Stockholm skadar Grimsta och Hansta naturreservat och Natura 2000-områden. Skog huggs ner och vattennivån sänks, vilket torkar ur bäckar och våtmarker. Detta går enligt Miljöförvaltningen inte att kompensera.

Hamnar för byggandet förstör också miljön och skapar buller som stör många människor under den tioåriga byggtiden.

Motorvägen orsakar allvarliga luftföroreningar. I hela tunneln och vid mynningar och ventilationstorn är gifthalterna upp till 100 gånger högre än fastställda gränsvärden för uteluft.

Enligt Trafikverket kommer 20 personer varje år att dö en för tidig död till följd av den dåliga luften i tunneln. Flera tusen kommer att skadas. Även i bilar och bussar kan halterna bli 10-20 gånger över gränsvärdena.

Det är absurt att bygga detta trafikmonster för minst 50 miljarder kronor i en tid när bilismen måste minska, växthusgasutsläppen upphöra, kollektivtrafiken förstärkas och cyklandet öka.

Det vi behöver i dag är inte motorvägar för några få – det är ett kraftfullt regionalt cykelvägnät och en utbyggd och väl fungerande kollektivtrafik för alla.

Vissa tror att det inte går att stoppa mastodontprojektet Förbifart Stockholm. Det är fel. Det är klart att det går. Alla argument talar mot Förbifart Stockholm: miljön, folkhälsan, Stockholms socio-ekonomiska integration och kollektivtrafikens framtida behov. Därför ska Förbifart Stockholm inte byggas. Alla resurser borde gå till kollektivtrafiken och cykeltrafiken.

Jens Holm (V)
riksdagsledamot, bor i Enskede

Ann-Margarethe Livh (V)
gruppledare Stockholms stad, bor i Rinkeby

Läge för omtag av EU-politiken

Jag har ett inlägg i Flamman. Läs det där eller nedan.

Läge för omtag av EU-politiken
Flamman, 2014-06-04
Valresultatet i EU-parlamentsvalet var nog den sista smärtsamma bekräftelsen på att Vänsterpartiet håller på att bli irrelevant som politisk kraft i EU-sammanhang. Det är mycket oroväckande och åtgärder borde vidtas. Vänsterpartiet fick 6,3 procent av rösterna och visst är det en liten framgång jämfört med tidigare val. Men när vi har en högst ouppskattad borgerlig regering och när det blåser vänstervindar borde Vänsterpartiet förstås kunna prestera bättre.
Men det som stör mig mest är att det som tidigare varit vårt trumfkort allt mer håller på att bli en kvarnsten; EU-motståndet. Jag är EU-motståndare. EU-fördraget kräver fri rörlighet för företagen och de tjänster som de vill bidra med. Miljöpolitik, arbetsrätt och andra progressiva grundbultar i politiken är satta på undantag. EU är odemokratiskt; endast tjänstemannaorganet EU-kommissionen får lägga fram förslag till nya lagar, lobbyismen är institutionaliserad och över det hela vakar EU-domstolen som korrigerar alla länder med dryga böter om de inte följer påbuden från Bryssel. EU:s politik gentemot omvärlden är nykolonial, vilket avspeglar sig i såväl fiskepolitik och handelsavtalen som flyktingpolitiken. EU:s gemensamma jordbrukspolitik är en gigantisk byråkratisk pengaslukande och kemikaliepådrivande koloss. Dessutom bygger EU i det fördolda upp en militär komponent, som är mycket oroväckande.

Men i EU-valet vill väljarna veta vad partierna vill göra i Bryssel. Vänsterpartiet har gjort allt för att tala om det. Vi har taggat ned på EU-motståndet, svenskarna har trots allt sagt ja till EU. Men det där förstår inte väljarna. Är man progressiv tycker man att Vänsterpartiet i grunden har goda värderingar, men rösten får istället falla på MP, som inte har motståndet i vägen för sig. Om man dessutom är mer än bara progressiv upplevdes Fi i detta val som ett mer systemkritiskt alternativ och många röster gick därför dit.
Att Vänsterpartiets partistyrelse (PS) dessutom valde att nedprioritera miljön och klimatet; den fråga som väljarna upplevde som viktigast i EU-valet, var ett gigantiskt misstag. Hur kunde PS göra en sådan missbedömning? Att driva ”Inte till salu” funkade inte heller (även om handelsavtalet TTIP kom som en liten men otillräcklig räddningsplanka).

Men valet är passerat och vi kommer att repa oss. Vänsterpartiet har ett gyllene läge inför valen i höst och allt talar för en stor valframgång.
Men vad det gäller EU-frågan måste partiet ta sig en rejäl funderare. Jag vill att Vänsterpartiet, i egenskap av EU-kritiker, ska kunna spela en relevant roll i alla EU-sammanhang. Hur skulle det kunna se ut? Senast 2017 kommer Storbritannien att folkomrösta om sitt EU-medlemskap. Storbritannien har redan nu samtal på gång med Bryssel om möjliga förändringar i avtalet med EU. Man kommer med andra ord att kunna se till att man får långtgående förbättringar i relationen med EU, allt för att britterna ska rösta ja i folkomröstningen. Det här kan Vänsterpartiet dra nytta av. Det är nu läge för en omförhandlad relation till EU även för Sverige.

Kanske skulle Vänsterpartiet kunna lägga fram några förslag på förbättringar av EU. Vi skulle kunna säga: Vi vill ha ett socialt protokoll, en miljögaranti det vill säga att miljö (även folkhälsa och djurskydd) ska överordnas marknaden samt ett bindande undantag från EMU. Om vi får detta släpper vi vårt EU-motstånd, antingen för gott eller för överskådlig framtid.
Detta vore att placera sig i centrum för EU-debatten. Det vore också att faktiskt kunna få igenom något positivt gentemot EU. Och vilka skulle vara bättre skickade att ställa dylika krav än de som just är kritiska till EU.
Skulle vi få igenom våra krav? Jag vet inte, men vi skulle garanterat placera där vi ska vara och påverka. I centrum för EU-debatten.

Jens Holm (v)

Alternativ till Förbifart Stockholm

På fredag 13 juni kommer jag debattera ett av Sveriges dyraste och onödigaste motorvägsbyggen någonsin, Förbifart Stockholm med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Regeringen påstår att motorvägen nu kan börja byggas, trots att den avfärdas av Naturvårdsverket och att det fortfarande pågår flera rättsliga prövningar av bygget. Läs min interpellation nedan. Tillsammans kan vi stoppa detta och istället se till att de 45 miljarderna går till kollektivtrafiken och utbyggd cykelinfrastruktur.

Alternativ till Förbifart Stockholm
Förbifart Stockholm kan bli ett av Sveriges största och dyraste motorvägsprojekt någonsin, med en slutnota kring 45 miljarder kronor (inklusive ränta). Motorvägsbygget kommer att leda till ökad vägtrafik och kraftigt försvåra för Stockholmsregionen och Sverige att nå sina miljö- och kvalitetsmål. Av det skälet avfärdar vår expertmyndighet Naturvårdsverket Förbifart Stockholm. Dessutom kommer ingreppen i delar av Stockholmsområdet att bli omfattande. I Skärholmen och kring norra Järva dras motorvägen i ytläge. Invånarna i dessa områden kommer att få en kraftigt försämrad närmiljö. Partikelnivåerna i Förbifart Stockholms tunnlar kommer att bli så höga att det vissa dagar kommer vara direkt skadligt att resa där. Ännu finns ingen lösning på detta problem.

Stockholmsregionen är i starkt behov av utbyggd kollektivtrafik och infrastruktur för gång- och cykeltrafikanter. Det behövs nya tunnelbanelinjer, tvärlinjer för att knytta ihop t-bana och pendeltåg, nya bussar, båttrafik och riktiga cykelbanor (inte livsfarliga cykelfält mitt i vägen). Byggs Förbifart Stockholm omöjliggörs dessa investeringar. Ett konkret exempel på denna motsättning är hur regeringen hanterat intäkterna från trängselskatten i Stockholm. Hittills har inte en enda krona av intäkterna från trängselskatten gått till kollektivtrafiken, trots att en del av syftet var just att kollektivtrafiken skulle byggas ut. Den borgerliga regeringen har tagit alla pengar till vägar, inte minst till de dyra projekteringskostnaderna för Förbifart Stockholm.

Den 15 maj avslog regeringen överklaganden av Förbifart Stockholms arbetsplan. Samma dag annonserade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd i ett pressmeddelande att ”Förbifart Stockholm kan börja byggas redan i sommar” (Pressmeddelande näringsdepartementet 15/5-14). Det är ett mycket förvånande uttalande för att komma från ett statsråd eftersom viktiga delar av projektet fortfarande är under rättslig prövning. Delar av Förbifart Stockholm har exempelvis inte fått godkännande enligt miljöbalken. Det ska avgöras av mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt. De väntas inte komma med något domslut förrän tidigast i slutet av 2014. Därutöver har delar av detaljplanen överklagats av privatpersoner och organisationer. Dessa överklaganden har ännu inte avgjorts.  Dessutom skriver regeringen i nämnda pressmeddelande att bygget endast kan startas i de delar av ”vägbygget som inte kräver tillstånd enligt annan lagstiftning än väglagen”. Det torde vara en stor del av bygget som kräver annan lagstiftning än väglagen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern:

Avser ministern att påbörja bygget av Förbifart Stockholm innan det slutgiltiga godkännandet från Miljödomstolen och andra rättsliga instanser?

Vilka delar av Förbifart Stockholm bedömer ministern inte omfattas av prövning enligt annan lagstiftning än väglagen?

Hur mycket av intäkterna från trängselskatten i närtid (2014-2018) avser regeringen använda till kollektivtrafik och utbyggd cykeltrafik?

Avser ministern att skrota planerna på Förbifart Stockholm och istället lägga alla pengar på utbyggd kollektivtrafik och cykel- och gånginfrastruktur?

Jens Holm

Vår köttfrossa gör att grisarna lider

Vad bra att grisarnas situation har kommit upp i valrörelsen. Men jag saknar engagemanget för grisarna oavsett nationsgräns. Grisar lider även i Sverige. Därför vore en minskad köttkonsumtion det mest konkreta och bästa vi skulle kunna göra för djuren i vårt land och i hela världen. Läs mitt och Mikael Gustafssons inlägg i Aftonbladet idag. Och, ja, det gör stor skillnad vilket parti du röstar på i EU-valet. Vänsterpartiet vill minska köttkonsumtionen och ha ett starkare skydd för djuren, i EU och i Sverige.

Vår köttfrossa gör att grisarna lider
Aftonbladet, 2014-05-24
Vi gläds åt det stora engagemanget för grisarnas bästa. Men samtidigt går det inte att komma från känslan att det är lite av att kasta sten i glashus då brösttonerna höjs mot utländskt kött och det svenska grisköttet framställs i Sörgårdstermer. Sedan 1950 har köttkonsumtionen i världen mer än femfaldigats. Bara i Sverige har konsumtionen gått upp med 40 procent sedan 1990. Är det någon som tror att detta inte inverkar på hur vi behandlar våra djur? Hur de avlas fram? Hur de föds upp? Hur de transporteras? Hur de slaktas?

Uppfödningen av grisar i många EU-länder är värre än i Sverige. Att kapa grisarnas knorrar och att fixera suggor i bås under långa perioder är oacceptabelt och dessutom i strid med EUs lagstiftning. Detta förfarande måste upphöra. Vi har agerat både mot EU-kommissionen och den svenska regeringen för att något ska hända.

Men det går inte att komma ifrån att förhållandena för våra svenska 2,5 miljoner konventionellt uppfödda grisar inte heller lämnar något större utrymme för rätten till ”ett naturligt beteende” som vår svenska djurskyddslag slår fast. Några kanske har Djurrättsalliansens bilder för ett par år sedan kvar på näthinnan. Organisationen hade dokumenterat förhållandena på ett 90-tal svenska uppfödare som avslöjade en rent förfärlig behandling av djuren.

Svinproduktion är en högst centraliserad och industrialiserad företeelse. I Sverige föds den absoluta merparten av grisarna inomhus på betonggolv utan möjlighet till utevistelse (ungefär en procent är KRAV-grisar, och för dem gäller andra regler). Miljön är torftig och stimulansfattig. Diarré, magsår, luftvägssjukdomar och beteendestörningar är några vanligt förekommande åkommor. Hangrisarna kastreras utan bedövning. Det handlar om över 3000 griskultingar om dagen som får sina testiklar uppskurna. Utan bedövning. Unga grisar transporteras ofta iväg till en intensivuppfödning. Efter sex månaders torftigt liv väntar en ny djurtransport med minimalt utrymme till ett slakteri. I Sverige trängs två fullstora grisar per kvadratmeter på djurtransporten.

Grisar är intelligenta och sociala djur. Får de leva ett naturligt grisliv går de utomhus och bökar, bygger bon och lever i grupper. Att böka är en del av deras grundläggande beteende. Men dagens intensiva produktion omöjliggör detta.

På sistone har det också blivit vanligt att svenska grisproducenter skickar grisar både för intensivuppfödning och för slakt i andra länder, främst Polen och Tyskland. Djurtransporten blir längre än den svenska gränsen, åtta timmar. Det är grisarna som får betala priset i form av ökat lidande.

Här finns det mycket att göra. Våra offentliga upphandlare ska kunna ställa höga djurskyddskrav i upphandlingen av livsmedel. Handeln måste också ta ett mycket större ansvar och utesluta kött som producerats på ett alltför oetiskt sätt. Vi vill också ha en obligatorisk ursprungsmärkning av allt kött, inklusive de sammansatta varorna.

Men vi kommer aldrig att lösa dessa systematiska missförhållanden om vi inte klart och tydligt uttalar att vi måste konsumera mindre kött. Det är den snabbt ökande köttkonsumtionen som fört med sig den intensiva produktionen där djurens rätt till naturligt beteende inte respekteras. Med en minskad köttkonsumtion minskar vi inte bara våra utsläpp av växthusgaser, vi får också bättre förutsättningar att behandla djuren på ett mer anständigt sätt. EUs subventioner till köttindustrin måste därför avskaffas, EUs normer för djurskydd måste höjas, vi vill också ha en djurskyddsgaranti så att alla länder kan gå före på djurområdet och vi behöver en handlingsplan för minskad köttkonsumtion och mer vegetariskt i Sverige och i EU.

Jens Holm (V), riksdagsledamot
Mikael Gustafsson (V), EU-parlamentariker

En socialist bör rösta socialistiskt

Igår skrev ETCs Johan Ehrenberg att han kommer att rösta på MP i EU-parlamentsvalet. Det får han förstås göra. Men jag tycker han gör fel. En socilist borde rösta på Vänsterpartiet. Det är kritiker som verkligen kan göra skillnad för miljön. En union som förhindrar medlemsländerna att föra en progressiv politik måste kritiseras. Läs mitt svar i ETC eller nedan. 

En socialist bör rösta socialistiskt
ETC, 2014-05-23

Johan Ehrenberg får förstås rösta på vilket parti han vill. Men han har fel när han skriver att MP i egenskap av att de släppt EU-motståndet kan driva klimatpolitiken med ”en helt annan trovärdighet”. Jag är den förste att hålla med om att MP har en bra klimatpolitik, men det är också som Ehrenberg konstaterar att i Sveriges riksdag har Vänsterpartiet föreslagit mer långtgående klimatmål och avsevärt mer pengar till klimatinvesteringar. Men blir man inte bättre på klimatpolitik i EU om man bejakar EU istället för att vara motståndare? Nej, jag tror snarare tvärt om.

Johan Ehrenberg är en varm anhängare av förnybar energi. Det är – som bekant – vi också. I Sverige var Vänsterpartiet (tillsammans med S och C) med och införde det s k elcertifikatsystemet för förnybar energi. Alla som producerar förnybart i lite större omfattning kan räkna med att de stora energibolagen köper upp energin i form av elcertifikat. Detta är välfungerande system som borde byggas ut och kompletteras med direkta stöd. Men nu vet vi inte hur det kommer att gå. Och det är EUs fel. EU-domstolen håller nämligen på att granska det svenska elcertifikatsystemet efter en anmälan av ett åländskt företag. Och i januari i år kom EU-domstolens generaladvokat (Mål C 573/12) med ett utlåtande där man säger att det svenska systemet med elcertifikat strider mot EUs princip om fri rörlighet för varor och tjänster. Om svenska företag har rätt till elcertifikat måste andra europeiska företag också ha det. Skulle generaladvokatens beslut gå igenom i den högsta instansen, EU-domstolen, skulle det sannolikt få helt förödande konsekvenser för vårt elcertifikatssystem och därmed för utbyggnaden av den viktiga förnybara energin. Här kan tilläggas att domstolen i de flesta fall följer generaladvokatens förslag.

Förnybar energi i ett land står mot principen om en fri marknad i EU. Vilket ska väga tyngst? För en socialist, klimataktivist och EU-kritiker borde svaret förstås vara att marknaden aldrig ska få förhindra länder att gå före på miljöområdet.

Vi kan ta ett annat exempel. Både jag och Johan Ehrenberg brinner för egen el. Och Ehrenberg känner väl till att den borgerliga regeringens förslag på området med ett skatteavdrag istället för regelrätt nettodebitering är uselt. Ehrenberg känner också till att regeringen motiverar sitt förslag med att de är förhindrade av EUs momslagstiftning att lägga fram ett förslag om nettodebitering. Jag tycker förvisso att regeringen borde lägga fram det ändå (och ett par EU-länder har ju nettodebitering), men vi ser att EUs momslagstiftning försvårar, inte underlättar, ett progressivt förslag om nettodebitering. Återigen; EU-harmonisering står mot progressiv miljöpolitik i medlemsländerna. Här behövs EU-kritiker som just tar upp det bisarra att progressiv klimatpolitik förhindras av EU.

Det här är inga enskilda exempel. Inom EU råder marknadsfundamentalismen. Den är inskriven i EUs fördrag. När jag gick igenom domstolens domar under en femårsperiod från 2004 i fall där miljö stod mot den inre marknaden vann marknaden varje gång. Ja, i alla 19 fall. 19-0 till marknaden alltså (se gärna min bok ”EU inifrån” sid 48). Sedan dess har domstolen dömt ett fåtal gånger till miljöns fördel, men inriktningen är fortfarande klar. Marknaden är överordnad progressiv miljöpolitik. Som bekant gäller det också för arbetsrätten och andra viktiga värden.

Vänsterpartiet vill förstås ändra på allt detta. Vi vill ha ett socialt protokoll för att garantera arbetsrätten och förhindra lönedumpning. Vi vill ha en miljögaranti som tydligt slår fast att miljö alltid måste vara överordnad marknadskraven. Vi vill ändra detta på EU-nivå. Om vi inte skulle vara bakbundna av EUs marknadsfundamentalism skulle vi förstås ha bättre möjligheter att föra en mer progressiv politik.

Dessutom kompromissar vi inte med vår välfärd. Varken den eller miljön är till salu.

Det tycker jag är rätt goda argument för en socialist att rösta just socialistiskt.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

Debatt om minskad köttkonsumtion

En minskad köttkonsumtion skulle kraftigt kunna minska våra utsläpp av växthusgaser och skapa förutsättningar för att föda upp djur på ett mer anständigt sätt. Jag har därför krävt en extra debatt om minskad köttkonsumtion. Läs min interpellation nedan eller på länken. Fredag den 13 juni vid kl 9.00 äger debatten rum i riksdagens kammare.

Den är ställd till miljöminister Lena Ek, men hon har lämnat över debatten till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Interpellation 2013/14:486 Minskad köttkonsumtion
Till Lena Ek
Av Jens Holm
Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Enligt FAO-rapporten Livestock´s Long Shadow står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Svenskarna äter i dag mer kött än någonsin. Sedan 1990 har konsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012 (Köttkonsumtionen i siffror, Jordbruksverket, rapport 2013:2). Även den svenska animaliekonsumtionen har en stor miljöpåverkan. Enligt Trends in greenhouse gas emissions from consumption and production of animal food products (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sonesson – Animal, July 2012) har utsläppen från den svenska konsumtionen av animalier ökat till 10 miljoner ton CO2e. 10 miljoner ton är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,4 miljoner personbilar. Forskarnas slutsats är att möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion är begränsade. Om världen ska lyckas att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader Celsius måste konsumtionen av animaliska produkter minska, menar man (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sonesson – Animal, July 2012).

I januari 2013 publicerade Jordbruksverket rapporten Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit? (Jordbruksverket, rapport 2013:1). I den lyfter de upp den snabbt ökande konsumtionen av animalier och vilka konsekvenser den kan få. Man konstaterar att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl samt att det med en minskad köttkonsumtion också följer bättre möjligheter att förse hela jordens befolkning med föda. I rapporten lägger man fram en serie förslag på åtgärder/styrmedel som skulle kunna bidra till en minskad köttkonsumtion. I sammanfattningen skriver man: ”Vi i västvärlden behöver äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. I synnerhet nötkött bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till att producera mat åt alla. Det gäller alla köttslag.” (Jordbruksverket, 2013, sammanfattningen, s. 5).

Precis som Klimatberedningen (SOU 2008:24) har konstaterat saknas det styrmedel inom jordbrukssektorn som är direkt riktade mot att minska utsläppen av växthusgaser. En ansvarsfull hållning vore därför att anta ett nationellt mål om en minskad köttkonsumtion. Vänsterpartiet verkar för det. Vi anser också att flera av de förslag för en minskad köttkonsumtion som Jordbruksverket har resonerat kring är intressanta och bör övervägas noggrannare av riksdag och regering. Vi behöver en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Subventioner till animalieindustrin borde fasas ut, skolor och andra offentliga inrättningar borde stimuleras att servera mer vegetarisk mat och information och utbildningsinsatser behövs också för en minskad köttkonsumtion, för att ta några exempel.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Lena Ek:

  1. Avser miljöministern att verka för en minskad köttkonsumtion?
  1. Avser miljöministern att verka för en handlingsplan för mindre kött och mer vegetabilier?