Tännsjö skriver bland annat:

”Kan Holm och Sjöstedt ha missat något i sitt krav om förnyelse? Jag tror det fattas en viktig pusselbit i deras förslag till ny EU-politik. Det känns som om vänstern inte har något bra svar på invändningen att den blivit nationalistisk. EU beskrivs som ett numera nödvändigt ont. Allt gott (demokrati, välfärd och så vidare) finns i nationalstaten. Men det är inte ett rimligt svar på globaliseringens utmaningar!

Mänskligheten står verkligen inför genuint globala problem, som inte kan lösas på nationell nivå, inte heller i fri samverkan mellan oberoende nationer. Det gäller frågor om krig och fred, om global rättvisa, om en hållbar utveckling av vårt klot. Dessa problem kan inte heller lösas av EU.

Problemet med EU är att också det är nationellt till sin strävan (Centern uttryckte det väl då de i den gångna valkampanjen pläderade för upprättandet av en ”god stormakt”). Men ännu en stormakt, i rivalitet med USA, Kina, Ryssland med flera mäktiga nationer, kommer att vara av samma skrot och korn som övriga stormakter och den kommer inte att göra världen fredligare, mera rättvis eller bättre anpassad till nödvändiga miljöhänsyn.”

Läs hela inlägget via länken ovan.

Idag kl 18.00 på Medborgarplatsen, Sthlm, är det demonstration för återupprättande av demokratin i Honduras. Välkommen!

Som om myndigheter säger man sig vara först i Europa med denna form av råd (jag vill minnas att Storbritannien gick ut med något liknande för något år sedan…). Framsynt, modernt och viktigt i klimatkampen är det i vart fall.

Men varför tror man att man måste skicka ut det på konsultation till alla andra EU-länder? Det är ju bara att lansera kostråden. EU ska inte besluta i allt.

Läs mer hos konsumentverket.

Själva kostråden (som pdf).

Se också hos Naturvårdsverket. 

Ska Volvo ha en chans att klara sig i framtiden gäller det att använda just de egenskaperna. På samma sätt som man har lyckats tillverka världens säkraste bilar måste man i framtiden tillverka de klimatvänligaste. Nedläggningen av gastillverkningen för några år sedan och den totala negligeringen av el- och laddhybridbilar straffar sig idag. Konkurrenter i Asien har kommit mycket längre i framtagandet av energisnåla och moderna bilar. Volvos bilar har länge tillhört de mest energislukande i Europa, och de som släppt ut mest koldioxid (med ett snitt på 180 gram/km). De nya dieselmodellerna väcker visst hopp med utsläpp närmare 100 gram/km.

Vad ska hända med företaget i framtiden? Ford, som äger Volvo, vill ju sälja det. Än så länge finns ingen köpare. Volvo vill fortsätta att utveckla nya modeller, och man har förhoppningsvis äntligen insett att det är miljö som gäller. Men det finns inga pengar i företaget för att satsa nytt. Inga banker vill ge lån till ett företag som har så låg kreditvärdighet som Volvo. Vad att göra? I USA går Obama in och köper upp aktiemajoriteten i General Motors. Visst, ambitionen är nog att sälja av när företaget kommit på rätt köl. Men ändok, den amerikanska staten är den störste enskilde ägaren i GM (nu Governmental Motors…).

Om den svenska regeringen ska involvera sig i Volvo tycker jag man ska göra likadant. Se till att få en del av ägandet. Med ägandet kommer också möjligheten att medverka till bilar med en säkerhet i världsklass och att Volvo kan bli ledande också på miljöområdet. Med ett statligt delägande över Volvo skulle man kunna rädda företaget och rädda tusentals jobb. I framtden skulle man också få del av vinsterna, vinster som skulle kunna investeras i miljö och välfärden.

Så skulle en vänsterpolitik för miljön och joben se ut.

Den fråga som annars har diskuterats mest är försöken från EU-parlamentet att avskaffa det svenska kravet på bedövning vid religiös slakt. Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) sa förra veckan att Sverige kommer att få ha kvar vårt krav på bedövning. Förhoppningsvis har han rätt. Men det som oroar mig är att länder i n t e kommer att ha rätt att stoppa produkter som kommer från andra länder där man inte uppfyller de nationella kraven. Det innebär att Sverige inte kan stoppa kött som har slaktats på ett sätt som strider mot svensk djurskyddslag. Det är illa.

Det hela står i Art 22a, se nedan.

2. However, Member States may not prohibit or impede the putting into circulation within their territories of products of animal origin derived from animals that have been killed in another Member States on the grounds that the animals concerned have not been killed in accordance with the stricter requirements imposed by their national rules .

Jag var ansvarig i miljöutskottet för slaktförordningen. Läs mina förslag till förbättringar här och här (efter att det klubbats av miljöutskottet). Tyvärr har det blivit om intet. Det ser ut som att det enda riktigt bra som nu kommer att gå igenom är att alla slakterier kommer att behöva en form av inspektör för att värna djurskyddet.

DN.

Hög tid för självkritisk utvärdering av EU-valet
Flamman 18/6-09
Vänsterpartiet gjorde ett riktigt dåligt resultat i valet till EU-parlamentet.  Visst var det rimligt att förvänta sig en viss tillbakagång, men slutresultatet 5,7 procent innebär mer än en halvering av 2004-års resultat. Backar vi så här mycket i kommande val försvinner vänsterpartiet från både riksdagen och EU-parlamentet. Det finns därför all anledning till självkritisk valanalys med sikte på nästa års viktiga val.

Vi tror att en huvudförklaring till det dåliga resultatet är att partiet uppfattas som omodernt och negativt i sitt sätt att formulera politik. För mycket fokus lade på att formulera vad som är dåligt med EU, för lite på vilka lösningar vi vill ha. Väljarna röstar på det parti som har lösningar och visioner, inte på dem som svartmålar och klagar. Vi är särskilt oroade över det stora tappet hos unga väljare, en målgrupp där vi traditionellt varit starka. De röstade istället på MP, PP och FI.

Till detta kommer aktuella faktorer som har med denna valrörelse att göra. Vi hade mindre välkända kandidater än andra partier och EU-valet är allt mer ett utpräglat personval. Om partiet i övrigt hade framstått som attraktivt med en spännande politik hade detta inte spelat lika stor roll. Ingen skugga ska dock falla på kandidaterna i sig. Eva-Britt, Hanna, Mikael och de andra kandidaterna har gjort bra ifrån sig. De slet hårt och utan deras goda kampanjande hade det sett betydligt värre ut.

EU, EU-debatten och EU-opinionen har förändrats under våra snart 15 år i unionen. EU-medlemskapet accepteras allt mer av väljarna som ett faktum. Det innebär inte att väljarna älskar EU eller är för hur unionen utvecklas idag. Men frågan om medlemskapet i sig blir i allt mindre en del av den aktuella debatten. Samtidigt kan man inte säga att Vänsterpartiets EU-politik har utvecklats. Partiet behöver en rejäl och förutsättningslös debatt om hur politiken ska formuleras och bedrivas.

Vi menar inte att EU har blivit bättre. Med Lavaldomen och de överkörda folkomröstningarna om Lissabonfördraget är det snarare tvärtom. Men läget är ett annat. I detta läge blir Vänsterpartiets ganska framskjutna motstånd mot medlemskapet i sig en paradox i debatten. Väljare som inte längre är emot medlemskapet hänger upp sig på vår ståndpunkt i frågan och ser inte den bra politik vi faktisk för i EU. Internt i partiet nöjer sig många med att vara emot och tar inte heller det egna arbetet i Bryssel och Strasbourg riktigt på allvar. Kunskaper om våra positioner i avgörande sakfrågor i EU blir därför dålig trots att allt mer av makten över politiken finns i unionen.

Många vänsterpartister tycker att utträdet är rätt i princip, men få tror att det är möjligt att uppnå i praktiken. Partiets företrädare hamnar ofta på defensiven i frågan. Partiet riskerar att uppfattas som om det utkämpar gårdagens förlorade strider istället för dem som kan vinnas idag. Denna hållning måste skärskådas kritiskt och formuleras om.

Vänsterpartiet bör säga tydligt att vi inte ser utträdet som en aktuell fråga framöver. Det innebär inte att vi ångrar att vi motsatte oss medlemskapet, men att vi inser att vi inom överskådlig framtid har förlorat den striden. Istället bör EU-politiken fokuseras på sakfrågor och att bekämpa unionens demokratiska brister, ökande makt och marknadsliberala karaktär. Det vore förödande för vår politik om vi blev ett ”ja till EU-parti” i mängden. Det saknas sakliga argument för en sådan omsvängning. Den skulle dessutom lämna över EU-motståndet till Sverigedemokraterna vilket både den seriösa EU-kritiken och antirasismen skulle förlora på. Vi är övertygade om att det går utmärkt att kombinera frän och principiell kritik mot dagens EU med att föra fram sakliga förslag om att förändra unionen.

Därför föreslår vi att Vänsterpartiets ledning snarast tar initiativ till en förutsättningslös valutvärdering och debatt om vår EU-politik. Den kan exempelvis utmynna i ett klargörande uttalande om EU-politiken på partiets kongress nästa år.

Jens Holm
Jonas Sjöstedt

Man skriver:
”Sammantaget delas mer än 14 miljarder euro av skattebetalarnas pengar årligen ut till jordbruks- och fiskenäringen i Östersjöregionen i form av EU-subventioner. Rapporten visar att minst 84 procent av subventionerna, eller omkring 12 miljarder euro, antingen kan klassas som miljöskadliga eller som missriktade genom att de inte används för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter…”

Kontraproduktiva bidrag och marknadsfundamentalism. Där har vi EU miljöprojektet i ett nötskal.