Idag är jag i Jönköping och träffar 700 mjölkbönder. Branschen är i kris och idag i Sverige lägger nästan en mjölkbonde ned sin verksamhet varje dag. Mjölkproduktionen är en del av det svåra läge som svensk livsmedelsproduktion befinner sig i i allmänhet. Idag kommer allt mindre av den mat vi äter från Sverige; endast hälften av maten. För drygt 20 år sedan låg siffran på ungefär 80 procent. Då hade vi en målsättning om att producera merparten av vår mat på hemmaplan.
Man undrar vad vi politiker kan göra för att hjälpa bönderna. Det är klart att politiken kan hjälpa till med en del. Några av mina, och Vänsterpartiets, förslag är.
Skydda lokal produktion. Den svenska matkrisen är en direkt följd av vår anslutning till EU. Hälften av all mat som konsumeras i Sverige är importerad, nästan allt kommer från andra EU-länder. Innan EU-anslutningen var nästan all mat som konsumerades i Sverige också tillverkad här. Jag tycker att det är helt logiskt att alla länder ska kunna brödföda sig själva. Självklart måste man kunna importera en del varor som kan inte kan producera själv, men den största delen av det vi äter; spannmålen, baljväxterna, potatisen, mjölk och andra animalier, kan vi och borde vi producera här i Sverige. Vi borde därför återinföra det självförsörjningsmål för livsmedel som vi hade innan EU-inträdet.
Vi borde också ha rätt att säga nej till import av mat som strider mot våra lagar. Idag ställer vi högre miljö- och djurskyddskrav på vår livsmedelsproduktion än vad man gör i andra EU-länder. Och det ska vi fortsätta att göra. Men då ska vi också ha rätt att tacka nej till det som inte når upp till vår standard. Det är inte OK med kött från andra länder som strider mot svensk djurskyddslag. Eller att antibiotika rutinmässigt används, eller att miljökraven är lägre ställda. Vi får gärna handla över gränserna, men handeln måste vara schysst och inget land ska tvingas sänka sina standarder. Jag vet att detta strider mot tanken om EUs inre marknad; där fri konkurrens ska råda och inga hinder för denna konkurrens får införas, men jag tycker att en bra miljö och omsorg om djuren är viktigare än fri konkurrens. Dessutom är det absurt att mat transporteras kors och tvärs mellan Europas länder. Om mat kan produceras någorlunda lokalt ska det främjas, inte motarbetas.
Offentlig sektor ska köpa mer lokalt. Vi vill att våra skolor, sjukhus, äldreboenden och resten av offentlig sektor upphandlar mer lokala livsmedel. Det är helt uppåt väggarna att vi med våra skattepengar göder storskalig livsmedelsindustri nere på kontinenten som producerar livsmedel i strid med svensk lagstiftning. Därför behövs en en ny lag om offentlig upphandling (ska komma nästa år) som ger större flexibilitet bl a att ställa krav på miljö, djurskydd och arbetsrätt. Det behövs också ökad stöd till upphandlarna så att de blir bättre på att ställa kravs som främjar högre kvalitet i upphandlingen. Jag välkomnar den nya upphandlingsmyndigheten som nu ska inrättas. Det kommer att göra det lättare att ställa just dessa krav.
Stöd till de som går över till eko. Vänsterpartiet vill stödja bönder som lägger om produktionen till ekologiskt; en produktion som ger oss stora mervärden i form av ökad biologisk mångfald och större omsorg om djuren. Det finns i dagsläget ett väldigt stort intresse från svenska folket att handla ekologiska varor. Det är toppen. Men produktionen har inte alltid hunnit med. Ofta ser vi importerade ekologiska varor (Sverige importerar eko-mat för flera miljarder kronor per år). Det här borde vi kunna producera själva. Därför är det en god ide att stödja alla bönder som vill gå över till eko.
Kreditgarantier i statsbudgeten. Vänsterpartiet och regeringen är överens om att avsätta 500 miljoner kronor i särskilda pengar till Sveriges bönder. Krediterna ska gå till de som har det svårt att få det att gå ihop ekonomiskt och som behöver akut stöd.
Nedsättningar på koldioxidskatten. Lantbrukarna kommer, i och med höstbudgeten som läggs inom kort, också att få rabatt på koldioxidskatten, även detta för att deras ekonomiska situation ska stärkas.
Regeringen håller också, tillsammans med alla partier, på att ta fram en livsmedelsstrategi som ska främja svenska livsmedel. Vänsterpartiet arbetar aktivt inom den utredningen.
Det finns vissa som tycker att vi ska sänka våra djurskyddskrav. Det tycker jag är ett dåligt förslag. Det är ju just genom högre ambitioner för djuren, och även för miljö, som vi får livsmedel med ett extra mervärde. Den svenska livsmedelsbranschen borde bli bättre på att tala om just detta.
Jag skulle också önska att Sverige mjölkbönder kunde pressa på Arla mer. Arla Foods är efter fusionen med danska MD Foods idag ett av världens största mjölkföretag. Företaget har blivit alltmer centraliserat och styrs nu från danska Århus. Gång efter gång har man sänkt avräkningspriset för mjölk, det pris man betalar för att köpa det bönderna producerar. Det här har möjligen gynnat ledningen för mejerikoncernen, men för de enskilda bönderna har Arlas politik varit destruktiv. Det är dags att Arla lyssnar på sina medlemmar nu.
I Sverige borde vi ha utmärkta förutsättningar att producera mer mat. Vi har rena jordar, rent vatten, friska djur, utbildad befolkning, stark hemmamarknad och ja, de flesta förutsättningar för att producera mer hållbar mat. Det gäller att vi inte sumpar detta utan ser värdet i att mat faktiskt produceras nära där den konsumeras. Läs gärna mer om detta i vår motion Hållbara matlandet Sverige