Tyska solundret

36 procent av världens totala andel solel.
En solenergiindustri som anställer 130 000 pesoner
Kärnkraft som ska avvecklas på tio år.
Detta sker i världens fjärde största ekonomi och sjunde största energiförbrukare: Tyskland.

Nedan bilder från min solenergistudieresa till Tyskland 25-26 september.
Längre ned en text om Tyskland och satsningarna på solelen.

bosch_fasad

 

 

 

 

 

 

Bosch solcellsfabrik i Arnheim. För fem år sedan hade man 500 anställda, idag 2600. Vertikala solpaneler utanför fönstren.

 bosch_trackers2

 

 

 

 

 

 
Solföljare utanför Bosch fabrik.

bosch_tak

 

 

 

 

 

 

 

 

Solceller med ljusinsläpp i taket hos Bosch.

grossmarkt_1

 

 

 

 

 

 

 

 

Solceller på Grossmarkt, Berlin.

grossmarkt_2

 

 

 

 

 

 

Grossmarkt 1,7 MW (!) installerad effekt. Största solcellsinstallationen på tak i Berlin.

 

IMG_3077

 

 

 

 

 

 

Grossmarkt, paneler utan lutning.

 

hautbahnhof_tak

 

 

 

 

 

 

 

 

Solceller med ljusinsläpp i taket på Hauptbahnhof i Berlin.

IMG_3139

 

 

 

 

 

 

Totalt finns ca 5000 kvm solceller installerade på taket till tyska Bundestag. 

  bundestag_solceller_tak2

 

 

 

 

 

 
Bundestag

bundestag_solceller_tak

 

 

 

 

 

 

 

 

Bundestag, solceller i bakgrunden.

IMG_3099

 

 

 

 

 

 

Vattenfall äger elnätet i Berlin. I Berlin kan producenter av förnybar energi lätt tanka ut det på nätet och få bra betalt. I Tyskland gå det, men inte i Sverige (åtminstone inte med en rimlig betalning).

automat_berlin

 

 

 

 

 

 

 

 

Parkeringsautomat, Berlin, som drivs med solceller.

automat2_berlin

 

 

 

 

 

 

 

 

Automat med solceller för lånecyklar, Berlin.

 

Det tyska solundret
Tyskland är det land i världen som har installerat mest solel. I fjol installerade man 7 gigawatt (GW), vilket gör att man idag har totalt 27 GW solel (enligt de senaste siffrorna 30 GW). Detta motsvarar en produktion på ungefär 20 TWh per år, ungefär lika mycket som fyra kärnkraftsreaktorer. Idag står solelsproduktionen för fyra procent av Tysklands totala elproduktion. Sommartid är produktionen förstås mycket större. I slutet av maj i år levererade de tyska solcellerna 50 procent av landets totala elbehov under den tiden (det motsvarande produktionen från 20 kärnkraftsverksreaktorer). Tyskland är i särklass världen största producent av solenergi, med ungefär 36 procent av världsproduktionen. Det är värt att komma ihåg att Tyskland är världens fjärde största ekonomi, näst största exportnation och den sjunde största energiförbrukaren. Så vad som sker i Tyskland får förstås stor betydelse för hela världen.
     Solenergi är en del av den tyska basindustrin, som är stora tillverkare av solceller, moduler, växelriktare och andra komponenter som behöver inom solelsproduktionen. Solcellsproduktionen i Tyskland sysselsätter idag 128 000 personer inom ungefär 10 000 företag. Det finns exempel på att svenska företag och svensk teknik har flyttats till Tyskland, där marknaden finns (exempelvis svenska Solibro som i slutet av 2006  köptes upp av tyska Q-Cells, vilket i sin tur nyligen har köpts upp av ett kinesiskt bolag). 
          Den snabba tyska utbyggnaden av solenergi är direkt kopplad till politiska beslut. Tysklands stora energiomställning Die energiewende handlar om att kärnkraften helt och hållet ska vara avvecklad år 2022 och att 80 procent av energiproduktionen ska vara förnybar senast 2050. Det är alltså den förnybara energin som ska växa. Åtta av totalt 19 kärnkraftsreaktorer har redan stängts i Tyskland. Enligt tyska naturvårdsverket har stängningen av kärnkraftsreaktorerna hittills inte lett till några ökade utsläpp av koldioxid och det är främst sol och vindkraft som har byggts ut när reaktorerna har stoppats samt att man satsat kraftigt på energieffektivisering. Tvärt emot vad exempelvis Sveriges tidigare miljöminister Andreas Carlgren påstått har avvecklingsbeslutet inte lett till en kraftig expansion av fossil energi.
     En annan bärande del i den tyska energiomställningen är lagen om förnybar energi, EEG (Erneuerbare Energien Gesetz), som garanterar producenterna av förnybar energi ett fastpris för den el de producerar och ger den förnybara energin företräde i elnätet framför t ex kol och kärnkraft. Med EEG är det lätt för tyska hushåll att ta ett banklån för exempelvis utbyggnad av solceller på taket. När närvarande får en småskalig solelsproducent 19,50 cent (knappt två kronor) i betalt per kWh solel som tankas ut på nätet. Storskaliga producenter får något lägre betalt. Det tyska fastprissystemet/inmatningstarifferna gäller i 20 års tid. Tarifferna justeras nedåt varje år. Man garanteras samma tariff i 20 år framåt från den dag då elen kopplas ut på nätet. Fastprissystemet för förnybar energi finansieras genom en extra avgift på elräkningen, som alla är med och betalar. Avgiften gör i dagsläget elräkningen 3,5 cent (30 öre dyrare) i Tyskland för hushållen. För ett tyskt standardhushåll kostar avgiften ungefär 1000 kronor/år. I fjol uppgick den totala kostnaden för ersättningen till den förnybara energin till 13 miljarder Euro.
     Från regeringen vill man få ned utgifterna inom EEG. Tarifferna har därför redan justeras nedåt och kommer att sänkas ytterligare från och med nästa år. Men politiken att kraftigt stimulera den förnybara energin ligger fast.
     Kanske kan man säga att det tyska systemet håller på att rita om de traditionella ägarförhållandena på energimarknaden. Hushållen har nämligen blivit stora producenter av förnybar energi, solenergi i synnerhet. I dagsläget producerar en miljon tyska hushåll sin egen el med hjälp av solceller. De tyska hushållen står idag för 40 procent av den totala produktionen av förnybar energi i Tyskland. De fyra stora energibolagen – där Vattenfall är ett – står för endast 6,5 procent (den resterande delen ägs av främst banker och lantbrukare). Hushållen håller på att gå från att vara passiva konsumenter till producenter av ren energi.
    För närvarande är konkurrensen stenhård inom solcells- och modultillverkningen. Innan 2005 hade Kina ingen egen produktion av solceller. Idag dominerar man världsmarknaden. Nyligen köpte man en av Tysklands största solcellstillverkare Q-Cells. EU-kommissionen meddelade för ett par veckor sedan att man överväger att vidta rättsliga åtgärder mot Kina för att de dumpar priset på solceller med statliga subventioner. Det är sannolikt att en stor del av solcells- och modultillverkarna som idag finns i Tyskland kommer att  dra det kortaste strået i konkurrensen mot kineserna. Å andra sidan finns en stor framtide avseende installation och service av solcellsmoduler samt inom forskning och utveckling.

En miljöfientlig budget

Det har talats mycket om att regeringen äntligen öppnar plånbunken och är beredd att göra viktiga investeringar. Tyvärr ser vi inget av det när vi läser budgeten ur ett miljö- och klimatperspektiv. I utgiftsområde 20, som rör miljö- och klimatpolitik, blir det neddragningar med 132 miljoner kronor det kommande året. Budgeten för 2012 låg i detta område på 5, 025 miljarder kronor, för 2013 föreslår regeringen en neddragning till 4, 893 miljarder. Och då ska man komma ihåg att även fjolårets budget var en nedskärningsbudget för miljön. Detta i tider då vi borde SATSA extra på miljön.

Några saker jag hittills hittat (ursäkta för många budgetteknikaliteter):

* Regeringen fortsätter att skära ned på marksaneringen, med 56 miljoner kronor.
* Åtgärder för havs- och vattenmiljöm dras ned med 235 miljoner kronor.
* Havs- och vattenmyndigheten får visserligen ett tillskott på 9 miljoner kr, men det kommer inte räcka på långa vägar.
* Klimatanpassningen, vad har den gjort för ont? Det blir en neddragning med 9 miljoner kronor.
* Skydd av värdefull natur, där plussar regeringen på 67 miljoner kr, men det kommer med råge att ätas upp av den höjda ersättning med 25 procent som regeringen har genomfört. Pengarna kommer alltså inte räcka till.

Den enda klara satsningen på klimatområdet är en supermiljöbilspremie som ingen vill ha, 80 miljoner kronor.

Jag ser också att regeringens klimatpolitik i övrigt ligger fast. En tredjedel av åtgärderna ska göras genom uppköp av billiga utsläppskrediter, CDM, och kommer inte göras i Sverige. Regeringen kommer att ta alla intäkter från EUs handelssystem med utsläppsrätter för att finansiera skattsänkningar, inte att pengarna går till klimatet. Och vad tänker regeringen göra med överskottet av utsläppsrätter? 70 miljoner ton, tyvärr hittar jag inget besked i denna budget. Regeringen tar upp de miljöskadliga subventionerna (sid 64). Bra! Men, nej… man ska utreda och kartlägga igen. Miljöminister Lena Ek har tidigare gett mig besked om att denna budget skulle innehålla konkreta åtgärder mot de miljöskadliga subventionerna i Sverige. Nu blir det utredning, ingen handling.

Vilken tur att vi snart lägger ett alternativ till denna budget. En budget för rättvisa och miljö- och klimatomställning.

Regeringens solförmörkelse

Igår sker energiminister Anna-Karin Hatt i Expressen att regeringen avser att satsa på solenergin i den budget som kommer att presenteras i övermorgon. Idag finns ett öronmärkt bidrag för solenergi på 60 miljoner kronor per år. Regeringen lägger 210 miljoner kronor på fyra år, troligen 60 miljoner år 2013 och sedan 50 miljoner de nästföljande åren. En neddragning alltså i ett läge då vi behöver satsa på den rena energin från solen.

Men det viktigaste är att vi inte får något besked om nettodebitering, d v s att du som producent ska kunna tanka ut det du producerar på nätet och kunna kvitta det mot elräkningen. Ett sånt inlägg måste bemötas. Därav mitt svar i Expressen idag. Läs det där eller nedan.

Hatts trick är ren solförmörkelse
Expressen 2012-09-18

Energiminister Anna-Karin Hatt skriver att regeringen satsar på solenergin. Men i själva verket är det en neddragning. De 210 miljoner kronor till solelen som regeringen föreslår under en fyraårsperiod är mindre än vad som finns idag i solcellsstöd.

Det är beklagligt när intresset för solceller bland svenska folket är gigantiskt. Hundratals väntar på besked om solcellsbidraget. Med Hatts neddragning kommer de tyvärr att få vänta länge till.

Det behövs nämligen mer pengar så att alla som söker ska kunna få hjälp till att installera solel. Vi behöver också ett nettodebiteringssystem. Den som producerar ett överskott av el ska kunna tanka ut det på nätet och kvitta det från sin elräkning. Regeringen har redan utrett frågan två gånger. Men istället för att införa nettodebitering vill Hatt utreda det igen. Galet!

I fjol var solenergin det energislag som växte fortast i Europa. I Tyskland ersätter man kärnkraften med ren el från sol och vind samt med energieffektivisering. I Danmark tiodubblades solelen mellan 2006 till idag. På ett par timmar i fjol installerade tyskarna lika mycket solel som Sverige under ett helt år. Solen strålar lika mycket över Sverige som Danmark och Tyskland. Det är de politiska förutsättningarna som är helt annorlunda.

Solenergin förtjänar ett bättre öde i Sverige. Om regeringen kan ge storföretagen skattesänkningar på 16 miljarder kronor borde man ha råd att ge mer till solenergin samt införa nettodebitering.

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson

En ovärdig och oacceptabel dom

Vilken ovärdig och oacceptabel dom mot Joaquin Perez Becerra, som häromdagen dömdes för  ”förberedelse till brott/konspiration” och att överlag ha haft samröre med  gerillaorganisationen Farc. Som ni vet vittnade jag för ett par veckor sedan för Joaquins räkning. Uppenbarligen kan man dömas för terrorbrott i Colombia bara för att ha uttryckt vissa åsikter. Jag noterar att Joaquin blev helt friad på den juridiskt sett tyngsta åtalspunkten, nämligen finansiering av terrorism. När det inte bara går att komma med svepande anklagelser som samröre med terrororganisation kunde domstolen inte fälla Joaquin.
Det här är ett sånt uppenbart politiskt rättsfall, initierat av Colombias president Juan Manuel Santos. Santos vill visa att han är framgångsrik i kriget mot terrorismen och håller fram Joaquin som en trofé i det kriget. Osmakligt.
Joaquin har levt och arbetat i nära på 20 år i Sverige. Han har aldrig hamnat i klammeri med rättvisan. Hade Joaquin Perez varit den ökända terrorist den colombianska regeringen nu påstår att han är hade de enkelt kunna begärt att få honom utlämnad eller lagförd i Sverige. Någon sådan begäran har aldrig framställts till den svenska regeringen. Man undrar varför…
Joaquin Perez har varit redaktör för Anncol som upprört den colombianska regeringen till den grad att man bestämt att den ska vara ett mål i kriget mot terrorismen. Den colombianska regeringen har därför uppmanat Sverige att stänga ned Anncol, något som vår regering självklart inte har gjort. Det är inte olagligt att ha en regeringskritisk hemsida i Sverige. Colombia har infört en mängd lagar för att intensifiera kriget mot terrorismen. Detta har backats upp av USA och EU. Nu ser vi vad som händer, enskilda människor drabbas. Oacceptabelt.
Jag hoppas att Joaquin överklagar och att han tillslut kan frias och få komma hem till Sverige. Jag hoppas och förväntar mig också att vår regering agerar.
Läs gärna  Tigran Feilers utmärkta inlägg från Dagens Arena idag.

Att löpa

kistaloppet_holmGrymt nöjd. För första gången har jag sprungit en mil under 40 minuter. Idag gjorde jag Kistaloppet på 39,29 minuter. En stor bedrift för att vara mig!

Att löpa ett par gången i veckan är ett bra sätt att rensa skallen och få tänka på annat än motioner, krympande isar, djurförsök och ministrar som går mig på nerverna, som annars upptar en stor del av mitt professionella liv. Att löpträna är också ett bra sätt att lära sig att sätta upp personliga mål och sedan försöka uppnå dessa. Något som är bra att ha med sig i andra verksamheter (sprang förresten på Löparakademin som verkar göra spännande saker i miljonprogramsområdena med hjälp av just löpning). Detta ska sägas med en en viktig reservation (iallafall för mig; den enda man ”tävlar” emot är sig själv och går det inte som man tänkt sig får man inte ta det på alltför stort allvar). Att löpa är också ett bra sätt att få ordning i skallen. Jag vet inte hur många gånger jag har haft grubblat på ett par helt olösliga problem, men under löpningen sorteras tankarna och när man kommer tillbaka känns problemen mycket mindre. Men framför allt är det helt enkelt underbart att komma ut i naturen ett par gånger i veckan. Man mår helt enkelt fantastiskt bra av att löpa!

Jag skriver ”löpträna” ibland. Det ska sägas att det jag gör är att jag sticker ut och springer. Nån gång ibland kan det bli en backträning eller intervaller, men nästan alltid handlar det om att springa 10-15 km. Jag registrerar visserligen mina pass på jogg.se, men mer systematiskt än så är det inte. Löpningen får inte bli ännu ett måste, då är det snart inte så roligt längre.

Men det är svårt att få tid att löpa. Som riksdagsledamot tycker jag aldrig att tiden räcker till. Det finns alltid lite mer du kan och borde göra. Uppgifterna är egentligen oändliga. om ambitionen är att förändra världen.  Så det gäller att sätta upp rimliga mål. Att begränsa sig. Jag försöker därför att kila in ett löppass även där det ser trångt ut. På resa? Jag har alltid löparskorna med mig och kan intyga att det går lika bra att springa på Grönland som i Saharas öken, i Hong Kong, Havanna, Bogotá, Durban, Mamalapuram (södra Indien) som i Malmköping och Stockholm (förstås). Man kan helt enkelt springa överallt. Långa dagar i riksdagen? Åtminstone en gång i veckan försöker jag få in ett lunchpass. Barn som måste läggas? Jag springer ändå, även om det blir vid 22.00-tiden på kvällen.

OK, det här blev ett präktigt inlägg tycker kanske vissa (som inte gillar löpning). Det var inte menat så. Det är grymt att löpa och nästan alla kan göra det. Går du och känner att du skulle vilja röra på dig. Stick ut och spring. Du kommer inte att ångra det.

Är det förresten nån som vet om det finns nån politiker (i Sverige eller utomlands) som är en riktigt duktig löpare? Vore kul att veta…