1 maj Borlänge

Har talat på mysiga Gammelgården i Borlänge idag. En höjdare! Fina tal också av Vänsterpartiets lokala ordförande Leyla Celik, Ung vänsters Cecilia Ronsten och Vs kommunalråd Leif Lindström. Heidie Baier sjöng vackert i ömsom sol och ömsom duggregn. Efteråt en snabbguide längs Dalälven och SSABs järntillverkning. Intressant. Långt borta kunde man höra Håkan Juholts röst eka över stan.

Nedan eller som pdf mitt tal: Förstamajtal2011-05-01

Ha en fin fortsatt 1 maj.

AB1, AB2, DN, DT

TAL FÖRSTA MAJ, BORLÄNGE 2011
Jens Holm (V)

Vet ni vad kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth svarade på frågan vad det viktigaste som regeringen hade gjort för kulturen var? ”Vi har sänkt skatten”, svarade kulturministern. Jo, tack vare regeringens skattesänkningar har ju fler fått råd att konsumera kultur, enligt Adelsohn Liljeroth.

Det säger något om regeringens kulturpolitik, den finns inte annat än att skatten ska sänkas. Men den säger också något om hur regeringen ser på oss som människor. Vi ska vara konsumenter, inget annat.

Apropå människovärde. Att bekämpa arbetslösheten handlar också om hur man ser på människor. Tycker man att alla människor har rätt till en meningsfull sysselsättning, skattar man människors värde högt och gör allt för att skapa nya jobb. Och hur gick det med borgarnas jobbpolitik? Innan valet 2006 låg arbetslösheten på knappt 6 procent. Anders Borg sade att det rådde massarbetslöshet i Sverige. Idag, med en dryg mandatperiod av borgerlig s k jobbpolitik ser vi resultatet. Arbetslösheten är långt högre än tidigare, 8 procent av svenskarna är arbetslösa. 100 000 fler personer är idag arbetslösa. Vad kallar Anders Borg detta? Massiv massarbetslöshet?

Det handlar om 100 000 till som inte har en egen försörjning. 100 000 som successivt kommer att se till självförtroende att urholkas. 100 000 som hamnar utanför samhället.

Och är du arbetslös i det borgerligt styrda Sverige då ligger du risigt till. Det finns ingen aktiv arbetsmarknadspolitik. Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning har t ex halverats. Men du ska tvingas söka en massa jobb som du ändå inte kan få. Du kan få en coach som kan erbjuda dig allt från kurser i marknadsföring till healing. Men aktiva arbetsmarknadsinsatser, det får du inte. Och är du utan jobb lite för länge då halkar du ned i den s k jobb- och utvecklingsgarantin. Det har idag närmare 100 000 personer gjort. Och får du ändå inget jobb hamnar du i regeringens slutstation för arbetslösa, FAS3. I FAS3 tvingas du arbeta gratis för företag och organisationer. Gratisarbetandet i FAS3 sätter press på de lägsta lönerna. Det är ett ovärdigt sätt att behandla människor som haft oturen att förlora sina arbeten. FAS3 finns för att sätta press på de lägsta lönerna och sätta skräck i folk; bli inte arbetslös, då kan du hamna i FAS3. Det är ett tydligt exempel på hur regeringen brännmärker enskilda individer när det är ett systemfel som vi har att göra med.

Vänsterpartiet säger: Avskaffa FAS3. Avskaffa regeringens passiva arbetsmarknadspolitik. Vi behöver aktiva åtgärder, utbildningar, investeringar i kollektivtrafik, gröna jobb och offentlig sektor. Så kan nya jobb skapas.

Jag nämnde regeringens människosyn. Låt oss för några minuter tala om djur. Det sägs att Mahatma Gandhi sa att man kan mäta en nations storhet och moraliska utveckling i hur den behandlar djuren. Gandhi lever ju inte längre så han kan inte uttala sig om Fredrik Reinfeldt, finansminister Anders Borg eller landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Men jag tror han skulle haft en hel del att invända. Det borgerliga sveket mot djuren kan nämligen göras mycket långt. Snart efter maktövertagandet 2006 avskaffade man djurskyddsmyndigheten, en helt unik myndighet för att skydda djuren, man drog ned på anslagen för alternativ till djurförsök, man vägrade att förbjuda pälsindustrin trots att ett konkret lagförslag låg på bordet och man har skapat kaos och försämringar när man skurit ned på djurskyddskontrollerna. Idag kontrolleras endast hälften så många uppfödare, transporter och slakterier som innan borgarna kom till makten. Nu i veckan har en majoritet i riksdagen röstat för att förbjuda obedövad kastrering av grisar. Verkligen ett steg framåt för djuren. Men vi gjorde det under protest och motstånd från regeringen.

Det är oanständigt hur den här regeringen slår mot djuren, en grupp som inte kan föra sin talan. Mot regeringens cyniska politik ställer vi i Vänsterpartiet en reformpolitik för djuren: vi vill förbjuda pälsindustrin, införa en djuretisk ombudsman, en handlingsplan för att minska djurförsöken och överlag hårdare krav så att Djurskyddslagens §4 om rätt till ett naturligt beteende ska gälla i praktiken och inte bara på papperet.

Ni hörde att regeringen hade lagt ned Djurskyddsmyndigheten. Jo det var den här regeringen som gick till val på att avskaffa onödiga myndigheter. Men nyligen inrättade man en ny myndighet, Försvarsexportmyndigheten, med syfte att främja svensk vapenexeport. Och den nya vapenmyndigheten har verkligen betalat för sig. I fjol exporterades svenska vapen för drygt 13 miljarder kronor. Det är rekord. Aldrig någonsin har det exporterats så mycket vapen från Sverige som nu. Skydda djur var ju inte så viktigt. Men att kränga vapen det prioriteras av Bill och Bull, jag menar Bildt och Borg.

Är det någon här som tycker att det saknas resurser i skolan, vården och äldreomsorgen? Att vi borde anställa fler lärare och sjuksyrror, rusta upp lokalerna eller ge en bättre omsorg till våra äldre? Ja, då kan jag tyvärr meddela att det försvinner miljardtals kronor varje år från den offentliga sektorn. Efter att de borgerliga har underlättat för privatiseringar inom välfärdssektorn kan multinationella företag etablera sig. Ett enklare sätt att tjäna pengar på får man söka efter: fakturan skickas ju till oss skattebetalare och marknaden finns ju där hela tiden i form av behov av samhällsservice. Vinsten flyttas till skatteparadis som Jersey och Gernsey. Bara inom vården försvinner varje år minst 4 miljarder kronor som vinster till skatteparadis. För 4 miljarder kronor kan man anställa t ex 10 000 nya sjuksköterskor.

Det handlar inte om utförsäljningar för att statskassan behöver det, ekonomin är trots allt rätt OK. Det handlar om ideologiskt drivna utförsäljningar av gemensamt ägd egendom. Vin & Sprit, OMX och den gigantiska utförsäljningen av Apoteket, drygt 600 apotek har sålts ut, är några exempel. Sedan kom Bilprovningen. Man undrar varför? Den svenska bilprovningen, till en kostnad av 300 kronor per gång, är en av de billigaste i Europa. Kvalitén är överlag god. När Finland för några år sedan privatiserade sin bilprovning ökade priserna med 200 procent och tillgängligheten i glesbygden blev sämre. I Sverige kan vi räkna med samma utveckling. I Stockholms stad kan det finnas gott om bilprovningar, men i resten av landet? Hur blir det här i Borlänge? Jag frågar mig återigen: vad är syftet med privatiseringarna? Vem tjänar på dem?

Ordet privatisering kommer från latinets privare. Privare betyder beröva. Det är exakt vad det handlar om; det stora flertalet berövas sina tillgångar, ett fåtal gynnas. Det är som Robin Hood, men tvärt om. Det är borgerlig politik i ett nötskal. Det är dags att sätta stopp för privatiseringsvågen. Det första steget tog vi faktiskt i riksdagen för några veckor sedan. Då fick vi en majoritet att rösta emot regeringens utförsäljningslista av statliga företag. Tack vare vårt agerande kommer inte regeringen att kunna sälja ut Nordea, Telia, SBAB, Posten och Vattenfall. En stor seger för oss som tror på ett gemensamt ägande över strategisk verksamhet.

Det kan vara svårt att tro det efter en sådan vargavinter som varit i Sverige. Men i fjol – 2010 – var faktiskt det varmaste året någonsin. Klimatförändringarna beskrivs ofta som något som kommer att ske någon gång i framtiden. Men om man bor på den södra delen av jordklotet är inte klimatförändringarna ett fjärran hot. De är här och nu. Det är i Bangladesh invånarna måste lämna hus och hem på grund av översvämningar, orsakade av havsnivåns stigning. Det är i Botswana och andra delar av Afrika söder om Sahara som skördarna krymper på grund av den stigande hettan. Det är på ögruppen Tuvalu man måste anta ett avbefolkningsprogram eftersom öarna helt enkelt håller på att svämmas över. För de människorna är klimatförändringarna en katastrof som grasserar i full kraft just nu. Det här är effekterna av blott 0,7 graders temperaturhöjning. Fortsätter utsläppen kommer hela Botswana att förvandlas till öken och stora delar av Bangladesh att dränkas i vatten.

Det orättvisa i det hela är att det är de som är oskyldiga som drabbas mest. Men om man lyssnar på Fredrik Reinfeldt och miljöminister Andreas Carlgren kan man tro att problemet finns i Syd, men det är den rika delen av världen som skapat växthuseffekten. Det är rika Nord som står för utsläppen, det är det fattiga Syd som får ta smällarna. Det är den rika världen som står för 80 procent av de historiska utsläppen. En nordamerikan släpper ut 20 ton koldioxid varje år, en europé 10 ton, en bangladeshier 0,2 ton. Därför är klimatfrågan inte bara en fråga om miljö, utan också om global rättvisa. Vi behöver alltså en rättvisepolitik för även klimatkampen.

Det finns massvis med saker som kan göras som både minskar utsläppen och ökar rättvisan. Några exempel:

  • Gigantiska offentliga investeringar i hållbara transporter.
  • Kilometerskatt på långtradartransporter. Då gynnas transporterna på räls.
  • Satsa på vegetarisk mat. Vegetarisk mat påverkar ju klimatet oändligt mycket mindre än vad köttet gör.
  • Satsa på vindkraft och solenergi.
  • Inför ett klimatinvesteringsprogram där kommuner och landsting kan få finansiering för biogas, utbyggnad av fjärrvärme, solenergi och energieffektivisering.
  • Klimatbistånd till de fattiga länderna i världen.
  • Bygg om miljonprogrammen hyreslägenheter så att de blir bättre bostäder, men som också konsumerar mindre energi.
  • Underlätta för folk att producera sin egen el och bli delägare i t ex ett vindkraftsverk.

 

Det här skulle vara några väldigt enkla, men inte desto mindre viktiga, steg framåt mot en värld där våra barn inte behöver se solen och värmen som ett hot, utan som den positiva värmekälla den ska vara. Dessvärre kan jag inte se att ambitionerna finns hos den betonggråblå regering som i dagsläget tyvärr styr vårt land. Den här regeringen har avskaffat klimatinvesteringsprogrammet, avskaffat bidragen till solenergin, försvårar för de som vill producera egen el, flyttat pengar från kollektivtrafiken till vägbyggen, satsar på kärnkraft istället för förnyelsebart och motarbetat hårda utsläppskrav i EU. När Naturskyddsföreningen inför valet i fjol granskade de olika partierna från ett miljöperspektiv konstaterade man att för första gången någonsin går miljöarbetet bakåt i Sverige. Bakåt, inte framåt. Tänk er om det hade varit på ekonomins område. Att ekonomin hade krympt de senaste fyra åren. Det skulle ha blivit ramaskri.

     En av våra miljötidningar skrev inför valet att miljöminister Andreas Carlgren var den ”sämste miljöministern någonsin?”. Men egentligen är det inte Carlgrens fel. Jag menar, hur lätt är det att vara miljöminister i en borgerlig regering? Att administrera borgerlig miljöpolitik är ungefär som att låta en pacifist styra Warszawapakten. Det går inte. Behöver jag säga mer: de borgerligas regeringsinnehav har varit snart fem förlorade år för miljön.

De borgerliga säger att det är marknaden som ska fixa klimatet. Om vi bara konsumerar rätt och låter företagen få fritt spelrum så ska nog planeten räddas. Eller? Konsumentmakt i all ära. Jag uppmanar alla att handla så miljö- och rättvisevänligt de bara kan. Men det krävs mer. Klimatförändringarna ställer oss inför sådana enorma utmaningar att det är hela vår överlevnad som står på spel. Och då krävs lite mer än välinformerade konsumenter. Och det är därför vänstern behövs i klimatkampen. Det är vi som förstår att det är genom genensam handling vi kan lösa detta. Genom politiska beslut, lagstiftning, skatter, avgifter, offentlig upphandling, investeringar, långsiktig planering och samarbete som vi kan se till att utsläppen kraftigt minskar och att vi bygger om våra samhällen. I grunden handlar det om att bygga ett annat samhälle. Dagens kapitalistiska tillväxtmodell har kommit till ända. Jag säger inte att ett  socialistiskt samhälle kan lösa allt, men de ger oss iallafall mycket bättre förutsättningar att skapa en planet i balans. Ja, egentligen säger det sig självt: att samarbeta är bättre än att konkurrera, att producera efter behov är bättre än att suga ut planetens resurser.

Idag – första maj år 2011 – är det 127 år sedan arbetare i Chicago, USA, strejkade för åttatimmars arbetsdag. De möttes av polis, militär och gevärskulor. Sedan dess har den 1 maj varit arbetarnas högtidsdag över hela världen. Och folklig kamp för grundläggande rättigheter pågår runt om i världen. Och då ska vi finnas där och ge vårt stöd. Det handlar om solidaritet med Palestinas folk, som kämpar mot Israels ockupation, mot USAs krig i Irak – över 100 000 har dött, för arbetarna i Colombia som mördas av paramilitära grupper, västsaharierna som kämpar mot Marockos ockupation av Västsahara, kurderna och andra minoriteters kamp i Turkiet och de tusentals som idag kämpar i Nordafrika och Mellanöstern för frihet och mänskliga rättigheter.

Det är hög tid för en i grunden annorlunda utrikespolitik. En politik som vilar stadigt på solidaritetens grund, där Sverige vågar gå före och ta ställning för de små och förtryckta. Där Sverige slutar att gå i USAs ledband. Jag är helt övertygad om att om Sverige tydligt solidariserar sig med det palestinska folket, erkänner Västsahara som en stat, stödjer de fattiga länderna i klimatförhandlingarna, upphör med vapenexport, då är jag övertygad om att andra kommer följa efter. Sverige har spelat en helt avgörande roll på den internationella arenan.

Tyvärr har vi en regering som är kliniskt befriad från visioner andra än de som heter sälj, privatisera, försämra. Vi kan inte förvänta oss att de ska gå i bräschen för att lösa problemen. Tvärt om, den borgerliga regeringen är en del av problemet. Men det kan vi, och ska vi råda bot på. Vi ska se till att byta ut den här regeringen. Låt oss börja här i Borlänge.

Men många av oss här vill förändra samhället mer än vad man hinner med under en mandatperiod. Det handlar inte bara om att vinna väljarnas förtroende på valdagen. Vill vi omdana samhället måste vi vara en del av den rörelse både inom och utanför parlamenten som driver på samhället i en bättre riktning, i en riktning mot ett socialistiskt samhälle. Ett samhälle befriat från kapitalism, kvinnoförtryck och miljöförstörning.

Kamrater: En annan värld är möjlig!
Kamrater: Det är du, jag alla vi tillsammans som kommer att göra en annan värld möjlig.

 

Tack.

Jens Holm
www.jensholm.se
tel: 076-847 03 28

3 reaktioner på ”1 maj Borlänge

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s