Acta innebär ny lagstifting

Då har jag haft min första interpellationsdebatt. Ja, det var faktiskt riksmötets första interpellationsdebatt. Alltid kul att vara först med något…

Jag ville veta om Acta-avtalet kommer att leda till krav på nya svenska lagar (se min fråga). EU-kommissionen har ju tidigare försäkrat att så inte var fallet. Nu berättade justitieminister Beatrice Ask (M) att Acta visst kommer att leda till att vi måste ändra i svensk lag. Det var intressant.

Lika klara besked fick jag däremot inte om utvecklingsländernas möjlighet att producera och saluföra s k generiska läkemedel, lagliga läkemedel men där patentet gått ut. För två år sedan beslagtog t ex holländsk tull ett stort parti med läkemedel från Indien med destination Brasilien. Med Acta är jag rädd för att vi kommer att se mer av detta. Där hade Ask inget svar att ge, mer än att läkemedel som kan skada människor måste beslagtas. Jovisst, men det var inte riktigt det frågan handlade om… Med Acta blir det åtminstone inte lättare för de fattiga länderna att sälja läkemedel.

Acta ställer krav på att rättighetesinnehavare, t ex musik- och filmbolag ska kunna samarbeta med internetoperatörer (t ex Bredbandsbolaget eller Telia) i kampen mot illegala nedladdare. Detta är samma andemening som Ipredlagen. jag tog upp just den frågan och sa att detta var löst med Ipred. Men det stora problemet för alla oss som är motståndare till övervakningslagar som Ipred är att med Acta får vi det en gång till och dessutom från en överstatlig nivå. För att tala klartext: Om det skulle bli en majoritet för att riva upp Ipred efter valet 2014 kommer det avsevärt att försvåras om Acta har gått igenom. Det hade Ask förstås inga problem med, men det har jag.

Jag frågade också Ask om den Actakommittee som slås fast i Artikel 5.1 i avtalet. Där står bland annat att man ska samarbeta med ”tredje part” och att man ska kunna föreslå ändringar i hur Acta tillämpas. Vilka ingår under begreppet tredje part? Är det den de stora mjukvaruföretagen, den nordamerikanska underhållningsindustrin och andra intressenter som redan nu samarbetat intimt med Actaförhandlarna? På det svarade Ask inte så mycket mer än att hon tyckte att många skulle ingå i det samarbetet. Känns som en minst sagt naiv hållning. Känns också oroväckande att det kan bli nya ändringar av Acta ifall man upptäcker att tillämpningen inte går som önskat.

Summa summarum: Nu har regeringen medgivit att det blir ett lagstiftningsförfarande, regeringen driver inte på för att utvecklingsländer ska få tillgång till läkemedel och det finns all anledning att vara orolig för friheten på nätet.

Europaportalen, DN, SvD

Pressmeddelande V

Se hela debatten.


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

6 svar till ”Acta innebär ny lagstifting”

  1. Profilbild för grunkjan
    grunkjan

    Tack för din insats. Nu vet vi alltså att regeringspolitikerna ljög om att ingen ändrad lagstiftning behövs. Och att USA kan bestämma över svensk lagstiftning genom förhandlingar där näringslivet bjuds in samtidigt som allt hemlighålls för allmänheten. Just snyggt.

  2. Profilbild för en jurist
    en jurist

    Måste erkänna att jag faktiskt inte förstår det du skriver om generika och IPRED. Inledningen av tullavsnittet tycks ge staterna rätt att göra lite som de vill (as appropriate, and consistent with a Party’s domestic system). Dessutom finns fotnot 6 där det sägs att patent överhuvudtaget inte omfattas av reglerna i tullavsnittet. Hur skulle då ACTA kunna leda till ökade tullbeslag av generika? När det gäller IPRED antar jag att du i första hand tänker på möjligheten att få ut identiteten på misstänkta fildelare? I artikel 2.18.4 anges uttryckligen att det är upp till var och en om man vill införa sådana bestämmelser (may provide). Tror faktiskt att du även övertolkar reglerna om Actakommittén. När det gäller icke-statliga aktörer står det ju bara att kommittén får besluta att inhämta synpunkter från olika privata aktörer. Vore det inte konstigare om man helt vägrade att lyssna på olika intressenter, tex NGO’s? Dessutom framgår av artikel 6.4 att det inte är kommittén som kan ändra avtalet, den kan bara besluta att presentera sådana förslag för avtalsparterna (staterna).

  3. Profilbild för jens
    jens

    Tack för era kommentarer.
    Ang Ipred står det redan på förstasidan att upphovsrättsinnehavara ska samarbeta med operatörer, något som återkommer i avtalstexten. Instämmer annars i att det är mycket som är luddigt formulerat. Varför hela avsnittet om internet/elektronisk kommunikation finnas med öht förstår jag inte.
    Nej, Acta handlar inte om läkemedel as such, men utvidgar du immaterialrätten och ger ökade befogenheter till tull och polis hamnar du snart där. El vi är redan där och det blir inte bättre med Acta. Detta är ett av skälen till varför Indien har protesterat mot avtalet. Värt att ta på största allvar. Att den svenska regeringen öht aldrig har lyft frågan är beklagligt.
    Kanske överdriver jag Actakommitteen, kanske inte.

  4. […] har agerat mot Acta både i riksdagen och i EU-parlamentet. Det kommer vi fortsätta att göra. För att Acta ska kunna träda i kraft […]

  5. […] Dags att vakna upp och stoppa lömskt avtal Sverige skriver under ACTA-lagförslaget Kritikerstorm mot hemligt ACTA ACTA-avtalet: Läcka ger insyn i dragkamp EU-USA ACTA innebär ny lagstiftning […]

  6. […] när Jens jobbar politiskt men han har även hunnit med en text om övervakningssamhället och en debatt om ACTA med Beatrice Ask (M). Acta ställer krav på att rättighetesinnehavare, t ex musik- och filmbolag ska kunna samarbeta […]