Dyrare och sämre

Grattis alla bilister. Från och imorgon kan ni räkna med högre priser och sämre tillgänglighet för bilprovningen. Då inträder nämligen den borgerliga regeringens avreglering av bilprovningen. Från att ha erbjudit låga priser till hög kvalitet talar allt för att priserna kommer att gå upp och att det blir sämre tillgänglighet i glesbygden.

Men så går det med en regering som tycker att ideologi (privatiseringar) är viktigare än resultat (låga priser och bra kvalitet).

Se mitt tidigare inlägg, Jonas Sjöstedt, DN.

Överge tvågradersmålet

Jag och Jonas har en debattartikel i senaste numret av Klimatmagasinet Effekt. Läs den gärna nedan eller som pdf: Klimat350ppm_effektJensJonas

Världen måste överge tvågradersmålet
Larmrapporterna om det akuta läget för klimatet har duggat tätt. Bara de senaste året har mängder av studier publicerats som visar på att läget är mycket allvarligare än vad FNs klimatpanel varnade för i sin slutrapport från 2007. Pratar man med en bonde i Bangladesh, invånare på ögruppen Tuvalu eller med inuiter på Grönland är klimatförändringarna inte något som kan inträffa i framtiden. De är här och nu.

Trots detta blev Köpenhamnsmötet ett fiasko. Den kraftigt urvattnade uppgörelsen, utan bindande minskningskrav har kastat in världen i ett farligt casinospel om vår framtid. Detta har med rätta kritiserats av klimatorganisationer, folkrörelser från Syd och miljö- och vänsterpartier.

I handling är det stor skillnad mellan de rödgröna partierna och den borgerliga alliansen. De rödgröna föreslår mer effektiva miljöskatter och massiva investeringar för att reducera utsläppen från trafik, bostäder och energiproduktion. Alliansen säger nej till de konkreta förslagen med populistiska argument samtidigt som de inte för fram något eget alternativ för att få ner utsläppen. Trots detta så verkar alla partier vara eniga om det övergripande målet för politiken när det gäller temperaturökning och koldioxidhalt i atmosfären. Det förvirrar debatten och skymmer sikten. Vi behöver politiska krafter som talar klarspråk och skärper målen.

För att förhindra en höjning på 2 grader har en halt av max 450 miljondelar, ppm, koldioxid i atmosfären slagits fast. Vid industrialismens genombrott låg andelen på 275 ppm. Idag har den stigit till 390 och ökar varje år med drygt 2 ppm. Eftersom alla är överens om dessa långsiktiga mål paralyseras debatten och det blir svårt att se de skillnader som egentligen finns mellan de olika partierna.

Det är därför positivt att allt fler forskare nu varnar för att målet om 450 ppm är för konservativt. Man lutar sig mot ny forskning som kommit efter Klimatpanelen samt att man tar hänsyn till s k tröskeleffekter, vilka kraftigt skyndar på uppvärmningen. Enligt denna forskning hotar 2-gradersmålet leda till att stora delar av Arktis blir isfritt, att havsnivåerna höjs med tre meter, stora delar av den biologiska mångfalden att slås sönder och att hela nationer och storstäder läggs under vatten.

I ljuset av detta kräver nu en växande skara av klimatforskare, miljöorganisationer och representanter från den fattiga världen att vi måste gå längre än 2-gradersmålet och stabilisera koldioxidhalten vid 350 ppm och temperaturhöjningen till 1,5 grader till senast 2050. 112 länder har exempelvis anslutit sig till 350 ppm-kravet, dock ej Sverige eller något annat europeiskt land.

Det är hög tid att bryta konsensus kring 2 gradersmålet. Vi skulle önska att åtminstone något av de etablerade partierna i Sverige tydligt anslöt sig till 350 ppm som högsta nivå för koldioxidutsläppen. Det skulle innebära ett tydligt ställningstagande för de fattigaste länderna i världen, de som skulle drabbas hårt redan vid en tvågradig temperaturhöjning. Det skulle också innebära att på allvar säga att våra samhällen måste byggas om från grunden och att en stor del av de växthusgaser som redan finns binds av nytt växande material och/eller begravs i berggrunden.

Men framför allt vore ett anslutande till 350 ppm innebära att konsensus kring klimatpolitikens långsiktiga mål blev bruten. Vi skulle få en tydligare debatt om vad den svenska politiken behöver rikta in sig på långsiktigt. Inte minst skulle de som fortfarande binder sig kvar vid 2 gradersmålet tvingas förklara hur världen ska kunna leva med de drastiska konsekvenser det kan komma att ha för ekosystemen och livet på planeten.

Vänsterpartiet tog ett första steg vid sin kongress, frågan ska utredas närmare och vi har gott hopp om att partiet snart ska ansluta sig till målen max 1,5 grader och 350 ppm. Det vore välkommet. De politiska partierna kan inte i evighet binda sig fast vid obsoleta klimatmål som kan äventyra planetens överlevnad. På så sätt utvecklas inte klimatdebatten.

Jens Holm, Vänsterpartiet, Stockholm
Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet, Umeå

Ha en fin midsommar

Vill passa på att önska alla en riktigt fin midsommar. Själv kommer jag att fira sommarhögtiden i Roslagen på Rådmansö.

Vill också påminna om att det går alldeles utmärkt att fira utan kött, fisk och på andra djurvänliga och klimatsmarta sätt. Det är kul och gott med vegetariskt!

Jag fortsätter att blogga under sommaren, men med lite lägre tempo. Jag kommer vara i Almedalen om en dryg vecka. Då lär det bli en del inlägg.

Ha det fint i midsommar!

De rödgröna borde tillsätta en klimatminister

Idag är min och Jonas artikel inne på DN-debatt. Läs den där eller nedan.

DN-debatt 2010-06-19

De rödgröna borde tillsätta en klimatminister
Vi rödgröna kommer att göra omfattande investeringar och satsningar för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser om vi vinner valet i höst. Vi vill att Sverige åter ska bli världsledande på området och visa att det går utmärkt att kombinera miljöansvar med att vara en modern industrination. De omfattande investeringar vi föreslår i ny järnväg, energisanering av bostäder, byggande av energisnåla hus, klimatinvesteringsprogram och satsningar på ren förnyelsebar elproduktion innebär att vi gör Sverige mer modernt och klimatsmart samtidigt som vi skapar tusentals nya arbeten.

Vi har lovat att minska utsläppen med 45 procent till 2020, vilket är bra mycket mer än den borgerliga regeringen. Dessutom kommer vi att göra detta utan att göra som den borgerliga regeringen, att köpa upp billiga utsläppskrediter i utvecklingsländerna. Så länge som varje svensk i genomsnitt släpper ut flera gånger mer växthusgaser än vad som är hållbart så måste vi sätta fokus på att få ner våra egna utsläpp. Vi kommer att tillskapa ett helt nytt klimatbistånd för att stödja de som drabbas av den rika världens utsläpp. Klimatbiståndet kommer inte, som med sittande regering, urholka det ordinarie biståndet. Biståndet ska finansieras från statsbudgeten samt genom nya finansieringskällor som avgifter på utsläppshandel och kanske också genom internationella avgifter från upptagen av fossila bränslen.

I klimatfrågan är skillnaden mellan de två blocken tydlig. Men får att de ambitiösa målsättningarna ska förverkligas krävs det att en rödgrön regering också i sin egen organisering visar att vi menar allvar. De rödgröna borde därför inrätta en egen ministerpost med tillhörande departement för klimatet. Genom inrättandet av en renodlad klimatminister, som inte ska ersätta miljöministern, skapas unika möjligheter att se till att målsättningarna förverkligas snabbast möjligt. En klimatminister ska ha det övergripande ansvaret för hela klimatfrågan från internationella förhandlingar på området till investeringar i kollektivtrafik och stöd till att energisanera bostäder. På så vis kan klassiska revirstrider som hindrar åtgärder för klimatet undvikas.

Det finns såvitt vi känner till redan fyra länder i världen som har renodlade klimatministrar, vid sidan av miljöministern: Australien, Belgien, Danmark och Storbritannien. Nya Zeeland, Grekland, Oman och Tonga har kombinerade miljö- och klimatministrar. Klimatfrågan är en ödesfråga för vår planet, den insikten måste prägla arbetet för en rödgrön regering.

Jens Holm (V), kandidat till riksdagen i Stockholm

Jonas Sjöstedt (V), kandidat till riksdagen i Västerbotten

Tre värdiga alternativ

Hur kul verkar det att se en gyminstruktör gifta sig med Sveriges största bidragsmottagare? Nej, då sitter jag hellre på en pinnstol och stirrar in i en solkig tapet än att bli en del av den rojalistiska yran. Men så tråkigt behöver man inte heller ha. Se, här tre tips på vad du kan göra för att slippa bröllopet.

1. 13.30 Nederländerna – Japan, bänkad framför TVn eller på sportbaren. Inget bröllop.
2. 16.00 Ghana – Australien,  bänkad framför TVn eller på sportbaren. Inget bröllop.
3. 20.30 Kamerun – Danmark, bänkad framför TVn eller på sportbaren. Inget bröllop.

Fotboll är den verkliga folkfesten! Dessutom slipper man det annalkande ovädret.

Själv ska jag dessutom hinna klämma in en grillfest med Vänsterpartiet Vita bergen. Räkna med republikanska ränksmiderier.

Förresten sa jag ju tidigare att ju mer media rapporterar om kungalarvet, desto mer kritiska blir svenskarna. Trenden håller i sig. I DN idag konstaterades att raset för kungafamiljen håller i sig. Snälla, befria dem från bördan att upprätthålla en otidsenlig, unken och odemokratisk tradition. Republik nu, tack!

Fagerlund

Kungayran ger oss republik

Fortsätt kungayran ett år till och vi Idag skriver jag i Stockholmsvänstern mot monarkin. Läs mitt inlägg där eller nedan. Ja, ni skvallertidningar. Fortsätt skriva bara. Ju mer vi får veta desto mindre hyllar vi kungahuset. Jag lovar.

Det finns två kurvor som korsar varandra på ett intressant sätt. Den ena är den senaste tidens explosionsartade medierapportering kring kungahuset. Den andra är stödet för monarkins nedåtgående tendens. Vilken slutsats drar man av detta? Jo, det är antagligen med kungahuset som med EU, Nato och andra mindre omtyckta institutioner. Ju mer man hör om dem desto sämre tycker man.

Jag har därför ett förslag. Fortsätt kungayran ett år till. Berätta om höjningen av apanaget till 125 miljoner kronor och om alla extrakostnader för bröllopet. Vi vill veta mer om drottning Silvias pappa och hans medlemskap i tyska nazistpartiet, NSDAP. Lämnade han någonsin partiet? Och Gustaf Vs hyllning till Hitler 1941, varför har vi inte fått veta mer om det? Hur var det med kungens beundran inför diktaturstaten Brunei? Vad säger det om vår statschefs demokratisyn? Eller kungens vurm för att skjuta försvarslösa djur. Det känns varken fredligt eller modernt.

Sist men inte minst vill vi veta mycket mer om den demokratiska grund monarkin vilar på; envälde, utsugningen av vanligt folk och en makt som endast kan ärvas.

Ja, berätta om allt detta och mycket mer. Mer av detta och vi får kanske republik fortare än vi tror. Jag hoppas det.

Jens Holm (V), kandidat till riksdagen

Sanningen om köttet

meatthetruthJag medverkar i en nyutkommen nederländsk bok Meath the Truth – Essays on Livestock Production, Sustainability and Climate Change. Kul att kunna bidra med ett inlägg om de politiska möjligheterna att minska/avskaffa köttkonsumtionen.

Annars rekommenderar från boken bland annat Robert Goodlands bidrag. Goodland arbetade 23 år på Världsbanken med miljöfrågor (i den mån den institutionen tillåter detta…) och är, i mitt tycke, en av de intressantare tänkarna kring köttindustrins pris på miljön.  Han var exempelvis en av de första att driva förslaget om ett internalisera köttindustrins klimateffekter i form av en köttskatt.

Den australianske Cambridgeforskaren John Powles har också ett intressant bidrag om köttkonsumtionens hälsoeffekter. Powles talade på den kött-klimatkonferens, Feeding the World under the Climate Threat, som jag arrangerade i EU-parlamentet 2008 och var en av huvudförfattarna kring den Lancetartikel som 2007 föreslog en halverad köttkonsumtion för klimatet och hälsan.

Det holländska djurpartiets karismatiska och coola ledare Marianne Thieme knyter ihop publikationen med en kortare pamflett om vikten av att inte äta kött. I de nyliga nederländska valen fick hon och hennes parti förnyat förtroende med två mandat i det nederländska parlamentet. Kul med ett renodlat djur- och antiköttparti, men gladast hade jag varit om Vänsterpartiets systerparti SP hade drivit dessa frågor så hårt så att något djurparti inte skulle behövas. I sin artikel skriver Thieme att flera holländska partier numera har en minskad köttkonsumtion på sin agenda. Det låter hoppfullt…

Boken kan beställas från länken ovan.

Mitt bidrag (på engelska) kan man få läsa här: meatclimateEU_Holm_art

Se gärna också: Meatclimate.org

EMU ratas

Idag kom Scbs nya mätning av svenskarnas inställning till EMU. Endast 28 procent av svenskarna vill gå med i valutaunionen, hela 60 procent säger nej. Motståndet har också växt under våren. Inte undra på, med signaler från Bryssel om ett EU ska kunna kontrollera medlemsstaternas budgetar, ekonomisk stagnation, massarbetslöshet och en överlag stelbent och illa konstruerad valutaunion blir motståndet stort.

Det som är intressant i detta är att de borgerliga partierna försöker lägga locket på i eurofrågan. OK, Folkpartiet är öppna med att de vill köra över det svenska nejet och ha en ny folkomröstning så fort som möjligt, men Reinfeldt och Borg törs inte säga vad som gäller. Men när de borgerliga politikerna talar inför EU-frälsta, som vid den s k Europadagen den 9 maj, då var alla borgerliga partier för en ny folkomröstning under nästa mandatperiod.

Enligt undersökningen vill endast 40 procent av Moderaternas och Folkpartiets väljare ha en svensk EMU-anslutning. Hos de andra borgerliga partierna är stödet ännu lägre. Därför mörkar de borgerliga om EMU. Låt dem inte kunna fortsätta att göra det. Annars kan EMU-anslutningen lura bakom hörnet.

SvD, Jonas Sjöstedt

Vänsterpartiet har flest utlandsfödda

Vänsterpartiet har flest personer med utländsk bakgrund på sina riksdagslistor. Det konstateras i en undersökning som Ekot publicerar idag. 15 procent av de som är kandidater för V är födda i ett annat land. Jag tycker den siffran gärna hade fått vara högre, men det är iallafall tre gånger mer än Centerpartiet där endast 5 procent är utlandsfödda.

Efter en genomgång av undersökningen kan man också konstatera att blad de rödgröna kandidaterna finns det många fler med utländsk härkomst än hos de borgerliga.

Jag har tidigare rapporterat om att Vänsterpartiet är bäst på kvinno- och ungdomsrespresentation. Nu kan även invandrarrepresentationen läggas till meritförteckningen.

För den som vill ha listor med mångfald borde valet vara lätt.