Acta – kommissionen svarar om expertgrupper

Jag har just fått svar från EU-kommissionen om vilka som ingår i den s immaterialrättsgruppen för Acta samt om det finns andra s k expertgrupper där t ex industrins företrädare ingår. Kommissionen svarar nu att det inte finns någon immaterialrättsgrupp. De skriver så här:
I rådets direktiv till kommissionen för förhandlingarna om ett plurilateralt handelsavtal om kampen mot varumärkesförfalskning (Acta) ingår inte inrättandet av en ”immaterialrättsgrupp”.

Men visst nämndes just en immaterialrättsgrupp i rådets förhandlingsmandat till kommissionen? Det är frustrerande att det är hemligstämplat, då går det inte att kontrollera vad som är rätt och fel.
Enligt kommissionen ska det inte heller finnas några grupper där industrins företrädare kan lobba ostört: …och inte heller av andra icke-statliga expertgrupper eller konsultativa grupper med anknytning till förhandlingarna.
Kommissionens svar får ses som ett lite fall framåt. Det är bra att det inte finns några hemliga påtryckargrupper. Om det nu stämmer…

Jag har ställt samma fråga till ministerrådet och borde också där ha fått svar förra veckan. Men det har jag inte. Man får ligga på…

Båda dessa frågor hade jag bett att få ta i den allmänna utfrågningen av kommissionen och rådet (sådana har vi när det är session i Strasbourg). Men eftersom kommissionen och rådet själva bestämmer vilka frågor de vill ha upp till debatt blev det inget den här gången heller.

Min fråga till kommissionen: acta_fr1.doc
Kommissionens svar: acta_svar.doc

Great news from Iceland

Below a short note I wrote for my GUE/NGL-friends.

You have probably already heard about the results from this week-ends electon in Iceland. Our sister party: Left Green (VG) increased from 14 to 21.7 per cent, making them the third biggest party. They and the Socialdemocrats, 29.8, have now a comfortable majority.

The Left Green has been the only party which has been firmly against the neo-liberal politics on the island. Today more and more realize they been right all the time. The new political ”Civil Movement” got about 7 per cent. That is also a promising and interesting expression from the Icelandic people.
 
A possible EU accession could be one tricky issue in the future. The Left Green are against, the Socialdems in favour. The Iclandics have historically always been against, with the exception for some recent polls showing that a majority was in favour. Today that EU entusiasm have probably gone back substantially (a new poll showed that).
 
Please see the results:

The Left Green

 

Upphovsrätt röstresultatet

Många frågar mig exakt hur omröstningen gick igår om upphovsrätten. Som bekant röstade parlamentet för en förlängning till 70 år, något jag djupt beklagar. det finns fortfarande ett halmstrå att klamra sig fast vid. Ministerrådet – d v s EU regeringar – måste godkänna detta. Vår svenska regering har alltså chansen att visa att EU ine är USA och att man inte går skivbolagens ärenden.

I vart fall, omröstningsresultatet blev:
Ja 377
Nej 178
Avst. 37

Se hur alla ledamöter röstade:copyright_röstresultat2009-04-23.doc

Resultatet är ännu ett utslag av maktdelningen mellan den konservativa partigruppen och den socialdemokratiska. Majoriteten i dessa två grupper stödde alltså förslaget.

Glädjande var att a l l a svenska ledamöter röstade emot. en sak är säker: så hade det inte blivit om det inte varit för alla nätaktivister som lobbat och tjatat i frågan. Bra jobbat! Om två veckor står slaget om telekompaketet, då behövs stöd från alla som värnar friheten på nätet.

Glädjande att det skrivits så mycket i frågan. Läs pressklippen där jag är med i kolumnen till höger. DN kultur ex vis. 

MEPs get too much money

I often get the question: How much does an MEP earn? Some politicians don’t like that kind of intimate question. I, on the contrary, find them very relevant. We are financed by taxpayers money, so the taxpayers have the right to know.

So this is what we get paid:

Salary
According to our national MP standard: in my case, 4500 euros/month.

Travel allowance
Not according to the ticket price, but a lump sum based on the distance you have travelled: approx. 2000 euros/trip (to Brussels or Strasbourg).

Per diem
300 euros/day in Brussels/Strasbourg

General expenses
4000 euros/month

Yes, anyone can see that an MEP can quite easily become rich, very rich, on representing the people that elected him/her. In order to avoid that, I find it crucial to do two things:
1. Struggle as much as I can for reductions of these outrageous expenses (We should not get more money than a national MP; that should be the starting point of the discussion).
2. Give away the money I don’t need to do my work as a politician. I’d estimate that I donate 40,000 – 50,000 euros/year to grassroots organizations and my own party, the Swedish Left Party.

Dåligt att EU förlänger upphovsrätten

För några timmar sedan röstade EU-parlamentet igenom att förlänga upphovsrätten till 70 år. jag röstade emot detta dåliga beslut. Tyvärr var jag och vi andra kritiker i minoritet. 377 röstade för, 178 emot och 37 personer avstod.

Se mitt pressmeddelande nedan.
Läs också mitt tal från igår: copyright_tal2009-04-22.doc


Upphovsrätten förlängs till 70 år
 
EU-parlamentet beslutade idag att förlänga upphovsrätten på musik från dagens 50 år till 70 år.
 
– Detta är ett förfärande exempel på hur de stora skivbolagen har lyckats lobba fram ett förslag som går helt i deras intressen, säger Jens Holm (V), EU-parlamentariker. Förlängningen av upphovsrätten drabbar de enskilda konsumenterna och hämmar framtagandet av ny musik.
 
– Rättigheterna till födelsedagssången Happy Birthday lär ägas av det nordamerikanska företaget Warner. Folk vågar inte sjunga den offentligt av rädsla för reppressalier från upphovsrätthavaren. Det gäller i USA där upphovsrätten idag är 95 år, och visar hur illa det går när man låter särintressen och industrin styra politiken.
 
Vänsterpartiet röstade för att avvisa förslaget.

Värna frihet på internet i telekompaketet

I början av maj ska vi rösta för andra gången om det s k telekompaketet. Det finns krav på att man ska kunna stänga av användare från internet. Det är vi i vänsterpartiet förstås motståndare till. Ikväll röstade industriutskottet igenom ändringsförslag 138 som syftar till att skydda internetanvändarna, det är bra. 

Men helst behövs starkare skrivningar till skydd för internetanvändarna. Om några veckor står slaget i plenum, i hela EU-parlamentet. Nedan vårt pressmeddelande från idag samt – ännu längre ned – det paket av ändringsförslag som vi lägger till omröstningen i maj. Ett av dessa är förslag nr 166 som vi fick igenom när vi röstade i höstas (i den första läsningen), som just garanterar att ingen ska kunna stängas av.

Vänsterpartiet föreslår starkare rättigheter i EU:s telekompaket
EU-parlamentet kommer att behandla det så kallade telekompaketet under sin majsession. Eva-Britt Svensson har tillsammans med kollegor i partigruppen GUE/NGL jobbat fram ett antal ändringsförslag, ”Citizens’ Rights Amendments”, som avser att skydda medborgarnas rättigheter på internet.
 
Ändringsförslagen återställer de principer som europaparlamentet antog med bred majoritet i förstabehandlingen i september förra året (Svensson föreslog bl a ”166:an”). De är formulerade i tre delar (del 1 del 2 del 3) och kommer att läggas till andrabehandlingen den 5 maj. Sista dagen för att lägga ändringsförslag är 29 April, men hon har valt att publicera dem redan nu för att tydliggöra att det finns mer som måste åtgärdas än vad de nu så berömda ändringsförslagen 166 och 138 gör. Hon vill säkerställa att inte Internet förvandlas till ett kabel-TV-Internet – alltså utvecklas mot att förvalda tjänster och innehåll säljs till oss medborgare istället för att vi får välja själva.

- Vi som älskar Internet säger att ”användarnas rättigheter” definieras av vad vi använder vårt abonnemang till, säger Eva-Britt Svensson (V), EU-parlamentariker. Vi vill inte bli reducerade till konsumenter så att våra rättigheter bara utgörs av vad som står i abonnemangsavtalet. Dessvärre öppnar både rådets gemensamma ståndpunkt och de kompromissförslag som arbetats fram i triloger för detta. Vi vill vara medborgare på Internet, inte blott kunder eller konsumenter.

Vänsterpartiets ändringsförslag:
telecom_Citizens_Rights_Amendments_(Part_I).pdf
telecom_Citizens_Rights_Amendments_(Part_II).pdf
telecom_Citizens_Rights_Amendments_(Part_III).pdf

DN SvT SvD

Nej till förlängd upphovsrätt

På torsdag ska vi rösta om betänkandet ”Term of protection of copyright and related rights” (rapportör Crowley). Rapportören föreslår bland annat att upphovsrätten på musik ska förlängas från 50 till 95 år. Det har länge varit de stora skivbolagens våta dröm att kunna få upphovslängden förlängd till vad man har i USA. På så sätt kan man fortsätta att tjäna pengar på att i praktiken inte göra någonting alls. Förlorarna blir små kulturutövare och vi konsumenter. Därför har jag och vänstergruppen lagt några viktiga ändringsförslag.

De finns att läsa här:copyright_crowley_HOLM_SV.doc

De viktigaste är de som kräver att 95 år ska strykas helt samt att vi kräver att hela direktivet ska förkastas.

Detta är bara ett i raden av viktiga lagförslag om upphovsrätt och  internet som förhandlas på EU-nivå just nu. Glädjande är att jag och Eva-Britt rankades högst bland de svenska MEParna i inställningen till frihet på nätet i en ranking från i fjol.

Läs också om Acta (som rör allt detta).

Svenska regeringen vill inte påverka EU

Svenska regeringar – avsett färg – är undfallande inför EU. Det är kontentan av min debattartikel – Svenska regeringen tycks inte vilja påverka EU – på Newsmill idag. Läs den där eller nedan.

Svenska regeringen tycks inte vilja påverka EU
Bara en tredjedel av svenskarna känner ens till att det är EU-val i sommar. Kanske är ointresset inte så konstigt när inte ens den svenska regeringen lyckas åstadkomma mer än en förlägen tystnad i EU:s mötesrum.

Vi måste in och påverka. Det var ett av de viktigaste argumenten för svenskt EU-medlemskap. Kanske var det detta som övertygade många tveksamma på vänsterkanten. Vi i Sverige hade ju mycket gott att bidra med. Arbetsrätten, jämställdheten, miljön, alkoholpolitiken, det fanns mängder av goda exempel som hade kunnat exporteras till Europa.

Det hade kunnat övertyga även mig att rösta Ja. Om jag bara hade trott på det.

För argumentet förutsätter ett mottagligt EU, en neutral spelplan. Det är det inte. Det främsta skälet är att politiken ligger utstakad i fördragen. Och de pekar med hela handen mot den marknadsliberalism som nu orsakat allvarlig ekonomisk kris och massuppsägningar. Över fördragen vakar EG-domstolen och stoppar alla försök att avvika från den utstakade vägen. Och den svenska modellen finns helt enkelt inte med på kartan.

Trots detta har jag stor respekt för påverka-argumentet. Trots extremt dåliga förutsättningar är det på något vis en riktig politisk grundhållning. Man fortsätter att försöka. Man tror på att det goda till slut ska segra. Problemet är att ingen svensk regering hittills har trott på det.

Lars Danielsson var statssekreterare hos Göran Persson och hans högra hand i EU-frågor. Han skriver i sin självbiografi: ”Under de första åren av vårt EU-medlemskap var vi i regeringskansliet mest upptagna av att framstå som goda européer. Vi hade mycket att lära oss och var försiktiga med att sticka ut hakan alltför mycket.”

Det är tyvärr en bra beskrivning på den svenska hållningen sedan medlemskapet 1995. Sverige har sedan dess agerat som den nye försiktige eleven i skolklassen.

De svenska reaktionerna på Vaxholmsdomen 2007 är illustrerande. Domen var ett grundskott mot rätten till stridsåtgärder och mot den svenska arbetsmarknadsmodellen över lag. Men istället för att markera tydligt att vi inte accepterar social dumpning överträffade ministrar, LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin och socialdemokratiska ledare varandra i att uttrycka att domen inte är något problem för den svenska modellen.

Uppenbarligen är det så viktigt att visa att EU inte leder till social dumpning att man är beredd att svälja långtgående försämringar. Jag tror, tvärtom, att det finns stort
stöd i Europa för den svenska modellen och att vi skulle ha goda möjligheter att tillkämpa oss en garanti för arbetsrätten i ett framtida nytt EU-fördrag.

Ett annat exempel. Exportbidrag betyder att europeiska jordbruksproducenter får betalt för att dumpa sitt överskott i andra länder. Lokala marknader slås ut, och välbeställda europeiska producenter kan fortsätta att producera ett överskott. Sverige är motståndare till exportbidrag. Men vid sammanträdet med förvaltningskommittén för animaliska produkter den 19 januari i år röstade Sverige för att införa exportbidrag för mjölk och smör.

Enligt protokollet uppmanade den tyske representanten ”Kommissionen att tänka på att de produkter som exporteras med bidrag går till känsliga områden”. Nederländerna, Italien och Storbritannien protesterade mot återinförandet av exportbidragen. Sverige sa ingenting.

När jag har debatterat frågan med jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) har han sagt att Sverige fortsatt är emot exportbidragen, men att det inte gick att få någon majoritet för en nejröst så därför röstade de ja.

Det skrämmande är att jag fick samma svar under förra regeringen, då Ann-Christin Nykvist (S) var jordbruksminister. Även hon röstade för höjningar, trots att andra länder röstade emot, bland annat Danmark.

Ända sen medlemskapets första dag 1995 sitter svenska ministrar som klassens blygaste elever i hörnet, håller med det som fröken säger när de får frågan och rodnar över uppmärksamheten. På vilket sätt påverkas EU av förlägenhet, svenska regering? Var det svensk blygsel vi skulle exportera?

Jens Holm

Jens Holm (V) är EU-parlamentariker och uutkommer på tisdag med boken ”EU inifrån – berättelser från EU-parlamentet 2006-2009″.