Imorgon ska vi i miljöutskottet rösta om tre av fyra delar av EUs s k klimat- och energipaket. Klimatpaketet består av:
1. Översyn av handeln med utsläppsrätter.
2. Ansvarsfördelning för hur mycket respektive medlemsland ska minska sina utsläpp.
3. Koldioxidlagring, d v s att CO2 ska kunna pumpas ned i berggrunden.
4. Krav på förnyelsebar energi: Mål 20 procent av den totala energiproduktionen i EU till 2020.
Klimat- och energipaketet lanserades av EU-kommissionen i januari i år. Miljöutskottet är huvudutskottet på de tre första delarna. Det är dessa som vi röstar om imorgon. Industriutskottet har huvudansvaret för den förnyelsebara energin (som vi alltså inte röstar om). Omröstningen imorgon går alltså inte att underskatta. Det kommer att bli en lång och komplicerad omröstning. Den saken är klar. Det är nu miljöutskottet har chansen att lägga fram förslag på hur vi verkligen ska förhindra att jorden värms upp med mer än 2 grader C och hur EU och i-länderna ska kunna stödja utvecklingsländerna, de som redan nu drabbas av klimatförändringarna.
Kommer det att gå? Tyvärr är jag skeptisk – och det är oerhört frustrarande att erkänna. Lobbying från industrin är intensiv och många förslag som vi ska rösta om pekar åt helt fel håll.
Så här vill jag förändra EUs klimatpaket:
Handelssystemet (mitt 10-stegsprogram)
Jag är ansvarig för vänstergruppen (GUE/NGL) för översynen av handelssystemet (ETS). Jag var också ansvarig i handelsutskottet för ETS.
Min hållning är:
1. Handelssystemet har hittills funkat uruselt (företag har kunnat göra hutlösa profiter på att fortsätta släppa ut och utsläppen fortsätter att öka) och en koldioxidskatt hade varit att föredra,
2. Det går inte att få någon CO2-skatt på EU-nivå el global nivå inom överskådlig tid därför måste handelssystemet göras så bra som möjligt.
3. Det totala antalet utsläppsrätter i systemet måste minska.
4. Systemet ska utformas för att klara minskningar på minst 30 procent till 2020.
5. Utsläppsrätterna måste få ett pris redan från början, auktionering av utsläppsrätterna.
6. Intäkterna från auktioneringen – som kan bli betydande, ca 50 miljarder euro/år – ska gå till klimatåtgärder i utvecklingsländer samt inom EU. En fördelning 50/50 borde vara rimlig.
7. Åtgärder bör vidtas för att undvika spekulation och andra kapitalistiska avarter av sytemet (se finanskrisen i USA som avskräckande exempel).
8. Enskilda medlemsländer ska kunna införa kompletterande åtgärder för att bekämpa utsläppen. Ex vis ska Sveriges CO2-skatt inte kunna hotas av ETS.
9. Om det föreligger ett hot om kollägage, s k carbon leakage; att industrier flyttar till områden i världen som inte har antagit åtgärder mot utsläppen, ska gränsskattejusteringar kunna göras (ex vis en klimattariff på inudstriprodukter från USA, så att de inte ska kunna fortsätta att indirekt subventionera sin industri). Ingen fri tilldelning av utsläppsrätter ska kunna göras.
10. Systemet med flexibla mekanismer/CDM/JI måste stramas upp. Andelen CDM/JI-krediter måste minskas och de projekt som utförs måste erhålla högsta tänkbara kvalitet och vara tydligt additionella (d v s bidra till minskningar).
Andra delar av klimatpaketet
1. 40 procentiga minskningar till 2020 borde vara EUs överhängande mål. Ett minimikrav borde vara en beredskap för att minska med 30 procent.
2. Vad det gäller bördefördelningen är förslaget rimligt att rika länder i EU minskar sina utsläpp mer än de fattigare (de forna östländerna kommer kunna öka sina utsläpp).
3. CDM/JI-systemet måste stramas upp och begränsas.
4. Mekanismer för att föra över grön teknik till utvecklingsländer måste införas. I-länderna måste luckra upp patent som hindrar spridning av grön teknik.
5. Endast biobränslen som inte står i strid med livsmedelsförsörjningen, är bra för den biologiska mångfalden samt har producerats på ett socialt OK sätt ska få EUs stöd.
6. Biobränslena måste bidra till utsläppsminsningar långt högre än kommissionens 35 procent (70-80 procent är rimligare).
7. CCS, koldioxidlagring, är en tveksam metod samt extremt kostsam sådan. Men situationen är så allvarlig så allt måste göras för att ta tillhand om CO2. De är därför bra om Vattenfall och andra stora företag försöker att fånga upp och lagra sina utsläpp av CO2. Men inga EU- eller statliga pengar ska gå till att finansiera detta. Industrin ska själva få betala för detta. Offentliga investeringar borde istället gå till förnyelsebar energi.
7. Åtgärder måste vidtas för att minska köttkonsumtionen.