EU-kommissionen beslutade igår att det svenska stödet för ersättning till musiker, STIM, nu måste ändras. Dagens välfungerande system stämmer inte överens med EUs konkurrensregler. Detta är bara ännu ett exempel på hur EU detaljstyr och tvingar medlemsländerna att foga sig in i ett system där allts värde mäts utifrån hur väl det uppfyller marknadskraven.
Svenska Dagbladet sammanfattade det idag sår här:
Värdet av musik kommer att minska och den kulturella mångfalden försvinna. Det blir effekten av gårdagens beslut från EU-kommissionen, fruktar de europeiska upphovsrättssällskapen.
Jo, man har nog skäl för att vara oroad. Bara en sådan sak att kommissionen låter konkurrenskommissionären Neelie Kroes ansvara för denna fråga. Hennes fokus är 110 procent på konkurrens och noll på musik och kultur.
I sakfrågan kan man förstås ha olika uppfattningar, men grundkritiken består: Varför kan inte medlemsländerna själva få besluta om vilket system de vill ha? Om man redan har något som fungerar utmärkt, varför offra detta för något som med största sannolikhet är mycket sämre?
Kommentarer
5 svar till ”STIM – nästa del i EUs marknadsanpassning”
Jag säger inte att det är rätt av EU att göra så (eller fel av dem) men berätta gärna på vilket sätt dagens system är \
Okej, jag använde citat-tecken och det förstörde min kommentar. Nytt försök:
ag säger inte att det är rätt av EU att göra så (eller fel av dem) men berätta gärna på vilket sätt dagens system är välfungerande och hur det fungerar ut utmärkt.
Det finns vissa inslag jag alltid funnit väldigt underliga i EU. Normalt betalar man en avgift till en organisation för att man ska få något tillbaka. När det gäller EU handlar det istället om att betala en jätteavgift för att i princip få tillbaka en massa skäll för att Sverige gör allting fel. Det tycker jag är en mycket underlig ordning. Dessutom skulle jag vilja fråga Jens om det inte är så Sverige granskas mera i detalj än andra länder. Eller är det bara en känsla jag har. Tycker man läser ständigt och jämnt i tidningen att Sverige ska granskas på den och den punkten. Hur är det med granskningen av Tyskland och Frankrike? Är den lika ingående?
Jan, länder fälls hela tiden och åtalas eller anklagas hela tiden för fördragsbrott. Det är faktiskt ingen stor sak för det mesta. Dock anpassar vi ju oss förr eller senare. Sen är det ingen som diskuteras i vanlig media på detaljnivå.
Personligen och enligt observationer (har de sagt förut och är ju vad SVD-artikeln säger) tror jag vi går mer mot en enda marknad för upphovsrättskyddat material (det har vi inte idag). Där man inte ska behöva ha rätt att ut ge något i t ex Sverige utan i hela EU på en gång, för att göra tjänster som t ex streaming av film och musik gränsöverskridande vilket inte går idag. Idag måste man ha rättigheterna att ge ut verk i Sverige separat.
Det är ju både på gott och ont, ersättningarna blir lägre, men konsumenterna kan kanske lättare få ta del i kultur och underhållning. Hur det beslutas är dock inte något bra. Vi ska ju trotts allt vara suveräna länder. Men t ex vettiga nerladdningstjänster av musik och film ser vi ju först när det slutas delas in per land, här i Sverige har vi t ex SF Anytime som har monopol på hela mediamarknaden, tidningar, böcker, tv, film och bio genom bonnier. Inte heller är tjänsten vad jag vill ha. Något mer som Netflix eller iTunes USA i utbud och pris vore mycket bättre.
Jag tycker att det är glädjande att STIM äntligen ifrågasätts. Är det OK att ha en ekonomisk förening med myndighetsstatus? Vilken möjlighet ger det för icke anslutna att granska och ifråga sätta de beslut som tas av STIM. STIM skall tillvarata sina medlemmars intresse – fast det går inte att ta reda på vilka som är anslutna eller vilka verk som de skyddar! Har erfarenhet som visar på att STIM anstränger sig föga att kontrollera om de verk de tar betalt för verkligen är skyddade utan arbetar regelmässig som om allt är skyddat. Dessa otillbörligen tillskansade tillgångar delar man sedan ut bland sina medlemmar. Tveksamt ur en demokratisk synvinkel.