Till DN: Bonnier och presstödet

Journalistförbundet hade ju ett bra inlägg om Bonniers kamp mot det svenska presstödet. Lennart Wiklund, koncerndirektör för Bonnier AB, svarade den 23 juli (tyvärr ej utlagt på dn.se). Hans svar gick ut på att Bonnier har varit helt öppna i sin anmälan till EU-kommissionen samt att de inte hade några ambitioner att påverka det svenska presstödet.

Eftersom jag har fått svar från kommissionen (se även detta svar) som talar emot just detta skrev jag ett svar till DN. De ville dock inte ta in mitt inlägg. Trist och fegt.  Läs det nedan istället eller hos Journalistförbundet.

Vem talar sanning om presstödet?
Lennart Wiklund
, koncerndirektör Bonnier AB, har rätt i att någon ljuger i den viktiga frågan om det svenska presstödet, Bonnier och EU. Frågan är bara vem? Wiklund påstår i en replik till journalistförbundet (23/7) att Bonnier valt att offentliggöra de dokument som man sänt till EU-kommissionen. Enligt kommissionen stämmer inte detta. I ett svar till mig från EU-kommissionär Neelie Kroes har EU valt att hemligstämpla Bonniers klagan över det svenska presstödet just med hänvisning till att Bonnier självt ville det. Kroes svarade mig den 6 juni i år så här: ”Den klagande har begärt att kommissionen ska hemlighålla dennes identitet.”

Och hur var det med Bonniers klagan mot presstödet? Enligt Wiklund skickades detta in som en oskyldig inlaga till EU-kommissionen sommaren 2006. Vad vi vet idag är att detta välgenomarbetade klagomål (med hjälp av advokatbyrån Cederquist) fick kommissionen att börja granska det svenska presstödet.

Vem ska man tro på?

Det som i vart fall är glasklart är att Bonnier AB har varit framgångsrika i sitt användande av EU-kommissionen för att uppnå förändringar i det svenska presstödet. Är det så viktiga nationella frågor ska avgöras i framtiden?

Jens Holm (v), EU-parlamentariker

Stoppa spekulationen i mat

Denna artikel var inne i Östgöta Correspondenten idag. Läs den där eller nedan. 

Stoppa spekulationen i mat
Östgöta Correspondenten 22/7-08
Vi har alla tagit del av bilderna från den senaste tidens hungerskris. På kort tid har priserna på jordbruksprodukter, inte minst på livsmedel, skjutit i höjden. Detta kommer som ett dråpslag mot många utvecklingsländer som är kraftigt beroende av livsmedelsimport och som redan tidigare levde på marginalen. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon varnade nyligen för att de höjda livsmedelspriserna äventyrar millenniemålet om att halvera fattigdomen i världen. Så det är hög tid för snabba åtgärder.

Den livsmedelskris som drabbat många fattiga länder runt om i världen visar med tragisk tydlighet att mat inte kan betraktas som vilken handelsvara som helst. Ändå har världens utvecklingsländer tvingats att avreglera sin livsmedelspolitik och gå från produktion för självförsörjning till exportproduktion. Detta är krav från IMF, Världsbanken, USA samt EU, som har pressat fram denna politik.

Genom att avskaffa skyddstullar och subventioner har många utvecklingsländer blivit extremt sårbara för kraftiga prisfluktuationer på livsmedel och råvaror. Haiti var till exempel tidigare självförsörjande på ris. År 1995 tvingade Internationella valutafonden landet att sänka tullarna för ris. In strömmade statssubventionerat ris från USA och den lokala produktionen slogs sönder. I dag är tre fjärdedelar av allt ris som konsumeras i Haiti importerat från USA.

Sedan mars 2007 har världsmarknadspriset på vete och ris fördubblats. Majs har ökat med 30 procent. Över 70 procent av världens fattigaste länder är nettoimportörer av livsmedel. När priserna ökar så kraftigt är det de fattiga som drabbas.

En annan bidragande orsak till dagens livsmedelskris är den växande spekulationen. I och med den finansiella krisen i USA har enorma mängder kapital sökt högre avkastning på annat håll, bland annat på livsmedel. Även i Sverige är det numera möjligt att investera i speciella certifikat för handel med råvaror. I en liten del av världen har vi således vinningslystna spekulanter och i den resterande delen hundratals miljoner som inte längre har råd att äta sig mätta på grund av de stigande matpriserna. Det är osmakligt.

För att kunna bekämpa hungersnöden krävs att utvecklingsländer har en faktisk förmåga att producera och förse sin befolkning med tillräckliga mängder av mat. De finansiella marknaderna måste regleras för att motverka spekulation i livsmedel. Finansiella investeringar borde följa etiska riktlinjer för att undvika överdrivna prishöjningar i basvaror. Den svenska regeringen borde ta initiativ i såväl EU som Valutafonden för att vidta lämpliga åtgärder på internationell nivå som kan garantera att framtiden för världens fattiga inte spekuleras bort på basis av den rika världens hunger efter mer rikedom.

Jens Holm (v) EU-parlamentariker

EU – slutenhet som princip

Journalistförbundets ledning har stångat emot samma stenvägg av slutenhet som jag gjorde tidigare i år. De har, precis som jag, förgäves försökt få ut Bonniers hemliga klagan mot det svenska presstödet. ”Vi har fått en deprimerande illustration av den hur de gällande reglerna fungerar. Allmänintresset kommer i andra hand”, skriver Journalistförbundet på dagens DN-debatt.

Mycket riktigt konstaterar de att EUs institutioner sannolikt kommer bli ännu mer slutna i framtiden. I Margot Wallströms förslag till s k Öppenhetsdirektiv är det slutenheten som är grundprincipen. Tvärt emot vår offentlighetsprincip med andra ord.

En mycket relevant farhåga är att detta på sikt inte bara kommer att fortsätta att hålla EU slutet som en mussla, utan också att Sverige måste förändra vår offentlighetsprincip. Det vore ett dråpslag mot trehundra år av öppenhet.

Ha en fin sommar!

Nu är det snart dags för semester. Den här bloggen går därför på lågvarv till den 25 augusti då jag är tillbaka igen.

Jag vill därför passa på att önska alla läsare en riktigt fin och avslappnande sommar!

Mina två sommaruppmaningar:

1. Skriv under www.8hours.se och sprid det till så många du kan.

2. Se till att bada och slappa så mycket du bara kan.

STIM – nästa del i EUs marknadsanpassning

EU-kommissionen beslutade igår att det svenska stödet för ersättning till musiker, STIM, nu måste ändras. Dagens välfungerande system stämmer inte överens med EUs konkurrensregler. Detta är bara ännu ett exempel på hur EU detaljstyr och tvingar medlemsländerna att foga sig in i ett system där allts värde mäts utifrån hur väl det uppfyller marknadskraven.

Svenska Dagbladet sammanfattade det idag sår här:

Värdet av musik kommer att minska och den kulturella mångfalden försvinna. Det blir effekten av gårdagens beslut från EU-kommissionen, fruktar de europeiska upphovsrättssällskapen.

Jo, man har nog skäl för att vara oroad. Bara en sådan sak att kommissionen låter konkurrenskommissionären Neelie Kroes ansvara för denna fråga. Hennes fokus är 110 procent på konkurrens och noll på musik och kultur.

I sakfrågan kan man förstås ha olika uppfattningar, men grundkritiken består: Varför kan inte medlemsländerna själva få besluta om vilket system de vill ha? Om man redan har något som fungerar utmärkt, varför offra detta för något som med största sannolikhet är mycket sämre?

Strider FRA mot de mänskliga rättigheterna?

Strider FRA-lagen mot Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna? Mycket tyder på det (se ex art 8 om skydd för privat- och familjeliv). EU säger sig basera sin politik på grundval av konventionen. Därför vore det mycket intressant att veta vad EU-kommissionen anser om att andra EU-medborgare kan bli avlyssnade och spionerade på av Försvarets radioanstalt. Jag har därför skickat in frågan nedan till EU-kommissionen. Se den också som fil: FRA_fr_KOMM_2008-07-16.doc

Svar ska fås inom sex veckor. Eftersom det nu är uppehåll under augusti borde ett svar kunna komma i slutet av september.

2008-07-16, FRÅGA TILL EU-KOMMISSIONEN
Den nya lagstiftningen kring Försvarets radioanstalt (FRA) innebär att Sverige kommer få den mest omfattande officiella signalspaningen i västra Europa. För första gången kommer en statlig myndighet få legal rätt att avlyssna medborgares kommunikationer i form av till exempel telefonsamtal, SMS, e-post och/eller besök på olika hemsidor. Förutsättningen är att trafiken passerat gränsen, och skanningen kommer att ske utifrån ”yttre hot mot landet”. Det har beräknats att ungefär vart 1000:e e-postmeddelande kommer att läsas. Föga förvånande har lagstiftningen gett upphov till betydande uppståndelse och det finns en mycket befogad oro för vad som kommer att hända med den personliga integriteten. Flera ledamöter i det svenska lagrådet konstaterade att FRA-lagen riskerar bryta mot Europakonventionen.
 
Lagstiftningen kommer även att innebära att utländska medborgares kommunikationer kommer att avläsas, om mottagaren finns i Sverige. Således riskerar även dessa medborgares integritet att kränkas. 
 
Hur ser kommissionen på den nya FRA-lagstiftningen i Sverige, i synnerhet med avseende på oron om att lagen kan bryta mot Europakonventionens krav på personlig integritet?

Jens Holm, EU-parlamentariker, GUE/NGL

Colombiauttalande från EU-parlamentet

Nedan ett uttalande som jag tagit initiativ till om förföljelsen av oppositionella i Colombia som undertecknats av EU-parlamentariker från fyra olika partigrupper (vänster, de gröna, socialdemokratiska och den liberala gruppen).

På engelska:Colombia_Derechos oposicion_declaracion_EP_EN.doc
På spanska:Colombia_Derechos oposicion_declaracion_EP.doc

Här ett svar om Colombia from jag just fick från EU-kommissionen.
Min fråga:col_HOLM.doc
Svaret: col_HOLM_svar_KOMM.doc

Svenska folket: EUs klimatpolitik räcker inte

Svenska folket (64 procent) tycker inte att EUs klimatpolitik räcker. Svenska folket (72 procent) vill också ha ett stopp mot torskfiske i Östersjön, något EU tyvärr förbjuder oss att göra. Detta framgår i en helt ny Sifoundersökning som vänsterpartiet presenterar idag.

Visby_presstr.jpg
Jag, Wiwi-Anne Johansson (v), Jacob Johnson (v) i Almedalen

Vi presenterar också ett tiostegsprogram på EU-nivå för ett bättre klimat och havsmiljö.

Läs undersökningen och våra tio steg: EU_klimatet_fisket_v_rapport.pdf