Hemligt i EU – offentligt i Sverige

Häromdagen fick jag brev från kulturdepartementet: Det var Bonniers hemliga klagan (6/2-07) på det svenska presstödet. Ni kommer kanske ihåg att Bonniers fjol krävde att få denna skrivelse hemligstämplad, något kommissionen lydigt uppfyllde när jag bad om att få ut den. Det var alltså omöjligt att få ut skrivelsen från EU-kommissionen.

bonniers.jpg
Bonniers hemliga brev till EU-kommissionen, undertecknat av Bonnierchefen Olle Månsson genom advokatbyrån Cederquist.
När jag vände mig till kulturdepartementet var det däremot inget problem att med stöd av svenska offentlighetsprincipen få ut Bonniers hemliga brev.
Allt kom som sagt hem i brevlådan för några dagar sedan. Ett klockrent exempel på två skilda förvaltningstraditioner: den öppna svenska och EUs stängda. Vem vinner i längden? Om inte svenska regerinen och andra viktiga aktörer är beredda att slåss med näbbar och klor för vår offentlighetsprincip kommer den stå sig lätt mot EUs krav (det finns redan ett fall som troligen kommer avgöras i EG-domstolen framöver).

Beslut om flygets utsläpp – ingen big deal

Vi har just fått en överenskommelse om att inkludera flygsektorn i EUs handelssystem för utsläppsrätter. Ingen höjdaröverenskommelse, men goda möjligheter till förbättringar framöver. Se nedan. 

PRESSMEDDELANDE V, 2008-06-26

Beslut om flygets utsläpp  – ingen big deal
Efter en månads intensiva förhandlingar slöt Europaparlamentet och rådet idag en informell överenskommelse strax innan lunch om att inkludera flyget i utsläppshandeln från och med 1 januari 2012. Resultatet: Mindre utsläppskrav på flyget än andra sektorer till att börja med men möjlighet till striktare krav redan ett år in i perioden. Imorgon blir beslutet formellt antaget av medlemsländers EU-ambassadörer och den 9 juli röstar Europaparlamentet i plenum.

Flyget har fördubblat sitt koldioxidutsläpp sen 1990 och står för en betydelsefull del av EUs totala utsläpp. Arkitekturen av ett EU-beslut om att inkludera flygindustrin i handeln med utsläppsrätter är nu klart.

 - Det är en självklarhet att flyget ska ta sitt klimatansvar precis som alla andra industrisektorer men fram tills nu har det fortsatt att öka sina utsläpp helt ohämmat, säger Jens Holm (v), EU-parlamentariker.

Beslutet innebär att flyget med startdatum 1 januari 2012 ska sänka sina utsläpp med 5% i jämförelse med sektorns utsläpp under året 2005, men denna siffra tillåts höjas redan ett år senare då övriga sektorer inom utsläppshandelssystem går in  en ny handelsperiod. Liknande skrivning blev det om andelen av utsläppsrätterna som ska auktioneras: 15% under första året, dvs 85% av utsläppsrätterna kommer att tilldelas flygsektorn gratis, men med möjlighet till att höja denna siffra 2013.  Medlemsländerna uppmanas att använda intäkterna från auktioneringen till klimatförebyggande åtgärder, både inom EU och i utvecklingsländer, och till forskning och utveckling av miljövänliga transportmedel.

Beslutet innebär alltså att mycket högre utsläpp från flyget än från andra industrier som redan omfattas av EU:s utsläppshandel kommer att tillåtas Andra industrier ligger i linje med Kyotoprotokollet, vilket innebär en minskning med åtta procent jämfört med 1990 års nivåer. Men redan nu under hösten när Europaparlamentet kommer att behandla kommissionen förslag till revidering av hela utsläppshandelssystemet som sådant för perioden efter 2013, öppnas alltså möjligheten upp till att skärpa till kraven för flyget ytterligare.

- Även om jag är besviken över att flyget fick mer generösa krav än övriga sektorer inom handelssystemet så är detta ändå ett viktigt första steg för att minska de enorma mängder koldioxidutsläpp som flyget släpper ut varje år, säger Holm. Under hösten när vi i Europaparlamentet kommer att arbeta med att revidera hela systemet så kommer jag att kämpa för skärpta långsiktiga krav.

Jens Holm kompenserar sina egna flygresor inom EU med 50 euro per resa tur och retur. Pengarna går till den kenyanska organisationen Climate Network Africa.

Mer info:
Jens Holm, tel: 076-847 03 28
Lisa Ekstrand, politisk rådgivare GUE/NGL, tel: +32 485 48 96 61

 

Ska EU få stoppa bloggar?

Först FRA och nu detta. Den estniska EU-parlamentarikern och socialdemokraten Marianne Mikko vill övervaka och reglera bloggar. Detta föreslår hon i en initaitivrapport som just röstats igenom i kulturutskottet. Jag sitter inte i det utskottet, men frågan kommer troligen upp i hela EU-parlamentet till hösten. Då kommer jag motarbeta detta med kraft.

Det man ska komma ihåg är att detta är en s k initiatvrapport, den är alltså inte direkt lagstiftande (den kommer alltså inte bli nationell lag såvida inte EU-kommissionen lyfter upp detta). Men det är illa nog och måste motarbetas. Detta kommer jag göra och det borde finnas goda möjligheter att bygga breda allianser bland alla oss som vill skydda yttrandefriheten.

Hets mot folkgrupp, förtal och andra övergrepp som – ytterst, ytterst sällan – kan förekomma på bloggar är redan idag olagligt. Avarterna kan redan idag lagföras och sanktioneras. Ytterligare bloggreglering undanbedes därför.

We support Colombian farmers

Today we have sent out this communique. Please see below or at:  ACVC Comunicado parlamentario.doc Unfortunately only in Spanish.

Bruselas, 25-06-2008

Colombia: Cooperación para la paz en medio de la guerra
El caso de la Asociación Campesina del Valle del río Cimitarra (ACVC)
DECLARACION PARLAMENTARIA

La ACVC defiende los derechos de las comunidades campesinas,
¡Defendamos a la ACVC!

El día 10 de junio de 2008, los diputados europeos Jens Holm (GUE/NGL-Suecia), Raúl Romeva (VERDES-España), Ana Maria Gomes (PSE-Portugal) y Soren Sondergaard (GUE/NGL-Dinamarca), organizamos una audiencia en la sede el Parlamento Europeo en Bruselas. En esta audiencia, se presentó la grave situación de las comunidades campesinas del Magdalena Medio, región de Colombia asediada por el conflicto armado. Intervinieron el dirigente campesino Carlos Martínez, la abogada Yenly Mendez, el Sr. Ubencel Duque como representante del Laboratorio de Paz, además del Sr. Carlos Holmes Trujillo, Embajador de Colombia ante Bélgica y la Unión Europea, En la audiencia, se hizo evidente la persecución que sufren las comunidades campesinas de la región. Las intervenciones hicieron énfasis en las detenciones y órdenes de captura contra la totalidad de la junta directiva de la ACVC, con base en informes de inteligencia y testimonios sin fundamento real de informantes que luego reciben beneficios. Resaltaron igualmente las 17 ejecuciones extrajudiciales cometidas por agentes estatales en los últimos años contra campesinos de la asociación, que permanecen en la impunidad, así como las amenazas que recibieron varios de sus miembros en días recientes. 

A consecuencia de esta audiencia: 
* Expresamos nuestro rechazo a la diversas formas de continua persecución contra la ACVC y otras organizaciones sociales de la región. Consideramos que es una forma de socavar el valioso proceso de Laboratorio de paz en la región, financiado por la UE desde el año 2002.
* Pedimos al Estado colombiano que ofrezca las garantías y tome todas las medidas necesarias para la inmediata liberación de los dirigentes sociales encarcelados injustamente, y que asegure que los autores de ejecuciones extrajudiciales, de desapariciones forzadas y de amenazas en la región tengan que responder por sus actos ante la justicia ordinaria. 
* Apoyamos la solicitud de la ACVC y del Laboratorio de Paz para que se active nuevamente la Zona de Reserva Campesina, sin más retrasos o pretextos, porque es parte esencial del camino de paz para las comunidades de la región.
* Pedimos al gobierno colombiano que sea consistente con los numerosos y repetidos compromisos adquiridos con las comunidades de la región. 
* Pedimos a la Comisión Europea que tome todas las medidas a su alcance para garantizar que proyectos que financia como el Laboratorio de Paz del Magdalena Medio, se desarrollen en un contexto de respeto a la sociedad civil, que haga posible los objetivos iniciales de construcción de paz.
Firman:

Jens HOLM, eurodiputado de Suecia

Ana Maria GOMES, eurodiputada de Portugal
Vice Presidente Subcomisión de Seguridad y Defensa

Raul ROMEVA, eurodiputado de España
Vicepresidente Comisión de Derechos de la Mujer e Igualdad de Género
Vicepresidente Delegación para las Relaciones con los Países de América Central

Soren SONDERGAARD, eurodiputado de Dinamarca

Kampanjstart: Stoppa långa djurtransporter

djurtransp_banner_horis_8hours1.jpg

Idag startar jag kampanjen www.8hours.se/ Det är en namninsamlingskampanj med krav på en 8-timmarsgräns för djurtransporter inom EU. Jag driver den tillsammans med andra EU-parlamentariker och initiativet kommer ursprungligen från den danske EU-parlamentarikern Dan Jörgensen (s). Kampanjen pågår i hela EU och vi har som mål att samla in en miljon namnunderskrifter.

Alla som vill ha en åttatimmarsgräns skriv under nu. Tack!

22 miljoner större boskapsdjur transporteras varje år mellan EUs medlemsländer samt till och från länder utanför EU. Dessutom fraktas över 500 miljoner hönor och kycklingar mellan de olika länderna. Dessa siffror gällde för år 2000 och EU-15, enligt rapporten ”Kännande varelser eller okänsliga varor” (2003:6). Siffran idag för EU-27 är alltså mycket högre.

Namnunderskrifterna kommer lämnas över till EU-kommissionen och ministerrådet. Nån kanske undrar vad som kommer hända när det är gjort. Kommer de verkligen lyssna? Jag är i alla fall säker på att ju fler namn som samlas in desto större kommer trycket bli.

Den ansvariga kommissionären, Androula Vassiliou, har lovat att ett nytt djurtransportsdirektiv ska komma innan årets slut. Så tajmingen är god. Dessvärre verkar hon redan nu öppen för kryphål i lagen. Så, dags att öka pressen med andra ord.

Kanon att Djurens Rätt redan sagt att man stödjer kampanjen. Tack!

P S Absurt är det också att EU betalar ut exportbidrag för djurtransporter till länder utanför unionen. Även svenska företag har tagit emot sådana.

Har folket fel?

Intressant inlägg på dagens Brännpunkt. Även om jag tycker att tonen är lätt patronizing (folket har inte förstått fördelarna med globalisering=EU…) sätter Erika Bjerström fokus på den intressanta frågan varför folket alltid säger nej de få gånger de får chansen.

Kanske är det så enkelt att EU (EUs ledare och dess förespråkare) framställer sig själv som något man i praktiken inte är. Fredsprojektet som bygger EU-armén. Den europeiska sociala modellen som idag betyder avregleringar och anti-fackliga domar. Miljövisionerna som kommer till korta så fort de prövas mot marknadsfundamentalismen. I de lägena är det rationellt och helt rätt att säga nej. It aint good enough, helt enkelt.

Ett nej är ett nej, eller hur?

Hade en debattartikel i Sundsvalls Tidning igår. Läs den där eller nedan.

Ett nej är ett nej, eller hur?
Som enda land med rätt att folkomrösta om EU:s grundlag röstade Irland i nyligen nej till Lissabonfördraget. Det är fantastiskt positiva nyheter för alla som inte vill lämna över mer makt till EU. För Lissabonfördraget skulle ha inneburit en gigantisk maktöverföring från medlemsländerna till EU.

Sverige och medlemsländerna skulle förlorat inflytande på nästan 100 politikområden. EU skulle fått beslutskompetens på helt nya områden: Kultur, familjepolitik(!), turism. En EU-president och utrikesminister skulle ha inrättats. Vi skulle ha tappat vårt veto på en mängd områden: terrorismbekämpning, polisarbete, invandrings- och flyktingpolitik är bara några exempel.
   En bortglömd fråga var försöken att skapa ett EU-försvar. I Lissabonfördraget stod det klart och tydligt i artikel 42 att EU på sikt skulle skapa ett gemensamt försvar. Till EU-försvaret skulle en krigsmaterielbyrå ha kopplats, med uppdrag att se till att medlemsländerna hade det krigsmaterial EU skulle kunna behöva. Alltså, en form av upprustningsstadga. Man kan också fråga sig vad som skulle hänt med den svenska neutraliteten och alliansfriheten när Lissabonfördraget innehöll krav på s k ömsesidiga försvarsförpliktelser, alltså om ett land angrips dras de andra länderna automatiskt in i kriget.
   Ja, det känns fantastiskt att det irländska folket nu har sagt nej till detta och allt annat dåligt som Lissabonfördraget skulle fört med sig. Nu ska detta ha fallit. Spelreglerna har nämligen varit glasklara på den punkten; om ett land säger nej till Lissabonfördraget ska det automatiskt falla. Kommer EU och dess medlemsländer respektera detta?
   Här ställs EU och dess regeringar inför ett lackmustest i respekt för demokratin. Dessvärre har EU-minister Cecilia Malmström (fp) sällat sig till anti-demokraterna. Samma dag som det tydliga Nej-resultatet redovisades sa Malmström till media att Sverige ändå ska ratificera Lissabonfördraget. Vad är det för syn på demokrati? Folkomröstning är bra så länge folket röstar rätt…
   Svenska regeringen måste förstås avbryta antagandet av Lissabonfördraget. Allt annat är ett hån mot demokratin och kommer bara spä på såväl politikerförakt som EU-misstro. Ett nej är ett nej, eller hur?
 

Jens Holm (v) EU-parlamentariker

Irlands nej går inte att ignorera

Jag och Eva-Britt har ett inlägg på SvTs debattsida idag. Läs det där eller nedan.

Irlands nej går inte att ignorera
Det är trist när Sverige förlorar med uddamålet mot Spanien i fotbolls-EM. Men ingen skulle komma på tanken att matchen måste spelas om för att vi är missnöjda med resultatet. Reglerna måste följas, annars förlorar spelet sin mening.

Ändå pågår just nu en liknande process för fullt på den politiska spelplanen. Så fort de första rapporterna kom om ett sannolikt irländskt nej till Lissabonfördraget började det.

EU:s politiska toppar, och dess enorma följe av förhoppningsfulla aspiranter på högre poster inom EU-hierarkin, sliter sitt hår, vrider sina händer, vänder på varje sten, prövar varje hypotes.

Allt för att komma på lösningen: Hur ska de kunna köra över irländarnas nej och införa Lissabonfördraget ändå?

Sveriges egen högerforward Fredrik Reinfeldt kommer under EU-toppmötet denna vecka att få uppleva det bästa EU har att uppbringa av juridiska finter och politiska glidtacklingar. Det skulle vara intressant att få höra vilka inlägg han själv bidrar med.

Vi på vänsterkanten anser att EU bör ta den självklara konsekvensen av folkomröstningen på Irland och avbryta ratificeringen i de länder som inte godkänt fördraget ännu. Däribland Sverige.

Att fortsätta ratificeringen vore meningslöst. Vad skulle poängen vara? Att 26 länder godkänner fördraget utan folkomröstning, så att irländarna ska skämmas och ändra sig av något slags grupptryck? Är grupptryck en demokratisk styrelseform? Självklart inte.

Eller ska ratificeringen fortsätta av statistiska skäl, för att visa att 26 länders parlament säger ja, oavsett vad deras väljare tycker? En sådan process har tappat all demokratisk funktion.

Alla medlemsländer måste godkänna fördraget, annars kan det inte träda i kraft. Det räcker inte med 26-1, det måste vara 27-0.

Alla dessa försök att kringgå irländarnas nej förnedrar demokratin. De omintetgör hundra högtidliga ceremonier, tusen vackra uttalanden, miljoner medborgares röstsedlar.

EU:s politiska ledning visar öppet hur de ser på medborgarna: som olydiga, enfaldiga och otacksamma barn. ”Hur kunde ni säga nej till vårt fina fördrag, vi har ju gjort vårt bästa?”

Vi tror inte att ni förstår hur tydligt era reaktioner avslöjar era tankar, EU-minister Cecilia Malmström och statsminister Fredrik Reinfeldt. För då skulle ni rodna.

Svaret ni söker är enkelt: Ni har gått fel. Medborgarna vill inte ha mindre demokrati, utan mer. De vill inte ha en EU-superstat med president och armé, de vill ha ett samarbete mellan självständiga, demokratiska stater. De vill inte ha Vaxholmsdomar och social dumpning, de vill ha goda villkor i arbetslivet och social trygghet.

Var och en som har förmågan att ta ett steg tillbaka inser att EU måste börja om från början med det här. Lissabonfördraget är feltänkt.

EU kan utvidgas med enkla ändringar av röstviktningen i ministerrådet och platsfördelningen i EU-parlamentet. Det behövs inget framhetsat fördrag på juridisk rotvälska som slår fast politiken.

Visst behöver EU reformeras, Fredrik och Cecilia. Men demokrati tar tid. Låt den få det. Återkom gärna om ni behöver fler förslag. Och välkomna in på demokratins gröna gräsplaner.

Eva-Britt Svensson (v)
Jens Holm (v)
EU-parlamentariker