Nyhetsbrev 2008-05-30

Läs mitt senaste nyhetsbrev nedan eller här: Nyhetsbrev2008-05-30.pdf (som pdf).

Norrtälje, 2008-05-30

Hej alla,
Härligt att komma hem till sommaren. Bryssel har varit grått och regnigt.
Miljöutskottet ställer krav på flygindustrin
I tisdags röstade vi för andra gången om vilka krav vi ska ställa på flygindustrin när denna ska inkluderas i handeln med utsläppsrätter. Auktionering av utsläppsrätterna, successiva minskningar av flygets utsläpp och inga hinder för enskilda länder av vidta parallella åtgärder mot flyget, var några av kraven som gick igenom. Det sistnämnda var mitt ändringsförslag som röstades igenom med en knapp marginal. Våra krav skickas nu till ministerrådet; EUs regeringar. De kommer också klubbas i plenum innan sommaren. Den svenska regeringen har alltså ett gyllene tillfälle att verka för kraftiga utsläppsminskningar. Tänker man göra det? Man får hoppas det, men jag känner mig inte helt säker. Återkommer i frågan.
ECVAM och alternativ till djurförsök
Förra veckan gjorde jag studiebesök på ECVAM, EUs center för alternativ till djurförsök. För att ett alternativ till djurförsök ska få användas inom EU måste det först godkännas av ECVAM. ECVAM finns på EUs s k Joint Research Center, vid stranden mot vackra Lago Maggiore, nordväst om Milano. JRC var ursprungligen EUs forskningscenter för kärnkraft (det kära Euroatomfördraget var ju ett av EUs första) och på vägskyltarna står det fortfarnade ”Euroatom”. Tack och lov görs ingen nukleär forskning där längre, men man har fortfarande stora problem med avfall, maskiner och annat från förr i tiden.
     Den som har gott minne kommer kanske ihåg att ECVAMs chef, Thomas Hartung, fick sparken för några veckor sedan. Jag och några andra MEPar protesterade ju mot detta. Dessvärre fick jag uppfattningen av att den nya ledningen inte har samma höga ambitionsnivå som Hartung hade. Hartung menade ex vis att om ECVAM bara fick ökade resurser så skulle en stor mängd alternativ kunna godkännas. För detta fick han minskade resurser och sedan sparken. Hans f d chef avfärdade att så värst många fler kunde godkännas och påstod att det inte behövdes mer resurser. Jag träffade Hartung vid sidan av det formella protokollet. Han har fått ett nytt jobb på JCR, men arbetar inte längre med djurförsöksfrågor. Trist att kommissionen straffar de som talar klarspråk.
     Annars var det glädjande att träffa alla engagerade och kunniga forskare hos ECVAM. De har lyckats ta fram en metod för att odla fram ett hjärnliknande organ. Till detta kan man sedan tillsätta olika preparat för att kontrollera hur en hjärna skulle ha reagerat på detta: Om något t ex är giftigt och skulle ha åsamkat människan lidande kan det alltså upptäckas i denna djurfria och moderna metod. Fantastiskt!
EUs kött-klimatutredning – det lönar sig att tjata
Som jag har berättat tidigare kommer EU-kommissionen att ta fram en utredning om animalieindustrins klimatpåverkan. När jag var på JRC passade jag på att träffa de två forskare som ska vara ansvariga för denna. Det blev ett bra möte. Den ena av dem, Tom Wassenauer, jobbade tidigare på FAO med deras stora boskaps-klimatrapport, Livestock´s Long Shadow, så det var inget tvivel om att han kunde frågan. Glädjande var också att de lovade att rapporten skulle bli klar fortare än vad kommissionen tidigare gett mig besked om, till sommaren nästa år. Dessutom kommer de komma ut med en delrapport redan till årsskiftet. Det är oklart om deras rapport kommer leda fram till uppmaningar om en minskad köttkonsumtion. Vi hade i alla fall en bra diskussion om saken.
     Men den riktigt stora nyheten är: En av anledningarna till varför kommissionen överhuvudtaget tar fram denna rapport är efter påtryckningar från EU-parlamentet. Det innebär att våra – inte minst mina (om man får skryta lite) – påtryckningar från miljö- och klimatutskottet m m har givit resultat. Forskarna på JRC hade också läst min och Toivos rapport på temat. Det lönar sig att tjata med andra ord.

Köttindustrin under luppen även hos klimatutskottet
På tal om kött och klimat kan jag meddela att den dimensionen kommer finnas med även i klimatutskottets slutrapport (klar troligen i slutet av detta år). I går hade vi förhandlingar mellan de olika skuggrapportörerna (jag är ansvarig för vänstergruppen) och i textutkastet finns ett rätt omfattande stycke om animalieindistrins klimatpåverkan. På det stora hela är det bra, och en del uppgifter kommer faktiskt från min och Toivos rapport. Fantastiskt att den har bidragit till att påverka. Än så länge finns det inga krav på minskad köttkonsumtion, men rapportörförfattaren Karl-Heinz Florenz (från konservativa EPP) var positiv till detta och mina andra ändringsförslag.
Se till och slappa i värmen nu i helgen. Det ska jag göra.

Det var allt för nu,

Jens
www.jensholm.se

Hållbar etanol?

Idag meddelar SEKAB (som bl a ägs av kommunala energibolag i Norrland och står för 90 procent av E85-importen till Sverige) att de blir först i världen med att ställa hållbarhetskrav och sociala krav på den etanol som de importerar från Brasilien. Kriterierna går bl a ut på att utsläppen av växthusgaser ska minska med 85 procent jämfört med vanlig bensin, produktionen ska inte drabba regnskogen och fackliga rättigheter ska respekteras. Det låter bra. Det är precis den här sortens krav vi måste se till att få igenom på EU-nivå.

Ändå känner jag mig inte helt tillfreds. Ett ”internationellt kontrollorgan” ska verifiera produktionen. Det är inte helt lätt. Dessutom ställeer jag mig frågande till att förlägga en så stor del av biobränsleproduktionen till andra länder. Sverige har stor potential att själv kunna producera en stor del av sitt biobränsle. Det borde vi göra. Och en del positiva satsningar görs (se också 47 miljoner till etanolforskning (som pdf)).

Vad händer, dessutom, när efterfrågan ökar så mycket på etanol? Jo, Brasilien tar sina bästa jordar för att odla den räntabla grödan, sämre arealer går till livsmedelsproduktion. Detta är en process som inget kontrollorgan i världen kan sätta stopp på.

Import av etanol borde vara ett komplement, inte huvuddelen av vårt biobränsle (som det är idag, jag tror det är hela 70 procent av Sveriges etanol som idag importeras). Jag har f ö skrivit ett inlägg om detta i Flamman. Det kommer in imorgon, så läs det då.

Toppmöte bland smältande glaciärer

Idag inleds toppmötet mellan Danmark, Grönland, Kanada, USA, Ryssland och Norge, i Ilulissat, nordvästra Grönland, om hur maktfördelningen kring det smältande Arktis ska se ut. Jag var själv i Ilulissat i fjol och kunde se hur isbergen formligen åkte kana ut i Nordatlanten. Ju fortare Arktis och Nordpolen smälter desto bättre blir möligheterna för storskalig utvinning av naturresurser. I fjol placerade Ryssland ryska flaggan på Nordpolens botten. Nya rapporter berättar att de finns gigantiska oljefyndigheter i området. I fjol var första gången Nordväspassagen var isfri. I framtiden kan kanske gigantiska oljetankers köra från Europa/Nordamerika till Asien via Grönland-Alaskaoch spara hundratals mil. Frågan är bara vad som händer med utsläpp och eventuella haverier.

Det absurda i de hela är att samtidigt som glaciärerna smälter fortare än någonsin (Ilulissatglaciären är inte bara världens största, den är också numera världens snabbast smältande) verkar fokus för toppmötet vara utrikespolitiskt och framtida resursutvinning. Varför är det ex vis bara utrikesministrarna som är där, och inte miljöministrarna?

Nyligen varnade forskare för att Nordpolen kan vara helt isfritt redan i sommar. Detta skräckscenario har vi (baserat på info från FNs klimatpanel) tidigare trott kan ta flera decennier. Ett isfritt Nordpolen kommer bara genom albedoeffekten ytterligare spä på avsmältningen av Grönland.

Så gärna toppmöten, men klimatfokuset måste vara överst på dagordningen.

Strict demands for the aviation sector

This press release went out today. 

The Environment committee calls on strict demands for the aviation sector
The  Committee on Environment, Public Health and Food Safety does not give in to the Council and remains firms that strict carbon dioxide reduction measures must apply to the aviation sector. Today, in second reading, the committee voted on the proposal to include the aviation activities in the EU Emissions Trading Scheme.

Brussels, 27/05/08,

Since 1990, greenhouse gas emissions from EU aviation have doubled and account for an important part of the EUs total emissions.  An EU decision to include the aviation activities in the EU ETS is soon to be finalized.

- Naturally, just as any other industry sectors, the aviation sector must take its climate responsibility but instead it continues to increase its emissions in an unrestrained way, says Swedish GUE/NGL MEP Jens Holm.

The Environment committee wants to see 25% of the emission allowances to be auctioned. The revenues from the auctioning shall be used to mitigate greenhouse gas emissions and to adapt to the impacts of climate change in the EU and third countries. In order to reduce to some extent the burden on citizens, revenues shall also be used to lower taxes and charges on climate-friendly transport such as rail and bus.

The committee voted in favour of setting an emissions cap that is 10% lower than the emissions emitted between the years 2004-2006 and that an increased amount of the emission allowances shall be auctioned. Furthermore, the MEPs demanded that as of 2013 the quantity of allowances issued each year shall decrease in a linear manner corresponding to a reduction of 20% in 2020 in comparison to 1990. The committee also adopted a formulation by Jens Holm that Member States shall not be prevented to maintain or introduce complementary measures  that address the sector’s total impact on climate change.

In its common position from earlier this year, the Council only wanted 10% of the allowances to be auctioned and the rest to be given out for free. They proposed the emissions cap to be equal the emissions emitted during the years 2004-2006 and no further decrease as of 2013.

The European Parliament plans to go to plenary with the proposal this summer. Ahead of this very important vote, negotiations with the Council will take place.

- It is now up to our Governments to get their acts together and show the European citizens that they are serious about climate change, says Jens Holm.

Jens Holm compensates his air travel within the EU with 50 euros for each return ticket. The money goes to the organisation Climate Network Africa.
GUE/NGL Press
Gianfranco Battistini +32 475 64 66 28
Gay Kavanagh + 32 473 842 320

EU-parlamentet vill skruva åt kraven på flyget

Har just röstat i miljöutskottet om att inkludera flyget i handeln med utsläppsrätter. Även om jag ville ha ambitiösare krav en detta är ändå slutresultatet ett steg framåt. Nu väntar förhadlingar med ministerrådet. Sveriges regering kan här spela en avgörande roll. Tänker man göra det?

Se pressmeddelande nedan.

EU-parlamentet vill skruva åt kraven på flyget
EU-parlamentets miljöutskott viker sig inte för ministerrådet och står fast vid sin avsikt att skarpa klimatkrav ska gälla även för flyget. Idag röstade utskottet i andra läsningen av förslaget att inkludera flyget i utsläppshandeln.
 
Flyget har fördubblat sitt koldioxidutsläpp sen 1990 och står för en betydelsefull del av EUs totala utsläpp. Ett EU-beslut om att inkludera flygindustrin i handeln med utsläppsrätter är nu nästan klart.
 
– Flyget borde givetvis ta sitt klimatansvar precis som alla andra industrisektorer men det fortsätter att öka sina utsläpp helt ohämmat, säger Jens Holm (v), EU-parlamentariker.
 
Parlamentets miljöutskott vill införa akutionering på 25 procent av flygets handel med utsläppsrätter. Intäkterna från auktioneringen ska gå till klimatförebyggande åtgärder såsom en minskning av skatter och avgifter på buss och tåg.
 
Utskottet vill också sänka utsläppstaket med 10 procent i jämförelse med utsläppsåren 2004-2006. Dessutom krävde ledamöterna att taket från och med 2013 ska sänkas varje år. Målet är att år 2020 ska utsläppen ha minskat med 20 procent i jämförelse med 1990. Utskottet röstade även för en skrivning från Jens Holm, om att medlemsländerna ska tillåtas införa eller behålla komplementerande åtgärder för flyget om de så önskar.
 
– Jag är glad att utskottet stödde mitt krav att enskilda medlemsländer kan gå längre för att bromsa flygets utsläpp, säger Holm. Det skulle betyda att Sverige kan införa en flygskatt, vilket jag anser borde göras snarast.
 
Rådet gav sin syn på beslutet i slutet av 2007. Rådet vill att andelen utsläppsrätter som ska auktioneras bara ska vara 10 procent, medan resten delas ut gratis. De vill dessutom att flygets tak för koldioxidutsläpp ska ligga på 100 procent av utsläppsnivån under åren 2004-2006.
 
Rådet vill alltså tillåta mycket högre utsläpp från flyget än från andra industrier som redan omfattas av EU:s utsläppshandel. Andra industrier ligger i linje med Kyotoprotokollet, vilket innebär en minskning med åtta procent jämfört med 1990 års nivåer.
 
EU-parlamentet avser att rösta i plenum under sommaren. Före denna omröstning kommer parlamentet och rådet att förhandla om en kompromiss.
– Bollen ligger nu hos rådet, och jag hoppas att Sveriges miljöminister Andreas Carlgren stödjer våra krav och inte sviker klimatet, säger Jens Holm.
 
Jens Holm kompenserar sina egna flygresor inom EU med 50 euro per resa tur och retur. Pengarna går till den kenyanska organisationen Climate Network Africa.

Köttindustrin och algblomningen

DNs vetenskapsredaktör Karin Bojs talar idag klarspråk om övergödningen av Östersjön. Det ”öppna landskapet” har blivit lite av ett mantra i svensk jordbruksdebatt. Det brukar användas för att legitimera storskalig djurhållning. Tack och lov lär sig fler och fler att det inte finns något samband mellan ängs- och hagmarker och en ökad köttkonsumtion. Snarare det motsatta.

Bojs artikel är viktig eftersom den förklarar sambandet mellan djuruppfödning och övergödningen (något som jag tait upp i min rapport Mat, miljö, rättvisa). Ofta framställs Polen som det stora problemet, men Sverige med vår höga konsumtionsnivå stör för hela 14 kg utsläpp per person och år.

Om djuruppfödningen skriver Bojs:

”Djurhållningen står för en stor del av övergödningen. Dels för att djurens urin och avföring innehåller massor av kväve och fosfor. Dels för att djuren till stor del utfodras med odlade grödor. För att få fram deras foder använder bönderna ofta konstgödsel. Det innebär ett stort extra tillskott av kväve och fosfor.”

Öppna landskap med betande djur, som kan vara trevliga i vissa sammanhang, kritiseras också:

”Svenska bönder får till exempel bidrag om de håller betande djur på strandängar (just det som är extra olämpligt med tanke på Östersjöns övergödning). Bönderna anses utföra samhällsnytta om de ”håller landskapet öppet”.”

Hennes avslutning är särskilt bra:

”Man kan undra varför Sveriges riksdag vurmar så för kalhuggna, öppna landskap. En förklaring är att riksdagsledamöterna har fått sin idealbild av naturen präglad av Astrid Lindgrens barnböcker. Om naturen hade haft sin gång skulle södra Sveriges stränder domineras av lövskogar och våtmarker. Det hade varit mycket bättre för Östersjön.”

Hög tid att sätta fokus på köttindustrin ur fler perspektiv än klimatet och djuretiken.

New poll: The Finns rejects militarization of the EU

More than 80 per cent of the Finns rejects a militarization of the EU. A clear majority opposes EU as a federation. Please see below the results of an unique and brand new opinion poll, ordered by GUE/NGL and Esko Seppänen, MEP from Finland.

SUMMARY OF FINNISH OPINION POLL ON THE LISBON TREATY

Background information
The opinion poll was commissioned by the GUE/NGL group carried out by TNS Gallup Oy, a Finnish opinion poll agency (which makes the Eurobarometer surveys for the Commission). The method was telephone interviews in early May 2008, the sample was 1000 over 15 years old Finns and the margin of error is +/- 3%.

Three questions were asked.

Question 1: The Constitution as such
“In Your opinion, should the Parliament of Finland ratify the European Constitution, which at the moment is in the parliamentary decision-making process?”

The whole population: 39 % Yes – 29 % No – 32 % Do Not Know 

There was a majority in favour of the ratification only in two groups: in those working in management level (60 %) and in those who voting for the National Coalition Party (centre-right, EPP-ED, 63 %). Only 19% of Left Alliance supporters were for the ratification.
Question 2: The Constitution increasing federalisation of the EU
 ”In Your opinion, should the Parliament of Finland ratify a European Constitution that renders the European Union more and more similar to a federation?”

The whole population: 22 % Yes – 59 % No – 19 % Do Not Know,

When more information about the contents of the Lisbon Treaty was added, the opinions changed. Now an overwhelming majority was against the Constitution, women more against men.

Young people between 15 and 24 years of age were considerably more (33 %) for a federation than the others.

In all political groups there was a majority of no-votes.


Question 3; The Constitution militarising the EU
“In Your opinion, should the Parliament of Finland ratify a European Constitution that obliges Finland to increase military armament and to provide combat units consisting of mercenaries?”

The whole population: 11 % Yes – 83 % No – 6 % Do Not Know

Now almost every one questioned had an opinion, and there was only few (6 %) who did not have. The opinions were strongly against such a Constitution by which the union is militarised. The Finns love the militarily non-allied status of the Finnish state, but the right-wing government has given it up in the program of the government. This answer can be interpreted as a protest of the people against the EU defence policy of the government of Finland.

All the differences to be found between groups regarding this question are subtle: in no group is the percentage of those against ratifying lower than 74 %.
The conclusion
The opinion polls made about the acceptance of the Constitution as such are normally positive to the idea. This bias is experienced also in the Eurobarometer surveys where The French and the Dutch are  more positive to the idea of the Constitution as such than to the concrete proposal for a Constitution.

When the discussion is started about the contents of a concrete proposal, the opinions turn immediately more negative, and this kind of result was achieved in the Finnis poll. The big majority was against a federal state and the militarisation of the union.

Råvarurapporten: Stoppa matspekulationen

Nu har min första rapport i EU-parlamentet klubbats igenom. Röstsiffrorna var överraskande – och glädjande: 602 för, 19 mot och 62 som avstod. Rapporten är förstås en kompromiss, så det finns en del saker som jag inte riktigt gillar, men på det stora hela är den ett stort steg framåt där vi ställer krav på världshandeln.

Hela rapporten kan läsas här: HOLM_rÃ¥varor.doc (word). En handfull ändringsförslag har tillkommit, vilket gör texten bättre än det som går att läsa ovan.

Några av de krav som vi lyfter i rapporten är (art avser artikelnr i rapporten):

Diversify the economies of developing countries (art 11, 12, 14)
Humanitarian aid to stop the food crisis (amendment)
Stabilize world prices, Flex system (art 19)
Trade agreements: Assesments from climate, gender and dev. perspective (art 23)
Link trade and climate change (art 26, 31, 32)
Fair Trade as a purchasing policy for all EU institutions (art 28).
Reconsider agrofuel and meat consumption (art 25, 29)

Ursäkta att det är på engelska, det är taget från min presskonferens.

Läs också vårt pressmeddelande samt mitt tidigare tal (på bloggen):

Handla rättvist och motverka spekulation på mat 
Det senaste året har livsmedelspriserna i världen stigit med närmare 40 procent. Vetet kostar 50-80 procent mer idag än i fjol och majs kostar 30 procent mer. Detta drabbar utvecklingsländerna hårdast, eftersom de är stora nettoimportörer av livsmedel. Idag antog EU-parlamentet Jens Holms (v) rapport om råvaruhandel.
 
Parlamentet höll med Holm om att spekulationer på den internationella råvarumarknaden orsakar snabba och stora prisförändringar.
– Spekulationerna måste fås under kontroll, säger Jens Holm (v), EU-parlamentariker. Det behövs internationella mekanismer som dämpar prissvängningarna och utvecklingsländer måste ha rätt till att stödja lokal produktion av livsmedel.
 
Parlamentet delade också Holms oro över över att en växande andel av jordens tillgångar används till köttproduktion.
– Köttkonsumtionen i världen har femdubblats sen 50-talet, säger Jens Holm. Den största delen av världens jordbruksarealer används till att producera djurfoder, och den resterande regnskogen i världen skövlas systematiskt för att producera hamburgare. Detta är ett vansinne som måste ta slut.
 
Parlamentet stödde hans uppmaning till kommissionen att finna mekanismer som motverkar skogsskövling. Parlamentet krävde också humanitärt bistånd till länder som drabbats av livsmedelskrisen.
 
Parlamentet röstade för Holms förslag att EU-myndigheterna ska kräva hållbarhetskriterier och Rättvis handel i alla sina inköp. 
– Vi uppmanar alla EUs institutioner att upphandla produkter som är i linje med Rättvis handel. Det här är ett stort steg framåt. EUs institutioner upphandlar för mångmiljonbelopp varje år.
 
Parlamentet kritiserar felaktig produktion av biobränsle som kan äventyra livsmedelsförsörjningen, och ställde krav på kommissionen att ta fram kriterier för hållbara biobränslen.
 
– Vi måste garantera att en ökad odling av biobränslen inte förstör den biologiska mångfalden eller driver på ökade priser på livsmedel. Därför behöver vi sociala och miljömässiga krav på biobränslen. Det är helt oacceptabelt när livsmedel blir biobränslen som förbränns i bilarna i den rika västvärlden, medan hundratals miljoner människor går hungriga till sömns varje kväll.

Tal: livsmedelskris och råvaruhandel

Igår talade jag om min rapport om internationell handel med råvaror. Talet finns nedan samt som fil att ladda ned: RÃ¥varor_talEP2008-05-19.doc (word).

2008-05-19

Tal, EU-parlamentet, Internationell handel med råvaror
Bästa ledamöter. Först ett stort tack till alla skuggrapportörer för ett gott samarbete.

Vi har alla tagit del av bilderna från den senaste tidens hungerskris. På kort tid har jordbrukspriserna, inte minst livsmedel, skjutit i höjden. Detta har kommit som ett dråpslag mot många utvecklingsländer, som redan innan levde på marginalen.

Förhoppningsvis kan denna rapport om internationell handel med råvaror hjälpa till att råda bot på en del av detta. För att utrota hungern och fattigdomen är ju åtaganden som vi har slutit upp bakom i och med undertecknandet av de s k millenniemålen år 2000. FNs generalsekreterare Ban Ki Moon varnade nyligen för att de höjda livsmedelspriserna äventyrar millenniemålens viktigaste målsättning; att halvera fattigdomen i världen. Så, det är hög tid för snabba åtgärder.

Inte minst den senaste tidens livsmedelskris har visat att i synnerhet mat inte är vilken råvara som helst. Om inte ens ett elementärt krav om att människor skall gå mätta kan uppfyllas, blir retoriken om utveckling inte mycket värd. Man bör därför vara försiktigt med att göra livsmedel till en internationell handelsvara som andra. Ändå har världens utvecklingsländer tvingats avreglera sin livsmedelspolitik och gå
från produktion för nationella behov till exportproduktion. Det är politik från IMF, Världsbanken, USA och också EU som pressat fram de kraven. Genom att avskaffa
skyddstullar och subventioner har många utvecklingsländer blivit extremt sårbara för
kraftiga prisfluktuationer på livsmedel och andra råvaror. Ta Haiti. Tidigare var landet i princip självförsörjande på ris. 1995 tvingade Internationella valutafonden dem att sänka ristullarna. In strömmade statssubventionerat ris från USA och den lokala
produktionen slogs sönder. Idag är tre fjärdedelar av allt ris som konsumeras i Haiti
importerat från USA. Vad händer med Haiti när priserna nu rasar i höjden? Jo, man
har förstås inte råda att betala. Glädjande nog finns det utvecklingsländer som inte tvingats in nedför avregleringsbranten, ex vis Malawi i Afrika. De har också klarat sig mycket bättre.

Med den här rapporten får vi verktyg att möta de problem och utmaningar som den osäkra råvaruhandeln ger oss. Några av de saker vi fokuserar på är:

Stöd till utvecklingsländer att diversifiera sina ekonomier. Vi måste komma ifrån en situation där dessa länder enbart exporterar en eller ett fåtal råvaror, till att tillåta mer avancerad produktion med mer förädlade produkter. Vi vill också stödja u-länder att handla mer med varandra, på jämlik basis.

Det talas även om vikten av policyutrymme i utvecklingsländerna. Det måste innebära att dessa länder har en faktisk möjlighet och ekonomisk-politiska verktyg för att till exempel stödja en utveckling av det inhemska jordbruket. Många gånger har detta utrymme saknats, när utvecklingsländer bakbundits genom direktiv från IMF eller EU.

Vi kräver också att EU-kommissionen ser över finansieringssystemet Flex, som har till syfte att stabilisera priserna på råvaror. Systemet måste vara enkelt och tillgängligt för de utvecklingsländer som är i behov av det.

Vi tar också upp jämställdhetsdimensionen i handeln med råvaror, eller snarare bristen på den. Nu när priserna på t ex livsmedel har skjutit i höjden ska man komma ihåg att det är kvinnorna i utvecklingsländerna som drabbas värst. Det är oftast kvinnorna som är de småskaliga jordbrukarna som bär ansvaret för att mätta den egna familjen. Det är viktigt att ta hänsyn till just genusdimensionen när internationella handelsavtal ska förhandlas fram.

Betänkandet berör även vikten av Rättvis handel som ett redskap för att stödja småskaliga producenter i utvecklingsländer, samt öka pressen på en höjning av sociala och miljömässiga standarder dessa länder. Vi kräver att alla EUs institutionen tillämpar principen om Rättvis handel i sin offentliga upphandling och andra inköp.

Vi tar också upp problemet med den växande animalieindustrin, d v s att kött- och mejeriprodukter efterfrågas allt mer. Detta leder till en ökad efterfrågan på spannmål till djuruppfödning, istället för att föda människor.

Parallellt med detta ökar också efterfrågan på biobränsle, vilket leder till att livsmedelsgrödor som skulle kunna föda människor nu tankas in i våra bilar. Både vad det gäller köttindustrin och biobränslet är det viktigt att skyndsamt hitta lösningar. Vi måste helt enkelt äta mindre kött och resa mindre bil. EU och medlemsländerna måste vidta åtgärder i den riktningen. Jag vill också i sammanhanget flagga för mitt ändringsförslag nr 26 där vi kräver bindande miljömässiga och sociala standarder för import av biobränsle.

De snabba klimatförändringarna är det absolut största hotet mot uppfyllandet av millenniemålen. Trots att det är den industrialiserade världen som står för den absolut största andelen av de historiska utsläppen av växthusgaser är det utvecklingsländerna som drabbas hårdast. Redan idag är översvämningar, torka och kraftiga väderförändringar ett faktum skapat av den globala uppvärmningen. Även handelspolitiken måste ta sitt klimatansvar; onödiga utsläpp måste reduceras och policyinstruments måste hittas för att underlätta handeln med s.k. gröna varor (ny smart teknik etc). EU måste ta ledningen i kampen mot klimatförändringarna.

Slutligen kan det sägas att arbetet med betänkandet kanske blottat EU:s verkliga ansikte. Medan vi på vår kant har försökt tala om utvecklingsländernas behov och villkor, har den europeiska industrin med hjälp av sina representanter här i huset försökt föra fokus till företagens kortsiktiga kommersiella intressen av att ha en stabil tillgång på billiga råvaror. Vid omröstningen i utskottet var man tämligen framgångsrik i denna attack, men vi har nu möjligheten att återställa en del av skadan. Jag vill därför uppmana till bifall av de ändringsförslag som lagts av GUE/NGL, socialisterna och de gröna. I synnerhet ändringsförslag nr 20 och 21 är viktiga.

Vad blir lättare med Lissabonfördraget?

DNs ledarsida påstår idag att Lissabonfördraget kommer att göra det lättare att fatta beslut i EU. Detta vet ju läsare av denna blogg är ett ihåligt argument. Jag skrev därför till ledarsidan och bad dem att ta in min korta kommentar om detta. Men det blev nej. Man vill uppenbarligen fortsätta att vilseleda sina läsare. Det är tråkigt. Man borde kunna förvänta sig större saklighet från Sveriges största morgontidning.

Nedan svaret från DN, under det mitt inlägg. Och, ja, DNs ledarred är hjärtligt välkomna att skriva kommentarer.
Tack för ditt mejl. Ledarredaktionen får många fler inlägg än vi kan ta in i tidningen. Framför allt publicerar vi inlägg för att ge möjlighet åt personer som kritiserats på våra sidor att svara. Din text är inte av det slaget. Därför tackar vi nej.
Vänliga hälsningar
Johannes Åman
tf chef för ledarredaktionen

”HOLM Jens” <jens.holm@europarl.europa.eu>
2008-05-19 12:45
 Till <ledarredaktionen@dn.se
Kopia <johannes.aman@dn.se
Ärende Replik om EU och beslutsfattandet

Hej DN ledarredaktionen,
Jag vore tacksam om ni ville ta in min korta replik om er ledare idag. Lagstiftningstempot har ju inte gått ned på EU-nivå. Jag tycker det är en viktig poäng i debatten.
OK?
Det svar jag fått från Barroso finns på:
http://www.jensholm.se/2008/04/23/eu-stiftar-lagar-som-aldrig-forr/
Ni får förstås gärna ta med den länken också.
 
Jag vore tacksam för ett snabbt svar.
 
mvh Jens Holm (v) EU-parlamentariker
 
2008-05-19
 
EU lider inte av beslutsvånda
DN:s ledarredaktion påstår 19/5 att Lissabonfördraget behövs för att EUs beslutsmaskineri ska fungera effektivare. Det är en vanlig missuppfattning – torgförd inte minst av vår regering – att det skulle vara mycket svårare att fatta beslut inom EU idag, med 27 medlemsländer. Men det stämmer inte. Mellan 1998-2007 har omfattningen av antagandet av nya direktiv och förordningar varit konstant, cirka 700 per år. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso svarade mig den 18/4: ”Under tioårsperioden skedde ingen betydande förändring av antalet förordningar och direktiv antagna av kommissionen eller av rådet och Europaparlamentet.”

Det mest legitima argumentet för att anta EU-konstitutionen, Lissabonfördraget, torde därför vara desarmerat. Det är trist att vi inte får föra en debatt om detta och andra demokratifrågor i en folkomröstningskampanj.

Att inte våga ta EU-debatten tror jag tyvärr kommer att straffa sig.

Jens Holm, (v) EU-parlamentariker