Mindre kött när Livsmedelsverket ska ända kostråden

Jag vet. Skulle ha semester, men kan inte låta bli o skriva detta:

Ännu en studie visar på köttindustrins klimatpåverkan. Studien, som finns beskriven i den populärvetenskapliga tidningen New Scientist, är gjord av ett japanskt forskarlag på National Institute of Livestock and Grassland Science, som har mätt klimatpåverkan vid nötköttsproduktion. Förutom att uppskatta köttets påverkan på växthuseffekten tittade man även på andra följder; försurning av vatten, övergödning och energiåtgång. Det skriver Svenska Dagbladet idag.

Till Ekot berättar Livsmedelsverket att man kommer att se över kostråden och förespråka en minskad köttkonsumtion.
 – Eftersom vi vet att maten bidrar till miljöförstöringen, det vi äter bidrar och då är det ju viktigt att vi även ger råd om hur man kan äta för att påverka miljön så lite som möjligt, säger Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket till Ekot.

Annika Carlsson-Kanyama, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut och medverkare till FNs klimatpanels senaste rapport och medverkare på min klimatkonferens nyligen säger till SvD:
 – Att äta vegetariskt är ett väldigt relevant alternativ för den som exempelvis vill minska utsläppet av klimatgaser”, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Nu väntar vi bara på åtgärder från regeringen: Köttskatt? Massiv upplysningskampanj? Använda den offentliga upphandlingen för mer vegetarisk mat? Verka för avskaffande av EUs köttsubventioner (32,5 miljarder per år)?

Ha en fin sommar!

Hej alla,
Nu tar jag sommarledigt. Kanske gör jag ett och annat sporadiskt blogginlägg under sommaren, men regelbundna inlägg kommer inte förrän i slutet av augusti, då jag börjar jobba igen.

Icecap_Eastgreenland.jpg Den 27 augusti drar jag till Grönland för att studera klimatförändringarna. Det kommer jag garanterat att skriva om – och förhoppningsvis ha en massa foton att dela med mig av. Jiis, det kommer bli häftigt!

Fram till dess, läs mitt senaste nyhetsbrev: Nyhetsbrev_juli2007-07-19.doc (som word).

Ha en riktigt fin och avkopplande sommar!

Jens

Varför ingen debatt om regeringskonferensen?

Öppet brev till Cecilia Malmström:
Varför ingen debatt om regeringskonferensen?

Hej Cecilia Malmström,
På måndag drar EUs stora regeringskonferens om EU-konstitutionen igång. Förra veckan debatterade danske utrikesministern, Per Stig Möller, detta med danska folketingsledamöter. Nu på fredag är det dags för riksdagens EU-nämnd. Hur hanterar din regering denna viktiga regeringskonferens? Jo, vid EU-nämndens sammanträde kommer, enligt uppgift, varken du, Carl Bildt eller någon annan av ministrarna delta. Varför? Regeringskonferensen om EU-konstitutionen är placerad sist på dagordningen, dold under ”Övriga frågor”. Vad är det för slags prioritering?

Jag tycker att det här är lika anmärkningsvärt som upprörande. Varför får danska parlamentsledamöter debattera regeringskonferensen med sin regering, men inte de svenska? Enligt artikel 48 i det nuvarande fördraget har varje medlemsland rätt att ta upp frågor på EU:s regeringskonferenser. Ska vi ha en chans att ta upp en fråga måste vi väl rimligen resa den innan regeringskonferensen startar.

Tänker ni inte driva en enda fråga? Tänker ni inte ens inhämta riksdagens synpunkter? Vad hände med din egen kampanj mot flyttcirkusen till Strasbourg? Jag var glad när du drog igång den, och skrev under ditt upprop omedelbart. Nu har du chansen att lyfta upp frågan på regeringskonferensen. Kommer du göra det?

Och vad händer med svenska folkets nej till EMU? Det är ju du, och svenska regeringen som måste kräva ett undantag? Annars blir vi rättsligt förpliktigade att ansluta oss fullt ut till EMU. Det vet du.

Jens Holm (v) EU-parlamentariker

EU: tjockt och trubbigt, inte smalt och vasst.

Idag har jag ett debattinlägg i Norrtejle Tidning. Det är ett svar till Anna Kinberg-Batra (m) i samma tidning den 11/7.
Läs det på länken ovan eller nedan.
Bryssel ska inte bestämma om allt
Norrtelje Tidning 19/7
Anna Kinberg-Batra (m) förespråkar i Norrtelje Tidning (11/7) EUs konstitution och påstår att det leder till ett ”smalt och vasst EU”. Jag skulle vara glad om det var så, men tyvärr stämmer det inte.
Det förslag som nu finns till EU-konstitution överför väsentligt mer makt till EU-nivå. Förslaget till EU-konstitution/fördrag har legat på is sedan folken i Frankrike och Holland sa nej till det 2005. Vid toppmötet i midsommar togs en ny text fram, som är nästan identisk med den som förkastades 2005. Denna text ska slutgiltligen antas till hösten för att sedan godkännas eller förkastas i de 27 medlemsländerna.
Det är faktiskt obegripligt hur Kinberg-Batra kan påstå att EU får mindre att säga till om med detta förslag. Sverige och medlemsländerna är de stora förlorarna när vår vetorätt försvinner på ett 50-tal områden och EU kan bestämma över våra huvuden. Inte minst ökar EU:s överstatlighet kraftigt på det rättsliga området både vad gäller straffrätt och civilrätt. Detta kommer leda till mängder av direktiv och förordningar från Bryssel med detaljerade krav på harmonisering av medlemsländernas lagstiftning.
Med det fördrag som Kinberg-Batra förspråkar tvingas medlemsländerna förbinda sig att rusta upp militärt och en krigsmaterielbyrå ska inrättas. EUs mål blir att bygga ett gemensamt försvar. EUs utrikespolitik samordnas ännu mer och en gemensam utrikesminister ska inrättas, en så kallad hög representant i utrikesfrågor. Är detta ett smalare EU?
Dessutom slås Sveriges juridiska plikt att införa euron och anslutas till EMU fast. Att inte Fredrik Reinfeldt lade in sitt veto mot åtminstone detta är inget annat än ett hån mot svenska folkets nej till EMU i folkomröstningen 2003.
Bortglömt i debatten är konstitutionstextens krav på gemensam familjepolitik. Så här skriver man:
”Rådet får på förslag av kommissionen anta ett beslut där det anges vilka aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för akter som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.” (sid 28 i det så kallade konstitutionella mandatet). Det betyder faktiskt att EU-lagstiftning på delar av familjeområdet är på gång. Familjepolitik i EU-sammanhang betyder nästan alltid kristdemokratisk sådan.
Detta är något som socialister – som jag – och liberaler – som Kinberg-Batra (vad jag förstått) med kraft borde motarbeta. Familjepolitik ska under inga omständigheter ligga på EU-nivå!
Kinberg-Batra vill att EU ska bestämma över färre saker. Nyligen beslutade EU-parlamentet – påhejade av svenska moderater – att alla medlemsländer ska vara tvungna att avreglera sitt postväsende. Det är sådan politik som moderaterna gillar, men varför ska EU besluta hur medlemsländerna ska dela ut sin post? Liknande avregleringskrav på andra områden är att vänta när konstitutionstexten innehåller omfattande skrivningar mot statliga monopol och krav på avregleringar av tjänstesektorn. Återigen, varför ska Bryssel besluta över detta?
Vore Kinberg-Batra verkligen anhängare av ett smalt EU borde hon och den moderatledda regeringen driva att politikområden ska flyttas från EU-nivå, inte till. Med 50 nya överstatliga områden och mer detaljreglering är det inte ett smalt och vasst EU vi kommer få, utan ett tjockt och trubbigt.
Jag är överens med Kinberg-Batra om att EUs fördragstext leder till omfattande förändringar. Det är av just det skälet svenska folket borde få säga sitt i en folkomröstning. Tyvärr är den moderatledda regeringen motståndare till detta. Man undrar varför. Tror man inte på sina egna argument? Törs man inte fråga svenska folket?
Jens Holm, v
EU-parlamentariker
sommargäst på Rådmansö

Höj alkoholskatten!

Ännu ett dråpslag mot den svenska alkoholpolitiken presenterades av EG-domstolens generaladvokat som kräver sänkta vinskatter. Återigen visar EU vad som är viktigast: marknadsfundamentalismen (= att s k handelshinder som höga alkoholskatter ska tas bort) överordnas folkhälsan (relativt höga skatter på vin och annan alkohol).

Sverige måste sätta sig upp mot detta vansinne: Höj alkoholskatterna och inför strikta införselkvoter för alkohol! Det är enda sättet att värna en restriktiv alkoholpolitik. Skärpta införselkvoter var precis vad kristdemokraterna lovade i EU-valrörelsen. Nu sitter de i regeringen och innehar folkhälso- och socialministerposterna. Varför gör de inget?

Spannmålslager och biobränslesvar från EU-kommissionen

Världens lager av spannmål är de lägsta på 28 år och EUs spannmålsbuffert har rasat från 14 miljoner till i år endast 2,5 miljoner ton. Det rapporterar dagens The Times. De främsta skälen till detta är: dåliga skördeår, torka i Australien och världens efterfrågan på biobränsle. Det senare skälet är välkänt i alla utvecklingsländer: världens i-länder betalar allt högre priser för vete, majs och andra grödor som kan användas för bränsle i exempelvis våra bilar. Detta har gjort att våra bilar – liksom våra boskapsdjur för animalieproduktionen – konkurrerar med fattiga människor om världens livsmedel. Biobränsleproduktionen sker också ofta på monokulturer under slavliknande förhållanden och med mängder av kemikalier.

Jag tog upp den frågan idag när vi hade möte med utskottet mot klimatförändringar. Miljökommissionär Stavros Dimas skulle ha varit där, men p g a sjukdom ersattes han av hans generalsekreterare Peter Carl. Jag ställde därför frågan till honom istället.: EU vill öka användningen av biobränslen, hur kan vi garantera att detta inte inverkar på allas rätt att brödföda sig? Hur kan kommissionen verka för att produktionen sker på ett hållbart sätt? Vore det inte bra om kommissionen också verkade för att kraftigt minska väg och flygtransporterna inom EU?

Dessvärre var – som vanligt – inte svaret ett under av klarhet, men en del fick man höra i alla fall. Så här sa Peter Carl:
”Vi har beslutat att 10 procent av Europas bilbränsle ska bestå till tio procent av biobränsle, men vi har också beslutat att detta måste ske på ett hållbart sätt. Detta hållbarhetskrav kommer finnas med i alla de förslag som kommer från EU-kommissionen i framtiden.”

Ja, det var det han svarade. Det kan vara värt att komma ihåg för framtida debatter.

Angående nämnda Times-artikel kan det också vara värt att påpeka att EU nu för första gången – tror jag – har lyft på sitt krav på att tio procent av EUs jordbruksmark ska ligga i träda (s k uttagen areal, ”set-aside”). Uttagen arealkravet infördes i början av 1990-talet då det fortfarande fanns ett överskott av jordbruksprodukter i EU. Så är inte fallet längre. EUs spannmålsöverskott har som sagt rasat från 14 miljoner ton till 2,5 miljoner. Frågan är hur långt de 3,8 miljoner extra hektar odlingsmark eller 10-17 miljoner extra ton spannmål som den nya produktionen på mark som tidigare legat i träda vill räcka. Enligt uppskattningar kommer världens efterfrågan på etanol leda till  ett ökat krav på ytterligare 100 miljoner ton spannmål i världen bara för 2007-2008.

Även svenska spannmålslager minskar, eller gapar rättare sagt tomma. I slutet av 1990-talet låg de svenska lagren på 500 000 ton, numera är de nästan tomma.

EU-parlamentets miljöutskott vill agera mot USA i WTO

Vi har just röstat för mitt yttrande om världshandelns påverkan på klimatförändringarna. Det gick riktigt bra. 52-1 för i miljöutskottet. Kul! Nu ska frågan vidare til ett till utskott och sedan till plenum. Mitt yttrande finns att läsa här (tyvärr får det inte vara längre än så här): trade_clim_holm_sv.pdf  (svenska), trade_clim_holm_en.pdf  (eng)

Det har blivit i viss mån förändrat av de gemensamma ändringsförslag jag och de andra partigrupperna kom överens om. Dessa finns att läsa här:  trade_climate_Holmcolsol_am.doc Läser man de båda får man en ungefärlig uppfattning av hur yttrandet lyder. 

Nedan mitt pressmeddelande.

EU-parlamentets miljöutskott vill agera mot USA i WTO
EU-parlamentets miljöutskott röstade idag till stöd för ett krav från svenske EU-parlamentarikern Jens Holm (v) om att EU agerar mot USA för att de inte skrivit på Kyoto-avtalet.

handel_klimat_vote.jpg 

Utskottet anser att USA och andra industriländer som inte skrivit på Kyoto-avtalet otillbörligt gynnar sin egen industri genom att inte delta i de globala insatserna för att minska utsläppen av växthusgaser. Därför bör EU föra upp frågan till WTO:s tvistelösningsmekanism.
 
Jens Holm (v), EU-parlamentariker har skrivit det yttrande som idag godkändes av utskottet. 52 ledamöter röstade för yttrandet och en emot.
 
– Alla måste bära sin del av ansvaret för klimatet, säger Jens Holm. Alla länders industri måste delta i insatserna, och USA ska inte slippa undan med att låta sin industri åka snålskjuts på andra länders insatser.
 
Holm uppger att 50 procent av världshandeln är onödig, det vill säga att dessa varor lika gärna hade kunnat producerats lokalt istället för att transporteras mellan länder. Utskottet stödde hans förslag om att transporterna måste krävas på större ansvar för klimatet och bli dyrare, medan lokal produktion ska underlättas. Utskottet kräver också att EU underlättar för ”grön” handel, exempelvis för handel med solenergi och vindkraftsel.
 
Jens Holms yttrande i miljöutskottet gällde ett betänkande om handel och klimatförändringar (Lipietz). Huvudansvaret för betänkandet ligger på utskottet för internationell handel. Betänkandet väntas behandlas i EU-parlamentets plenum under hösten 2007.
 
 
För mer information, kontakta:
Jens Holm (v), EU-parlamentariker: +32 498 598 053 eller svensk mobil 0768 470 328. Roger Falk, pressekreterare: +32 473 80 45 79
Hemsida: http://www.vguengl.org (foton finns i ”Pressrummet”)

Regeringen mörklägger konstitutionskonferensen

Just nu debatterar Danmarks utrikesminister, Per Stig Möller, EUs konstitution med danska riksdagen. Man diskuterar vilken den danska linjen ska vara inför EUs regeringskonferens som ska starta den 23 juli. Regeringskonferensen ska arbeta vidare på det s k mandatet och ta fram en EU-konstitution, en grundlag för EU. Mina vänsterkolleger i Enhedslistan kommer ta upp flera krav på saker som Danmark borde driva, bl a flyttvansinnet till Strasbourg en gång i månaden. Det är bra.

Men hur ser det ut här hemma i Sverige? Jo, den borgerliga regeringen försöker dölja hela frågan om den viktiga regeringskonferensen genom att inte låta svenska riksdagen debattera med någon minister från regeringen. Istället har man klämt inte frågan om regeringskonferensen under punkten ”Övriga frågor” på EU-nämndens möte den 20 juli. INGEN minister kommer vara på mötet, endast två sekreterare från regeringen. Detta fick jag igår bekräftat från EU-nämndens kanslichef.

Den svenska regeringen säger att man inte vill driva något särskilt inför regeringskonferensen. Man väljer hellre att lägga sig platt för de stora EU-länderna. Hur var det nu igen? Var det inte vår nuvarande EU-minister, Cecilia Malmström, som för mindre än ett år sedan drev kampanj som EU-parlamentet för att flyttcirkusen till Strasbourg skulle upphöra? Hennes parti, folkpartiet, gick till val på en aktiv EU-politik där folket skulle involveras. Nu som minister, och med möjlighet att påverka (det är inte EU-parlamentet som äger frågan), tänker hon inte ens ta upp frågan på regeringskonferensen.

Jag ska se vad vi i vänsterpartiet kan göra för att se till att vi åtminstone får en debatt med Malmström eller någon annan i EU-nämnden. Då kan man åtminstone få en debatt om den superstat som EU-konstitutionen kommer leda till. Allt annat vore faktiskt en skandal.

För den som är intresserad: Dagordningen till danska EU-nämndens möte idag. Punkt två handlar om regeringskonferensen och EU-konstitutionen. Läs bilaga 402, den är rätt intressant. Hur ser det ut hos svenska EU-nämnden? Inte en enda dagordning, inte ett enda dokument om regeringskonferensen. Hur var det; aktiv EU-politik? Tillhöra EU-ländernas kärna? Genom att agera dörrmatta till Tyskland?

EU-konstitution och postavregleringar

Har varit en hektisk dag som vanligt i EU-parlamentet i Strasbourg. Har röstat om EU-parlamentets ståndpunkter kring EUs konstitution (s k Leinen-rapporten). Både vi och Junilistans grupp lade förslag på folkomröstningar. Dessvärre röstades de ned med 510 röster mot och bara 137 för. Trist. Apropå folkomröstningar.

  wallstrom_wp.jpg
Margot Wallström talar

Margot Wallström talade i parlamentet. Hon tyckte att det viktigaste var att man spred information om konstitution till folket, men att det var mindre viktigt hur den antogs. Men  är det inte just det en folkomröstningskampanj handlar om; en massiv folkbildningskampanj?

Jag gjorde också mitt bästa för att motarbeta EUs krav på att tvinga alla medlemsländer att avreglera och privatisera postväsendet (Ferber-rapporten). Dessvärre gick inte det så bra. Den nyliberala agendan ligger fast i EU-parlamentet, även bland socialdemokraterna. Vi var endast 155 som röstade emot rapporten, 512 röstade för. Dessutom gick en av de absrudaste tänkbara formuleringarna igenom: ”att liberalisering alltid är till fördel för konsumenterna” (ändringsförslag nr 11). Suck, då känns det rätt hopplöst. 

Det var väl allt för den här gången.