Växthuseffekten hotar vår överlevnad

Idag har Nicholas Stern, f d chefsekonom på Världsbanken presenterat en 700-sidig rapport om växthuseffekten. Tony Blair lär ha sagt att det är den viktigaste rapporten under hans tid som premiärminister. Och det är en viktig och skrämmande rapport. Några av hans slutsatser (som ändå inte verkar tilltagna på något vis):

Växthusgaserna har lett till en global temperaturökning med minst 0,5 grader.

Om inget görs får vi räkna med:

  • Glaciärerna komer att fortsätta att smälta, havsnivån kommer att höjas och 200 miljoner personer kan tvingas på flykt.
  • Extrema väderfenomen som El Nino, översvämningar m m kommer att fortsätta. Det är de fattiga som kommer att drabbas värst av detta.
  • Världens skörder av spannmål kommer att minska.
  • 40 procent av världens arter riskerar att utrotas.
  • Växthuseffekten kommer att leda till en nedgång i världens ekonomi med 51 biljoner kronor eller en femtedel av världens totala BNP. Det motsvarar hela den ekonomiska krisen på 1930-talet.

Hoppas att rapporten sätter fart på aktivister och makthavare i världen. Jag ska göra mitt här i EU-parlamentet.

Läs hela Sternrapporten.

Läs min recension av Mark Lynas omtalade och begripliga bok om växthuseffekten Oväder.

Nya EU-ministern vägrar folkomröstning om grundlagen

Den 24 oktober debatterades huruvida vi ska få folkomrösta om det kommer upp ett förslag till grundlag för EU. Tyvärr vill inte den nya EU-ministern, Cecilia Malmström (fp) ha en folkomröstning om EU-konstitutionen. Debatten fördes med anledning av Jacob Johnson (v) interpellation om vad den nya regeringen anser om möjligheterna med en eventuell folkomröstning. Den borgerliga regeringen säger sig ju vilja ha en aktivare utrikes- och EUpolitik än föregående regering. Varför då inte tillåta en folkomröstning? Det skulle definitivt vara det bästa sättet att få tillstånd en aktiv EU-politik på gräsrotsnivå.

Tyvärr är det nog så att den nya borgerliga regeringen är lika feg som sina socialdemokratiska föregångare: Man törs helt enkelt inte fråga folket vad vi tycker. Det är enklare att luta sig tillbaka om den trygg EU-positiv majoritet i riksdagen. Fegt är vad det kallas. Tids nog kommer det att straffa sig.

Hela debatten kan läsas här: EU-debatt_riksdagen2006-10-24 .

Läs mer om debatten även på Europaportalen.

EU-parlamentet röstade nej till Tobinskatt

Idag röstade EU-parlamentet ned vänstergruppens förslag om en Tobinskatt. Röstsiffrorna blev: Ja: 247, Nej: 334 och 12 lade ned sina röster. I princip var det en tydlig vänster-högeromröstning: Vänstergruppen, socialdemokraterna och de gröna röstade för samt en del tappra liberaler. Högern röstade emot. Resultatet var var iochförsig väntat att parlamentet, som tyvärr har en konservativ majoritet, skulle rösta nej.

Den som vill se hela Tobinskattsresultatet kan göra det här. Klicka på Roll-call Votes på dagens datum och sök dig fram till Amendment 425 (sid 5).

Röstningen gjordes iochmed omröstningen om förslag till EU-budget för 2007. Slutresultatet av voteringen blev att parlamentet tyvärr kräver mer pengar till en massa områden. Vi röstade inte om hela budgeten som sådan. Den omröstningen kommer att ske i december.

Jean Marie Le Pen var i parlamentet idag. Han gjorde inte så mycket väsen av sig förutom via en högerextrem kollega till honom som ville att han skulle få åka med på en parlamentsresa till Israel-Palestina-Libanon. Le Pen röstade nej till Tobinskatten förresten.

Annars har det varit en hektisk Strasbourgomgång. Jag är nu tillbaka i Bryssel. Imorgon väntar vanligt kontorsarbete hos EU-parlamentet i Bryssel. Det känns bra att kunna varva ned lite grann.

EU-kommissionen vs Reach – äntligen en öppning

Igår kväll talade jag i EU-parlamentet i Strasbourg om ett ärende som har till syfte att begränsa de farliga substanserna PFOS och PFOA. Det var en kul debatt. Läs mitt tal här om du vill (öppnas som word).Tal EP 2006-10-24  

Men det mest intressanta var det som sas efter debatten av EU-kommissionären för näringslivsfrågor, tysken Günter Verheguen. Han har tidigare uttalat sig mycket kritiskt mot den kommande kemikalielagen, Reach (som jag jobbar mycket med). Det har väckt mycket ont blod hos oss som vill ha en stark kemikalielag. Därför tryckte jag mycket på Reach vid gårdagens debatt och spände ögonen i honom varje gång jag nämnde Reach. Jag vet inte om det var det som fick honom att vakna till på slutet (debatten var 23.00 igårnatt).

I sitt avslutningsanförande sa han iallfall ungefär så här (jag klipper in hela hans citat på tyska längst ned):

”De finns de som påstår att Reach kan hota industrins intressen och jobben. Jag vägrar att acceptera ett sådant upplägg. Farliga kemikalier ska ersättas. Så är det bara.”

Det är en komplett kovändning från hans tidigare uttalanden där han har varit ointresserad av eller helt motståndare till den s k substitutionsprincipen som syftar till att fasa ut farliga kemikalier.

Intressant!

Nu ska jag på ett möte med en annan kommissionär, Margot Wallström. Sedan blir det votering i plenisalen och fler möten.

Sagt av Günter Verheguen i parlamentsdebatten igårkväll (endast tyska):

In einer modernen Industriegesellschaft wird es immer unumgänglich sein, mit bestimmten Risiken zu leben. Die Frage, welche Risiken wir für akzeptabel halten und welche nicht, ist eine Frage, die wir immer wieder neu entscheiden müssen. Es gibt eine Reihe von Beurteilungsmaßstäben, die uns dabei helfen können.

Ich will Ihnen aber einen nennen, den ich nicht akzeptiere – und hier spricht der Industriekommissar. Ich akzeptiere nicht das Argument, wir müssten das Risiko hochtoxischer Substanzen in unserer Umwelt akzeptieren, weil es Investitionen gegeben hat. Ich akzeptiere nicht das Argument, wir müssten solche Substanzen akzeptieren, weil damit Erträge erwirtschaftet werden. Ich akzeptiere nicht einmal das Argument – auch wenn ich mir jetzt keine Freunde mache –, wir müssten diese Substanzen verwenden, weil damit Arbeitsplätze erhalten werden. Ich halte diese Gegenüberstellung von Arbeitsplätzen in der Industrie und der Verwendung von giftigen Substanzen, die substituierbar sind, für völlig unangemessen. In einer solchen Situation kann die Entscheidung immer nur die sein, Mensch und Umwelt vor Risiken, die nicht unvermeidbar sind, bedingungslos zu schützen.

Das ist die Linie, die jedenfalls meiner Politik in all diesen Fragen zugrunde liegt. Sie werden das merken, wenn wir in kurzer Zeit in diesem Plenum über die wichtigste, die umfangreichste und modernste Chemikaliengesetzgebung der Welt zu sprechen haben, nämlich über REACH.

Fråga till EU-kommissionen: USA, EU och Kyotoavtalet

Nedan en fråga jag just har skickat iväg till EU-kommissionen. Svar väntas inom sex veckor. 

Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen utgör förmodligen vår tids yttersta utmaning. Det upprättade Kyotoprotokollet utgör ett viktigt redskap för att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Men det gemensamma arbetet undermineras allvarligt av att världens största utsläppare, USA, inte valt att underteckna protokollet.

Den välkände ekonomen Joseph E Stiglitz argumenterar i en nylig artikel att amerikanska företag subventioneras genom att USA inte valt att ställa sig bakom Kyotoprotokollet. En subvention uppfattas som att ett företag inte betalar den fulla kostnaden för sin produktion. Därför blir det en subvention när kostnader inte täcks för de skador som åsamkas miljön. Enligt Joseph E Stiglitz är det dags att föra frågan till WTO:s tvistlösningsmekanism för orättvis subventionering och därmed lägre priser för produkter från amerikanska företag.

Är kommissionen redo att följa Stiglitz uppmaning och driva frågan om orättvisa subventioner for amerikanska företag i WTO:s tvistlösningsmekanism?

Nyhetsklipp: BBC och Colombia

Idag sändes BBC-programmet The Record: Europe på BBC World, där jag var med. Det ska ligga uppe en vecka ungefär så kolla gärna på det. Det var som sagt inget enkelt upplägg: Europas företagare hävdar att för lite görs för att få bort dumma lagar och regler, hur ska vi få bort dessa?. Det var ungefär upplägget. Jag var den enda som sa att lagarna finns till för att skydda t ex miljö och Europas invånare. Jag tyckte det gick hyfsat i vart fall. 

Vill nån läsa en intervju med mig om varför EUs s k terrorlista motverkar en fredlig lösning på konflikten i Colombia. Kan man göra det på Anncol. Nyheten är bara på spanska.

Imorgon tar jag, K och E tåget till Strasbourg. EU-parlamentet har sin månatliga mötessession där. Jag kommer att tala i parlamentet på tisdagkväll om ett tekniskt ärende som rör kemikalier (dock ej Reach). Perfluoroktansulfonat – PFOS -kallas dom, och ärendet är ungefär lika roligt som det är lätt att stava till det där ordet… Det är faktiskt miljöpartiets Carl Schlyter som är ansvarig EU-parlamentariker för ärendet. Han ser ut att ha gjort ett bra jobb, så det är bara att rösta för hans rapport, som borde gå igenom.

Förresten, jag köpte aldrig någon cykel. 349 euro för den billigaste känns dyrt. Jag vill ju bara ha en vanlig cykel utan massa finesser.

Nu är det dags att packa väskan och försöka lägga sig i rimlig tid.

Colombiakonferens och BBC-debatt

Idag gick min och Colombianätverkets konferens om EUs roll i Colombia av stapeln. Det gick verkligen superbra. Flera människorrättsorganisationer deltog och vi enades om att samarbeta på Europeisk nivå för en fredlig lösning på konflikten coh sätta press på den colombianska staten för att mänskliga rättigheter ska efterlevas. Intressant också att lyssna på EU-kommissionens högsta chef för Colombiafrågor, Aude Maio Coliche, försvara EUs politik på området. Det som slog mig mest var de generösa handelsvillkor (tullsänkningar m m) EU har gett till Colombia samtidigt som unionen inte verkar ha ställt några som helst krav på mänskilga rättigheter. Det här är något jag ska kolla upp framöver. EUs handelspolitik ska ju gå ut på att handelsavtal just ska villkoras så att förmåner endast ges till de länder som efterlever t ex krav på att mänskliga rättigheter ska efterlevas.

Annars inleddes dagen med en debatt i BBC mellan mig och tre andra EU-parlamentariker. Temat var avregleringar och vilka som vann på dessa. Det gick väl hyfsat, men jag tycker man hamnar på defensiven när det är två brittiska parlamentariker och en brittisk programledare (i en brittisk kanal). Det tog helt enkelt ett tag att bryta den brittiska vinkeln på diskussionen. Programmet ska gå på BBC World nu i helgen, jag vet dock inte vilken tid (jag lägger ut det på bloggen om jag får reda på det).

Imorgon blir det förhoppningsvis en lugn dag, då jag ska svara på mejl som jag ännu inte svarat på (ursäkta till ni som fått vänta), läsa in mig i en del frågor (internationell handel, Reach – som aldrig tar slut och CIAs bortförande av europeiska medborgare – jag ingår i en arbetsgrupp som håller på att bringa klarhet i frågan). Förhoppningsvis hinner jag gå hem i tid och göra det jag har velat göra ända sedan jag kom hit (besöka ölmuséet? Nej, men det är också på önskelistan. Gå och se en hemmamatch med Anderlecht? Också det på priolistan, men inte h ö g s t upp), nämligen köpa en cykel. Ska bli underbart att slippa sitta i taxis och bussar och bli stressad över bilköeer. Trafiken i den här stan går mig på nerverna (om jag inte redan har sagt det)!

Förresten, igårkväll käkade jag och Colombianätverket på La Tsampa (jag vet, skumt namn, men de heter så, ska vara namnet på en huvudingrediens i det tibetanska köket, om jag inte är felunderrättad). Det är iallafall en vegetarisk restaurang i området Ixell. Rekommenderas varmt för alla som är här på besök och vill käka bra vegomat (och t ex dricka trappistöl till).

Colombiabesök i EU-parlamentet

Idag och imorgon är en delegation på 25 personer från Colombianätverket på besök här i EU-parlamentet och Bryssel. Imorgon ska vi ha en konferens tillsammans där vi bland annat bjudit in EU-kommissionens högste tjänsteman (som är en kvinna) för att berätta vad EU gör och inte gör i Colombia. Det kan bli tuffa diskussioner.

Idag har jag haft en föredragning för min grupp, vänstergruppen GUE/NGL om förslaget till ny kemikalielag; Reach. Det var första gången jag talade inför gruppen och det kändes som att det gick bra. Jag hoppas verkligen att jag får med mig hela min grupp för en hård kemikalielagstiftning när vi ska rösta om saken, troligen i november. Just nu ser det rätt bra ut, men industrin är skickliga lobbyister…

Igår kväll var jag här till efter midnatt. Tillslut (vid midnatt) blev vi klara med förlikningen om ett nytt grundvattendirektiv. Det blev ett hyfsat resultat faktiskt; hårdare krav på jordbrukets utsläpp av nitrater och enskilda medlemsländer ska kunna gå före och ha hårdare bestämmelser. Det sistnämnda vad det som tog längst tid att förhandla om. Det borde ju vara en självklarhet att enskilda länder ska ha stort manöverutrymme, men det tycker inte EU-kommissionen som vill bygga en superstat där det ska vara likadant överallt. En förlikning är förresten en förhandling mellan EU-parlamentet, ministerrådet (medlemsländernas regeringar, men i praktiken en massa tjänstemän) och EU-kommissionen. Det är inte ofta man får vara med på en sån sak, så det var kul, men superjobbigt. Läs vårt pressmeddelande som vi skickade ut imorse:
http://www.vguengl.org/invoke.asp?folderid=4142&method=display&lang=se

läs också vad Europaportalen skriver:
http://www.europaportalen.se/index.php?page=100&newsID=22380&anchor_ID=22380#22380

Imorgon – samtidigt som Colombiakonferensen -ska jag vara med på BBC i en debatt om storföretagens makt över politik och ekonomi. SOm jag har förstått det är mina motdebattörer (tre andra EU-parlamentariker från Storbritannien och Tyskland) väldigt storföretagsvänliga. Bra! Jag gillar när skillnaderna i politiken tydliggörs.

Nu ska jag iväg på middag med Colombianätverket. Vegetariska La Tsampa blir målet.